Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ingrid Vang Nyman

1916-08-211959-12-13

Konstnär, illustratör

Ingrid Vang Nyman var en mångsidig bildkonstnär. Hon är framför allt känd för sina illustrationer till Astrid Lindgrens Pippi Långstrump-böcker.

Ingrid Vang Nyman föddes 1916 i Köpenhamn. Fadern Peder Vang Lauridsen var agronom och arrendator och hade året innan gift sig med sin kusin Helga Petersen, som var född i Minnesota, USA. Familjen var vid denna tid välbeställd och bosatt på släktgården Grønvang i Vejen på Jylland. Ingrid Vang Nyman kallades ”Pus” och var äldst av tre systrar. År 1923 dog fadern i tuberkulos. Även Ingrid Vang Nyman drabbades av sjukdomen och var inlagd på sanatorium i Danmark innan modern skickade henne till Italien för tillfrisknande. År 1929 bosatte sig modern, som fått ansträngd ekonomi efter makens bortgång, med döttrarna i Odense. Där råkade Ingrid Vang Nyman ut för en skallfraktur under kälkåkning, blev inlagd på Odense sjukhus i nio månader och förlorade synen på ena ögat.

År 1933 kom Ingrid Vang Nyman till Köpenhamn och påbörjade sina konstnärliga studier. Hon gick på Köpenhamns Tekniske Skole, samt 1935 på Rannovs tecknar- och målarskola, där hon förberedde sig inför studier vid Kunstakademiet. Hon antogs till Kunstakademiet 1937 och studerade där under ett par års tid. På Kunstakademiet träffade hon sin blivande man, den svenske poeten och konstnären Arne Nyman, som hon gifte sig med 1940. Samma år fick de sonen Peder (Pelle) Nyman och paret flyttade till Stockholm. De hade svårt att försörja sig som konstnärer, levde bohemiskt och äktenskapet blev oroligt. År 1944 skilde de sig, men Ingrid Vang Nyman stannade kvar i Stockholm, där hon mellan 1944 och 1946 var sammanboende med författaren och juristen Uno Eng. Han tillhörde, liksom Arne Nyman, de så kallade Klarabohemerna.

Ingrid Vang Nyman gjorde under tidigt 1940-tal en rad porträtt av främst sig själv och sonen Pelle. Hon arbetade med måleri och modellerade porträttbyster i lera. Genom Arne Nymans släkt och väninnan Gallie Åkerhielm, som var knuten till Åhlén & Åkerlunds veckotidning Husmodern, fick Ingrid Vang Nyman också kontakter inom svenska förlag samt dags- och veckopressen och hon fick flera illustrationsuppdrag. I december 1944 fanns hennes illustrationer till kusinen Pipaluk Freuchens berättelse ”Julafton bland eskimåer” i tryck i Dagens Nyheter, ett samarbete som sedan resulterade i flera illustrationsuppdrag för Ingrid Vang Nyman.

År 1945 fick Ingrid Vang Nyman i uppdrag av förläggaren Hans Rabén att illustrera den första boken om Pippi Långstrump, skriven av den då ganska okända författaren Astrid Lindgren. Ingrid Vang Nyman präglade genom omslagsbilden och åtta helsides svart-vita tuschillustrationer vår bild av världens starkaste flicka och bidrog till att denna gestalt blivit så välkänd och omtyckt. Under de följande åren gjorde hon illustrationer till Pippi Långstrump går ombord, 1946, Pippi Långstrump i Söderhavet, 1948, Pippi-följetongerna i Allers 1947–1948, Boken om Pippi Långstrump, 1952, och bilderboken Känner du Pippi Långstrump?, 1947. Dessutom tecknade hon Pippi som serie i barntidningen Klumpe Dumpe, 1957–1959. Hon illustrerade också böckerna Alla vi barn i Bullerbyn, 1947, Mera om oss barn i Bullerbyn, 1949, och Bara roligt i Bullerbyn,1952, samt Kajsa Kavat och andra barn, 1950.

