Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Jenny Eugenia Nyström

1854-06-131946-01-17

Konstnär, illustratör

Jenny Nyström var konstnär och illustratör. Hon var den första kvinnan i Sverige som erhöll den Kungliga medaljen för sitt historiemåleri. För eftervärlden är hon mest känd för sina tomtebilder.

Jenny Nyström föddes i Kalmar. Hon var dotter till kantorn och folkskolläraren Daniel Nyström och hans hustru Anette Bergendahl. Jenny Nyström var tredje barnet i en syskonskara av fem. Hon var ett livligt och kreativt barn. Hon återkom ständigt till de glädjefyllda barndomsåren i ett idylliskt Kalmar i de intervjuer hon gett. Kring Jenny Nyström fanns flera omsorgsgivare som bidrog till att skapa trygghet och tillit. Som liten bodde hon tillsammans med den egna familjen, morföräldrarna, två mostrar och sin gammelmormor. Pappan stod för bildning och utbildning och mamman berättade sagor som var så livfulla att Jenny Nyström trodde de var sanna, när hon vaknade på morgonen efteråt.

År 1863 flyttade Daniel Nyström med sin familj till Majorna i Göteborg. För Jenny Nyström var det en sorgens dag då hon den 30 november tog farväl av vänner och bekanta. Innan hon reste gick hon runt och inpräntade bilder av människor och miljöer som hon lagrade i sitt minne. Förutom familjen Nyström följde även deras piga, Karin Johansdotter, med till Göteborg. När Jenny Nyström senare i livet födde sonen Curt flyttade Karin till familjen Nyström Stoopendaal i Stockholm för att hjälpa till med hushåll och barnpassning.

I Göteborg gick Jenny Nyström först i skola hos en fru Natt och Dag. Därefter gick hon på Kjellbergska flickskolan. År 1869 började hon studera vid Göteborgs Musei ritskola, där en av lärarna var Fredrik Wohlfart. Han inspirerade henne till att måla tomtemotiv. År 1871, då Jenny satt och kopierade på Göteborgs konstmuseum, uppmärksammades hon av landshövding Albert Ehrensvärd. Han bjöd henne till Stockholm för att besöka konstutställningar och gå på Nationalmuseum. Hon blev då introducerad för Christoffer Boklund som var professor vid Konstakademien. Samma år kunde folk läsa Viktor Rydbergs berättelse Lille Viggs äventyr på julafton i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidnings julnummer. Jenny Nyström tyckte om berättelsen och gjorde åtta illustrationer till den. Hennes teckningar nådde chefredaktören för tidningen som i sin tur visade dem för författaren. Denne fattade tycke för det han såg och materialet skickades till Bonniers, där det blev liggande. Jenny Nyström begärde tillbaka sina illustrationer och boken trycktes i stället 1875 på Torsten Hedlunds förlag.

I augusti 1873 antogs Jenny Nyström som elev vid Konstakademien i Stockholm, där hon studerade i åtta år. Hon kom från en familj med knappa ekonomiska tillgångar, vilket innebar att hon fick bidra till sin egen försörjning, bland annat genom att sälja prenumerationer för Ny Illustrerad Tidning, i vilken hon också medverkade som illustratör. Hon hade också flera mecenater i Göteborg. En av dem var landshövding Albert Ehrensvärd som såg till att hon fick 100 kronor i månaden från 1 april 1874 och så länge hon studerade vid Konstakademien. En annan var grosshandlare James Dickson, som bekostade hennes studier under en tid. År 1876 fick hon kontakt med kamrer Wilhelm Berg som blev hennes kommissionär. Från 1877 fick hon årligen penningstipendier från Konstakademien. Tiden vid Konstakademin kröntes 1881 med den högsta utmärkelsen hon kunde få; den Kungliga medaljen för historiemålningen Gustav Vasa som barn inför kung Hans. Hon fick dock dela utmärkelsen med Richard Hall.

Jenny Nyström mottog även ett stipendium som möjliggjorde för henne att resa till Paris och förkovra sig inom måleriet. Hon reste till Paris i november 1882. I Paris skrev hon in sig vid Académie Colarossi, eftersom den franska konstakademin var stängd för kvinnor. Två år senare, 1884, deltog hon i Parissalongen med Självporträttet och Från min atelier i Paris. Hon reste tillfälligt till Sverige för att sälja tavlor och ta emot ett stipendium. På hösten 1884 förlovade hon sig med Daniel Stoopendaal, som hon träffat under studietiden. Julen firade hon med den skandinaviska konstnärskolonin i Grez-sur-Loing. Året därefter, 1885, deltog hon återigen i Parissalongen med Gammal kvinna i Creuze.

På nyåret 1886 flyttade Jenny Nyström tillbaka till Stockholm. Hon arbetade då som illustratör för flera olika förlag. År 1887 gifte hon sig med Daniel Stoopendaal i Adolf Fredriks kyrka. På hösten flyttade de till en stor våning på Tegnérgatan, där hon inredde sin ateljé så som vi känner den från flera akvareller. År 1889, några år efter moderns död, flyttade hennes far hem till sin dotter. I juni 1893 föddes paret Nyström Stoopendaals ende son Curt.

