Jenny Åkesson var pionjär inom den socialistiska rörelsen i Lund och medgrundare till Lunds kvinnliga arbetarförbund samt Lunds socialdemokratiska kvinnoklubb.
Jenny Åkesson föddes i Köpenhamn 1867. Hennes föräldrar Karolina Åkesson och Hans Åkesson var bosatta där eftersom deras syn på religion inte var förenlig med den svenska kyrkans. Fadern var skomakare och är noterad som mormon i kyrkobokföringen men mest troligt är att familjen var ateister. Jenny Åkesson var andra överlevande barnet av sammanlagt nio barn till sin mor. När hon var tre år flyttade familjen tillbaka till Sverige och Malmö. Föräldrarna var fattiga och modern Karolina Åkesson arbetade hårt som städerska och som hushållerska i välbeställda familjer. De var samtidigt aktiva i den framväxande socialistiska rörelsen. Så ofta de hade möjlighet gick de på möten och föredrag. Jenny Åkesson växte upp i en familj med starka politiska åsikter och med en medvetenhet om vikten av att den arbetande klassen stod upp för sina rättigheter.
När Jenny Åkesson var tjugo år tog hon anställning som piga, först i Åhus och sedan reste hon till Göteborg. Där träffade hon den tretton år äldre Wilhelm Åhlund. Hans yrke var gelbgjutare men framför allt var han socialistisk agitator. Han hade rest i Tyskland under sin utbildning till gelbgjutare och där kommit i kontakt med den socialistiska rörelsen. Han var aktiv i uppbyggnaden av socialdemokratin i Sverige och vän med August Palm. De hade tillsammans bekämpat den så kallade Smithska ringrörelsen, en sorts sammanslutning av arbetarkooperativ under ledning av Lars Olsson Smith, brännvinskungen. Palm och Åhlund ansåg att de ”smithska ringarna” ledde bort arbetare från den sanna socialismen och att L O Smiths försök att organisera arbetare enbart var ett sätt för honom att sälja mer av sitt brännvin.
Jenny Åkesson och Wilhelm Åhlund flyttade tillsammans till Helsingborg 1889 och de fick sitt första barn, Vera, 1890 men de gifte sig aldrig, som samhällets normer förespråkade. Wilhelm Åhlund var övertygad ateist och ateister fick inte ingå äktenskap i Sverige förrän 1941. Men paret lät viga sig under socialdemokraternas fyraårsfest i Malmö den 23 april 1889 och vigselakten förrättades av tidningen Arbetets grundare Axel Danielsson som också lät sätta in en annons i tidningen. Den 27 april kunde man läsa följande under familjeannonserna i Arbetet: ”Förenade Wilhelm Åhlund och Jenny Åkesson”. Paret bosatte sig sedan i Lund och där föddes ytterligare fyra barn. Att det tredje barnet fick de fantasifulla namnen Signora Salvadora Cassarina Veilantina Carola och femte barnet, sonen Platus Aristotelus Prins af Marat Ravaskol Pallas Kassario Angeolilo Lusefer Åkesson, var nog en utmaning för prästens stavning. Namnen har alla sin särskilda betydelse. De är namn på personer i den anarkistiska, filosofiska eller socialistiska rörelsen; Platus torde syfta på Pontus Pilatus, Aristotelus på Aristoteles, Prins af Marat var en anspelning på Axel Danielsson som ofta undertecknade sina artiklar med Marat, då Marat var en av den franska revolutionens mest framträdande män. Ravaskol, Pallas, Cassarino och Angeolilo var alla anarkister, avrättade för att ha utfört attentat. Lusefer var hämtat från den anarkistiska tidningen Lucifer – ljusbringaren.
Wilhelm Åhlund betecknade sig själv som nihilist och det, i kombination med hans och Jenny Åkessons socialistiska engagemang, ledde flera gånger till att han miste sitt arbete och till att familjen avhystes från sina hem. Han reste också omkring och agiterade vilket lämnade Jenny Åkesson att ensam sörja för hem och barn. Hon var engagerad i den socialistiska rörelsen i Lund och var med och grundade både Lunds kvinnliga arbetarförbund ca 1892, som sedan gick upp i Lunds socialdemokratiska förening vid mitten av 1890-talet, och Lunds socialdemokratiska kvinnoklubb 1906. Hon var aktiv i föreningarnas arbete så länge hon orkade men tvingades på grund av sjukdom dra sig tillbaka under 1930-talet.
Jenny Åkesson avled i Lund 1941. Hon är begravd tillsammans med sin man Wilhelm Åhlund på Norra kyrkogården i Lund.
