Ingeborg Schager var en av de första skolkökslärarinnorna som utbildades i Sverige. Hennes gärning var betydelsefull för skolköksundervisningens etablering och utveckling i Sverige under början av 1900-talet.
Ingeborg Schager var ett av sex barn till kammarrättsrevisorn Axel Conrad Schager och hans hustru Maria Sophia Ramsten. Hon växte upp i en välsituerad och borgerlig Stockholmsmiljö i en familj som värdesatte och kunde bekosta utbildning för sina barn. Ingeborg Schager skrevs in i Statens normalskola för flickor, landets enda statliga flickskola som fungerade som övningsskola för Högre Lärarinneseminariet (HLS). Att normalskolans elever fortsatte till seminariet var ingen ovanlighet. Ingeborg Schager blev också sedermera knuten till denna institution, som lärare och så småningom föreståndare för den hushållsskola som 1891 knöts till seminariet.
Efter normalskoleexamen 1889 deltog Ingeborg Schager i en svensk pionjärutbildning, ledd av folkskolläraren Ragnhild Brolinson som studerat matlagningsundervisning i England. Ingeborg Schager var en av tre elever som företog praktiska och teoretiska studier i matlagning vid det skolkök som inrättats vid Maria församlings folkskola i Stockholm. Skolkök var också benämningen på detta nya ämne som kombinerade matlagning och bespisning med studier i näringsfysiologi och kostnadsberäkning. Efter att ha genomgått sammanlagt nio månaders kurser för Ragnhild Brolinson examinerades Ingeborg Schager 1890 som en av Sveriges första skolkökslärarinnor.
Maria församlings skolkök skänktes 1891 av dess grundare Anna Hierta-Retzius till HLS där skolköket ombildades till en hushållsskola. Bespisningen av skolbarn övergavs till förmån för mer ingående studier av skolköksämnet som också benämndes huslig ekonomi. Ingeborg Schager följde med och blev hushållsskolans första lärare. Hushållsskolans första föreståndare var hennes kamrat Ingeborg Walin, som också genomgått normalskolan. De båda gjorde samma år en fortbildningsresa till Skottland för att studera skolköksundervisning. Det kollegiala samarbetet mellan Ingeborg Schager och Ingeborg Walin var mycket nära och blev betydelsefullt för såväl hushållsskolan som den husliga utbildningens utveckling, särskilt genom deras gemensamma kokboks- och läromedelsförfattande.
Av de titlar som Ingeborg Schager, tillsammans med Ingeborg Walin samt lärarkollegan och vännen Gertrud Bergström, författade blev många flitigt lästa och använda i den husliga undervisningen i Sverige. Att trions böcker var efterfrågade vittnar de många upplagorna om. De var i grunden kokböcker och handböcker som kombinerade recept och föreskrifter med utvecklande texter om de hushållningsprinciper som skolkökslärarna förmedlade i sin undervisning.
Samarbetet med Ingeborg Walin och Gertrud Bergström genomsyrade såväl Ingeborg Schagers professionella som privata liv. De tre kvinnorna levde tillsammans under perioder och var vid sidan av arbetet även gemensamt engagerade i flera organisationer. Utöver kårorganisationen Svenska Skolkökslärarinnornas förening var Ingeborg Schager, tillsammans med Ingeborg Walin, medlem i Svenska Kvinnors Medborgarförbunds stockholmsavdelning. Då Ingeborg Walin 1919 lämnade sitt uppdrag som föreståndare för hushållsskolan för en tjänst vid Skolöverstyrelsen övertog Ingeborg Schager rollen som skolledare som hon behöll fram till sin pension 1933.
Den husliga utbildningen blev Ingeborg Schagers livsverk. I nästan ett halvsekel undervisade och ledde hon utbildningsinsatser i huslig ekonomi. Vid pensioneringen förärades Ingeborg Schager den kungliga medaljen Illis quorum för sina insatser på skolköksundervisningens område. Med sin avgång lämnade hon dock inte den husliga utbildningen. Fram till sin död 1947 drev hon tillsammans med Ingeborg Walin en privat skola för utbildande av ekonomiföreståndare i Stockholm.
Ingeborg Schager dog i Stockholm 1947 och är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.
