Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ingeborg Åkesdotter (Tott)

1440-talet1507

Politiskt inflytelserik adelsdam, godsägare, donator

Ingeborg Åkesdotter (Tott) var Sten Sture den äldres hustru och hon innehade en inflytelserik men informell maktställning i det senmedeltida Sverige.

Ingeborg Åkesdotter (Tott) var dotter till riddaren och det danska riksrådet Åke Axelsson (Tott) och föddes, troligen på 1440-talet, in i en av Danmarks och Sveriges ekonomiskt mäktigaste och politiskt mest inflytelserika släktgrupperingar, de så kallade Axelssönerna. Fadern var bland annat länsherre på Varbergs slott. Modern tillhörde en betydelsefull frälsesläkt från södra Västergötland.

Liksom andra kvinnor i sin samhällsklass tilldelades hon bland annat uppgiften att upprätta och befästa politiska allianser. Ingeborg Åkesdotter (Tott) trolovades med en norsk aristokrat, Hans Sigurdsson av den yngre Sudreimätten, vilken dock avled innan bröllopet ägde rum. I stället gifte hon sig med riddaren Sten Gustavsson Sture, ofta betecknad som Sten Sture den äldre. I giftet medförde hon betydande materiella tillgångar och äktenskapet innebar att Sten Sture fick mäktiga allierade i Ingeborg Åkesdotter (Totts) släktingar. Sten Sture hade först varit trolovad med Ingeborg Åkesdotter (Totts) kusin Agneta Ivarsdotter (Tott) , som dock avled innan äktenskapet hade ingåtts. Eftersom de två kvinnorna var nära släkt blev Sten Sture och Ingeborg Åkesdotter (Tott) tvungna att erhålla påvlig dispens för att äktenskapet skulle äga giltighet. Äktenskapet mellan Ingeborg Åkesdotter (Tott) och Sten Sture ingicks 1466 men blev barnlöst.

Sten Sture var en ledande aktör i den svenska och nordiska politiken med dess konflikter och stridigheter under senmedeltiden. Han var riksföreståndare 1471–1497 och 1501–1503. Makens position präglade i högsta grad Ingeborg Åkesdotter (Totts) liv och verksamhet. Hon hade en informell maktställning och var lojal med sin make och administrerade ofta slott och län i hans frånvaro. Hon bistod honom med råd i politiska och andra frågor. Under ett uppdrag för maken blev hon bland annat grovt förolämpad och slagen i Stockholm 1483.

Ett brev från Sten Sture till Ingeborg Åkesdotter (Tott) från 1503, hans sista levnadsår, behandlar praktiska saker av såväl officiell som privat karaktär och han tilltalar henne där med ”kära hjärtans stallbroder”. Efter Sten Stures död kunde Ingeborg Åkesdotter (Tott) som änka inta en än mer självständig maktställning. Hon residerade som kommendant på Tavastehus slott och förvaltade det underhållsområde som hade tilldelats henne, Tavastehus län och Satakunda, till 1504 även Korsholms län och Vadsbo härad.

Genom donationen av Gripsholm tillskyndade hon inrättandet av kartusianerklostret Pax Mariæ i Mariefred 1493. Där införskaffades en bokpress och Ingeborg Åkesdotter (Tott) bekostade 1498 tryckningen av Alanus de Rupes skrift om jungfru Marie psaltare, De dignitate et utilitate beate Marie virginis. Ingeborg Åkesdotter (Tott) gynnade även birgittinklostret i Nådendal nära Åbo.

Det finns inget porträtt bevarat av Ingeborg Åkesdotter (Tott), men möjligen har prinsessan i Bernt Notkes skulpturgrupp Sankt Göran och draken i S:t Nikolaikyrkan (numera Storkyrkan) i Stockholm hennes drag. Ingeborg Åkesdotter (Tott) medverkade till att detta monument uppsattes, till åminnelse av makens seger i slaget på Brunkeberg 1471. Hon medverkade även till att (med påvligt tillstånd) inrätta ett särskilt kapell i anslutning till monumentet.

Ingeborg Åkesdotter (Tott) avled 1507.


Thomas Lindkvist



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ingeborg Åkesdotter (Tott), www.skbl.se/sv/artikel/IngeborgAkesdotterTott, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Thomas Lindkvist), hämtad 2018-12-10.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Märta Bengtsdotter
  • Far: Åke Axelsson (Tott)
  • Syster: Elin Åkesdotter (Tott)
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, : Ståndsmässig uppfostran


Verksamhet

  • Yrke: Godsägare, Strömserums gods, godsförvaltare, riksföreståndarens hustru 1471–1479, 1501–1503, informell politisk rådgivare
  • Ideellt arbete: Donator, bl a Uppsala universitet, Mariefreds kloster, birgittinklostret i Nådendal
  • Yrke: Residerande kommendant, Tavastehus slott, förvaltare, Tavastehus län, Satakunda, t o m 1504 även Korsholms län, Vasbo härad


Bostadsorter

  • Stockholm
  • Ålem
fler...


Källor

Litteratur
  • Styffe, Carl Gustaf (red.), Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. D. 3, Sverige under Karl Knutsson och Kristiern af Oldenburg, 1448-1470, Norstedt, Stockholm, 1870

  • Risberg, Sara (red.), Auctoritate papae: the church province of Uppsala and the apostolic penitentiary 1410-1526, National Archives of Sweden, Stockholm, 2008

  • Wernstedt, Folke (red.), Äldre svenska frälsesläkter ättartavlor / utgivna av Riddarhusdirektionen, Riddarhusdirektionen, Stockholm, 1957-1989

  • Lundholm, Kjell-Gunnar, Sten Sture den äldre och stormännen, Gleerup, Diss. Lund : Univ.,Lund, 1956

  • Tegborg, Lennart, Pernler, Sven-Erik & Piltz, Anders (red.), Sveriges kyrkohistoria. 2, Hög- och senmedeltid, Verbum i samarbete med Svenska kyrkans forskningsråd, Stockholm, 1999

  • Svanberg, Jan, Sankt Göran och draken, Tiden, Stockholm, 1993



Vidare referenser