Eftersom Daniel Stoopendaal var sjuklig och inte blev klar med sina studier var det Jenny Nyström som ensam försörjde familjen med sitt måleri. Kampen om arbetstillfällena var hård. Det gällde för henne att sälja in sin konst hos olika förlag och till andra uppdragsgivare. Från 1880-talet och fram till sin död illustrerade hon en stor mängd barnböcker och historiska romaner. Hon gjorde också ett stort antal omslagsbilder till tidningar och tidskrifter. År 1911 skrev hon kontrakt med Axel Eliassons Konstförlag för kortproduktion. Det innebar att hon skulle producera ett visst antal akvareller månadsvis som underlag till korten. Hennes illustrationer fick en stor spridning, eftersom motiven uppfattades som tilltalande.

I Jenny Nyströms konst finns såväl modernitet som humor. Det är inte ovanligt att bland hennes motiv se tomtar som kör flygplan, bil, lastbil, motorcykel eller tåg. Hon drog sig inte för att låta exotiska djur som elefanter och giraffer hjälpa tomtar att dela ut julklappar mitt i det svenska vinterlandskapet. Med på bilderna finns även flera av julens folkliga attribut såsom julbockar, tomtenissar, julgranar, slädar, kälkar med mera. Problematiseringar av genusfrågor kommer tydligast till uttryck i påskmotiven. På en illustration bär exempelvis en höna i den ena handskklädda klon en svart dokumentmapp med texten ”Antituppföreningen”. Hon är i bilden vänd mot tuppen som är hemmapappa med ansvar för två kycklingar i hönsmammans frånvaro.

Jenny Nyström var också en hängiven fotograf. Det hände att hon fotograferade människor ute i naturen på Tjockö i Stockholms skärgård där familjen vistades sommartid. Fotografierna fungerade sedan som förlagor till hennes konst.

I Barnbiblioteket Saga, 1910, finns en självbiografisk artikel av Jenny Nyström, där hon berättar om anledningen till att hon illustrerade sagor för barn: ”Att jag mest ritat för barn, kommer sig nog därav, att jag alltid älskat barn, och att jag gärna velat visa barnen något av det fagra sollandet östanför sol och västanför måne, det vackra som hägrat i mitt minne från min barndomstid i Kalmar. Härav kan Ni också förstå, varför jag helst ritar vackra bilder”. Från den stund sonen Curt föddes förekommer han ofta på hennes målningar med röd kalott på huvudet och klädd i kolt. Hon målade även ett porträtt av sig själv tillsammans med Curt 1895, som hon kallade för Mor och son. Idag benämns den Vi två. Flera av Jenny Nyströms tavlor har olika titlar. Ibland kallade hon ett motiv för en sak, men när förlaget tryckte det gav de det en annan titel.

Jenny Nyström var produktiv in i det sista. Hon avled i sitt hem i Stockholm den 17 januari 1946. Bortgången var stillsam. ”Det var som att blåsa ut ett ljus”, enligt hennes hushållerska. Jenny Nyström begravdes på Norra kyrkogården bredvid maken Daniel Stoopendaal och fadern Daniel Nyström. Fortfarande, 70 år efter hennes död, görs nytryck på hennes helgkort. Både hennes akademiska konst och hennes akvareller säljs för höga priser på de stora auktionshusen.


Barbro Johnsson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Jenny Eugenia Nyström, www.skbl.se/sv/artikel/JennyNystrom, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Barbro Johnsson), hämtad 2018-12-17.




Övriga namn

    Signatur: JN
    Gift: Stoopendaal


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Annette Eleonora Nyström, född Bergendahl
  • Far: Daniel Nyström
  • Bror: John Emil Nyström
fler...


Utbildning

  • Övrigt, Kalmar: Privat småskola hos fru Holmström
  • Övrigt, Göteborg: Privat småskola hos fru Natt och Dag
  • Flickskola, Göteborg, Kjellbergska flickskolan
fler...


Verksamhet

  • Yrke: Illustratör, prenumerationsförsäljare, Ny Illustrerad Tidning
  • Yrke: Konstnär, illustratör, bl a Axel Eliassons Konstförlag, Norstedts Förlag, Hökerbergs Bokförlag, EFS, Beijers Bokförlags AB och Oscar Lamms förlag


Kontakter

  • Vän: Ingeborg Westfelt
  • Vän: Albert Ehrensvärd
  • Vän: Wilhelm Berg
fler...


Organisationer

  • Opponenterna
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Kalmar
  • Kalmar
  • Göteborg
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • A.F., 'Jenny Nyström – den svenska jultomtens mamma', Idun, 1939

  • Forsberg Warringer, Gunnel & Nyström, Jenny, Jenny Nyström - konstnärinna, Kalmar länsmuseum, Kalmar, 1992

  • Giddens, Anthony, Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken, Daidalos, Göteborg, 1999

  • Johnsson, Barbro, Jenny Nyström: vandra i Jenny Nyströms Kalmar, 2., omarb. uppl., Stiftelsen Kalmar läns museum, Kalmar, 2012

  • Lindholm, Stig, Med penseln som trollspö: Jenny Nyströms samlade verk. D. 1, Årssignerad konst, böcker, kalendrar och tidningar, CKM, Stockholm, 2004

  • Nyström Stoopendaal, Jenny, 'En kalmarflicka', Saga: barnbiblioteket, Barnbiblioteket Saga, Stockholm, 1910



Vidare referenser