Ingrid Samuelsson, sedermera Ingrid Samuelsson-Forsén, var en svensk radio- och tv-pionjär. Som medarbetare vid Radiotjänst från början av 1930-talet och under 1950-talet som producent vid svensk television var hon en av få kvinnor som producerade program för radio och TV under dess inledande år. Hennes inriktning var konsumentjournalistik.
Ingrid Samuelsson-Forsén föddes i Uppsala 1909. Föräldrarna var Sixten Samuelsson, rektor för stadens Högre allmänna läroverk, och Ruth. Ingrid Samuelsson var äldsta barn i en syskonskara på fyra. Åren 1954-1967 var hon gift med journalisen och arkivmannen Olof Forsén i Göteborg, därefter var hon änka. Paret fick inga gemensamma barn.
Ingrid Samuelsson-Forsén utbildades till hushållslärare på Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala i början av 1930-talet. Därefter arbetade hon i några år på Tyringe helpension i Hindås, en internatskola för flickor. Under 1930-talet startade Stockholms stad en hembiträdesskola och Ingrid Samuelsson-Forsén anställdes som lärare och var under 1938 föreståndare för skolan. I slutet av 1930-talet anlitades Ingrid Samuelsson-Forsén av Radiotjänst för att hålla föredrag i vad som kallades praktiska frågor. I föredragen argumenterade Ingrid Samuelsson-Forsén för hemarbetets rationalisering för att på så sätt ge kvinnor möjligheter till andra värdefulla sysselsättningar. Hon satte därmed kvinnors egna intressen i fokus. I Julstöka lagom, 1939, menade hon att om männen varit husmödrar hade de säkert rationaliserat hemmets arbetsförhållanden såväl som arbetsredskapen. Hon ansåg också att man kanske skulle kunna köpa färdig mat i stället för att laga den själv. På så sätt introducerade hon tanken på husmodern som konsument.
Ingrid Samuelsson-Forsén vikarierade i början av 1940-talet för den först anställda kvinnliga radioproducenten, litteraturhistorikern Kerstin Axberger (då Berggren). Då handlade det inte längre bara om att hålla föredrag utan också om att planera och organisera programverksamheten och så småningom blev det också aktuellt för henne att göra reportage. År 1945 fick Ingrid Samuelsson-Forsén ett Amerikastipendium och tillbringade ett halvår i USA där hon bland annat fick möjlighet att vid Iowa State College studera Home Economics, lärdomar som efter hemkomsten omsattes i radioprogram.
Med utgångspunkt i husmodern som konsument och behovet av hemarbetets rationalisering startades radioprogrammet Husmorskolan, 1949. I sin programförklaring betonade Ingrid Samuelsson-Forsén att kvinnorna behövde både uppmuntras och uppviglas. Under sin tid som lärare på Tyringe helpension hade Ingrid Samuelsson-Forsén tagit intryck av flickpensionens rektor, Ester Boman, en progressiv pedagog, som i skolköksundervisningen anknöt till vetenskapliga rön i ämnena fysik, kemi och ekonomi. Här grundlades den vetenskapliga syn på hemarbetet som manifesterades i Husmorsskolan. En av Ingrid Samuelsson-Forséns pedagogiska insatser var att aktivera lyssnarna i programmen. Kollegan Maud Reuterswärd menade att hon var en ”murbräcka”. Gräl och samtal, som tidigare inte varit möjliga, hördes nu i radion.
När svensk television inledde sin försöksverksamhet 1954 rekryterades Ingrid Samuelsson-Forsén för att studera program avseende konsumentupplysning, barnavård, allmänna hälsoprogram med mera. Därefter var Ingrid Samuelsson-Forsén en av dem med ansvar för hem- och familjeprogram. Hemma, med Ria Wägner som programledare, fick stå modell för magasinsprogram för hela familjen långt in i våra dagar.
Under Ingrid Samuelsson-Forséns ledning av hem- och familjeprogrammen kom inriktningen att breddas. I längre reportage belyste Ingrid Samuelsson-Forsén frågor som hade med kvinnors vardagsvillkor att göra. Reportaget Kvinnans två roller, 1957, utgick från Alva Myrdals och Viola Kleins nyutkomna bok Kvinnans två roller. Reportaget Sämre lön för samma arbete. Fakta och funderingar kring kvinnolöner, 1960, sändes inför det årets avtalsförhandlingar i vilka LO och SAF kom överens om att under en femårsperiod gradvis avskaffa särskilda kvinnolöner. I reportaget Kvinnor i arbetslivet. Fabriksflickan Marianne och hennes 120 000 systrar, 1961, avslöjades arbetsgivares uppfattning om bland annat kvinnors speciella fallenhet för ”monotona” arbetsuppgifter vid löpande band. I Alla friar till kvinnan. Fakta och funderingar kring omskolningen för nya arbetsuppgifter, 1962, uppmanades kvinnor bland annat att söka sig till mekanikerkurser inom traditionellt manliga yrkesområden. I Vad kvinnan kan och vill och får. Fakta och funderingar om arbetslivet, 1966, är huvudfrågan om arbetsmarknaden behandlade kvinnor och män lika med utgångspunkt från deras personliga förutsättningar. I reportaget uppmärksammades den könssegregerade arbetsmarknaden och de två faktorer som var gemensamma för flertalet av kvinnors yrken: de var dåligt betalda och som regel fanns mycket små möjligheter till befordran. I Fogliga flickor och tuffa killar. Spekulationer kring ett traditionellt mönster, om könsroller hos barn, 1966, gav hon med bland annat barns hjälp näring åt den könsrollsdebatt som då pågick.
Ingrid Samuelsson-Forséns program var före sin tid i de frågor som rörde kvinnors villkor i familjen och på arbetsmarknaden. Hon avslöjade arbetsgivarnas fördomar gentemot kvinnlig arbetskraft och i sina program kritiserade hon synen på kvinnor som en homogen grupp, lätt att schablonisera.
Ingrid Samuelsson-Forsén avled 1988.
