Ingeborg Björklund var författare, poet och journalist. Hon hade sin storhetstid som författare under mellankrigstiden då skrivande kvinnor debuterade på bred front. Hon var verksam från mitten av 1920-talet fram till sin död 1974.

Ingeborg Björklund föddes i Göteborg 1897 och blev tidigt en intresserad läsare. År 1919 började hon studera vid Lunds universitet, och tog en lärarexamen 1924. Sommaren 1919 inträffade en händelse som förändrade hennes liv och satte spår i diktningen. Under ett besök hos sin mamma i Tyringe i nordöstra Skåne utsattes hon för en våldtäkt av en fänrik från Österrike. Hon blev gravid och födde sitt barn som ogift, utlämnad till fördomar och social stigmatisering. Hon har själv berättat att upplevelsen bidrog till att göra henne politiskt medveten.

I Lund publicerade hon dikter i Lunds Dagblad och engagerade sig i det socialistiska Svenska Clartéförbundet och Sveriges Kommunistiska Parti, SKP. I Clarté mötte hon den vänsterradikale författaren Arnold Ljungdal, som hon gifte sig med 1926 efter att de flyttat till Stockholm. Samma år romandebuterade hon med den samhällskritiska En kvinna på väg som tar upp den ensamstående, ogifta moderns utsatthet. Året därefter gav hon ut diktsamlingen Den spända strängen. I slutet av 1920-talet och under 1930-talet var hon verksam som kulturjournalist, bland annat vid Lunds Dagblad, Folkets Dagblad (organ för Sveriges Kommunistiska Parti) och Tidevarvet. Kring 1930 var hon med i kulturgruppen Spektrum, som gav ut en tidskrift med samma namn, där Josef Riwkin var centralgestalt.

År 1931 skilde sig Ingeborg Björklund från Arnold Ljungdal. Hon gifte om sig 1935 med medicinaren Erik Bexell och fick med honom sonen Vilhelm, men äktenskapet upplöstes 1936.

Trettiotalet blev för henne en produktiv period med flera diktsamlingar samt de självbiografiskt inspirerade romanerna Våren, 1930, Månen över Lund, 1931 och Han som sjöng, 1935. Ofta handlar hennes texter om kvinnans erotiska och intellektuella utveckling. Hon gav också ut politiska texter, bland andra den lilla skriften Hur blir kvinnorna lyckligare?, 1932, vilken var valpropaganda för SKP. Så småningom övergick hon till att skriva historiska romaner och skolböcker i grammatik och religionskunskap. I början av 1950-talet arbetade hon som lärare på Norrmalms flickskola och Enskede läroverk, och sextiofem år gammal, 1962, tog hon en filosofie kandidatexamen vid Stockholms universitet. Sina sista böcker publicerade hon på det kooperativa förlaget Förenade författare där hon själv blev ordförande 1964.

Ingeborg Björklund dog i Sollentuna 1974, vid sjuttiosex års ålder. Hon ligger begravd på Sollentuna kyrkogård.