Jenny Hamrin var lärare och föreståndare för Umeå elementarläroverk för flickor under åren 1883 till 1923.

Jenny Hamrin var dotter till kronofogde Johan Olof Hamrin och Olivia Helena Hamrin. Hon var deras nionde barn och totalt fick hon sjutton syskon. Modern avled 1875, ännu inte fyllda 44 år, vid det sista barnets födelse. De flesta barnen nådde vuxen ålder men flera var sjukliga och dog unga. Fadern dog 1886 varefter Jenny Hamrin bodde med sina systrar. Jenny Hamrins omsorg om sina sjukliga systrar tog sig inte bara uttryck i att hon bodde med dem fram till deras död utan också i vistelser vid Söderköpings brunn under 1880-talet för att om möjligt stärka deras hälsa. Hon kom troligen också att ha ett visst ekonomiskt ansvar för dem eftersom familjen gick i konkurs två år efter faderns död.

Jenny Hamrin växte upp utanför Umeå stad och kom att undervisas i hemmet av anställda lärare. Hon torde även ha gått i stadens flickskola som etablerades redan 1871 av folkskolläraren Ida Schugge från Stockholm. Jenny Hamrin, tillsammans med de flesta av syskonen, fick tillfälle att studera och hon, liksom Ida Schugge, utbildade sig vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Under studietiden bodde hon hos en av sina bröder, Ossian Hamrin, som var skådespelare vid Dramaten. Hon utexaminerades 1881 varefter hon flyttade tillbaka till Umeå där hon erbjöd sina tjänster som privatlärare.

År 1883 fick hon en lärartjänst vid Umeå elementarläroverk för flickor. Skolan var då ännu tämligen liten med kanske ett sextiotal elever. Året efter branden, 1889, blev hon skolans föreståndare. Under den tid som hon förestod skolan kom både skolan och Jenny Hamrin att få en etablerad ställning i staden och elevantalet växte betydligt. När Jenny Hamrin pensionerades hade skolan omkring trehundra elever. Även organisatoriskt utvecklades flickskolan eftersom det från 1909 blev möjligt för flickskolorna att utfärda så kallad normalskolekompetens vilket motsvarade något mer än realexamen. Till sina elever förmedlade Jenny Hamrin att de undervisades både för att själva få kunskaper men också för att de förvärvade kunskaperna skulle vara andra till nytta och glädje. Och i skolan, menade hon, var det sin lärare barnen kunde glädja genom att vara läraktiga. Jenny Hamrins sätt att ta sig an sin uppgift som föreståndare hade, enligt hennes eftermäle, präglats av pliktkänsla, ordning och myndighet både i förhållande till barnen och till deras föräldrar.

Jenny Hamrin blev väl känd och respekterad i staden. När kvinnor blev valbara till kommunfullmäktige 1910 tillfrågades Jenny Hamrin av stadens rösträttsförening om hon kunde tänka sig att kandidera för moderaterna i det fyllnadsval som skulle äga rum på våren samma år. Hon avböjde emellertid. Hennes konservativa politiska sympatier hade tidigare kommit till uttryck i hennes engagemang från 1890 i lokalkommittén av Svenska kvinnoföreningen till fosterlandets försvar, där även den kvinna som i Jenny Hamrins ställe blev invald i kommunfullmäktige, Helena Ljungberg, var medlem. Jenny Hamrin var också med i styrelsen för den 1902 etablerade läseföreningen, som var kopplad till det bibliotek som samtidigt byggdes upp i läroverkets lokaler. Hon företog åtminstone två utlandsresor där en var en studieresa till England bekostad genom det resestipendium som Läroverksstyrelsen 1906 tilldelade henne. Några år senare besökte hon tillsammans med en yngre väninna Berlin.

Vid hennes sista skolavslutning inför pensioneringen, som uppmärksammades av Umebladet, framhölls den stora betydelse Jenny Hamrin hade haft för ett gott arbetsklimat på skolan och att det var hennes ”kompetenta personlighet, som givit läroverket dess karaktär av vederhäftighet”. Jenny Hamrin delade som förr om åren ut premier och stipendier varefter hon högtidligt men kortfattat tackade både elever och alla som hon under lång tid samarbetat med. Vid avslutningen belönades hennes samhällsengagemang genom att hon tilldelades konungens guldmedalj av åttonde graden för medborgerlig förtjänst.

Året efter sin pensionering 1924 flyttade Jenny Hamrin till Kungsholmen i Stockholm där flera av hennes syskon bodde. När hon dog 70 år gammal var endast två av hennes sjutton syskon kvar i livet. Vid begravningen i Norra krematoriet i Stockholm talade Anna Grönfeldt från Umeå, lektor på Folkskoleseminariet, ledamot i Flickskolans styrelse och tidigare sekreterare i rösträttsföreningen.

Jenny Hamrin avled 1932 och ligger begravd tillsammans med föräldrarna och ytterligare tolv syskon i Hamrins familjegrav på Västra kyrkogården i Umeå.