Ingrid Vang Nyman förde in något nytt i svensk barnlitteratur och hon har haft ett avgörande inflytande på den svenska barnboksbilden. Hennes illustrationer är sakliga, osentimentala, humoristiska och ofta stämningsfulla. Linjerna är säkra, konturerna är dragna direkt med pensel och färgerna kraftfulla. Det finns en livfullhet i perspektiven och en omsorg om detaljerna. Illustrationerna förefaller enkla, men de vittnar om en skicklig och medveten konstnär som har kunskap om och känsla för grafiska kvaliteter. Ingrid Vang Nyman hade ett intresse för etnografi och hon var angelägen om att alla detaljer skulle vara korrekta, något som krävde omsorgsfulla studier i böcker och på museer. Hennes konst inspirerades starkt av japanska träsnitt och i flera illustrationer har denna teknik efterliknats med betoning av ytan och avsaknad av skugga. Hennes illustrationer är mycket personliga och man känner omedelbart igen dem antingen de skildrar barn i Bullerbyn eller på Grönland.

Ingrid Vang Nyman gjorde sig känd som en av de främsta barnboksillustratörerna på sin tid och på kort tid illustrerade hon serier, sagor, barntidningar och en rad böcker, bland annat den konstnärligt modernistiska bilderboken Jugga-Jagga och Vagge-Vugge med text av Gallie Åkerhielm, 1946, och Pyret och Piff planterar med text av Ulrika Widmark, 1947. Hon gjorde även det omfattande illustrationsmaterialet till läseboken Nu ska vi läsa som gavs ut i tre delar 1948–1949 och Barn i öst och väst, en portfölj med åtta litografier tänkta för barnkammaren.

Åren 1948–1953 hade Ingrid Vang Nyman en egen lägenhet i Nacka, strax utanför Stockholm, men 1954 flyttade hon tillbaka till Köpenhamn. Under 1950-talet präglades hennes liv av perioder med intensiv konstnärlig verksamhet, återkommande ekonomisk otrygghet och psykiska problem. Från förlagshåll ansågs hon krånglig att ha att göra med, då hon ville ha ordentligt betalt för sina illustrationsuppdrag och vägrade att låta utländska förlag trycka hennes illustrationer utan ersättning när böckerna översattes. Hon kom i konflikt med Astrid Lindgren, som inte bara var författare till flera av de böcker hon illustrerat utan också förlagsredaktör på Rabén & Sjögren Bokförlag. Hon var ofta sjuk och deprimerad. Hon gick i behandling hos en psykolog och medicinerade mot schizofreni.

Ingrid Vang Nyman begick självmord på mosterns pensionat Pension Gotha på luciadagen 1959. År 1967 utgavs postumt bilderboken Människornas land, där hennes son Peder Nyman skapat en berättelse utifrån en efterlämnad bildsvit med grönländska motiv och Franz Berliner skrivit texten. Med anledning av Ingrid Vang Nymans 100-årsdag visades 2016 en minnesutställning på Vejen Kunstmuseum i Vejen, där en stor del av hennes konstnärliga kvarlåtenskap finns bevarad.

Ingrid Vang Nyman vilar på Vejen Kirkegård.


Helene Ehriander



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ingrid Vang Nyman, www.skbl.se/sv/artikel/IngridVangNyman, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Helene Ehriander), hämtad 2018-12-15.




Övriga namn

    Smeknamn: Pus
    Flicknamn: Vang Lauridsen


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Helga Vang Lauridsen, född Petersen
  • Far: Peder Vang Lauridsen
  • Syster: Helga, kallad Ydder, Vang Lauridsen
fler...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Köpenhamn, Danmark: Konstnärlig utbildning, Köpenhamns Tekniske Skole
  • Yrkesutbildning, Köpenhamn, Danmark: Konstnärlig utbildning, Rannovs tecknar- och målarskola
  • Yrkesutbildning, Köpenhamn, Danmark: Konstnärlig utbildning (avbruten), Det Konglige Danske Kunstakademiet


Verksamhet

  • Yrke: Konstnär, illustratör


Kontakter

  • Släkting: Peter Freuchen, gift med faderns syster
  • Släkting: Pipaluk Freuchen, kusin
  • Släkting: Dagny Henschen Nyman, svärmor
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Köpenhamn, Danmark
  • Vejen, Danmark
  • Odense, Danmark
fler...


Källor

Litteratur


Vidare referenser



Ingrid Vang Nyman
Ingrid Vang Nyman

Nyckelord

1900-talet Barn- och ungdomslitteratur Konstnärer

Länkar