Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Karin Björquist

1927-01-022018-09-02

Keramiker, formgivare, konstnärlig ledare

Karin Björquist var formgivare, konstnär och konstnärlig ledare, som under många år var verksam vid Gustavsbergs porslinsfabrik.

Karin Björquist växte upp i värmländska Säffle med fyra syskon. Hennes mor var utbildad till sekreterare och arbetade först som sådan på Monarkfabriken hemma i Varberg. Efter giftermålet med Karin Björquists far fungerade hon som ekonom och revisor i den firma för fritids- och sportartiklar som han startade i Säffle, dit paret flyttade. De ekonomiska omständigheterna var goda, även om tillgångarna i en egenföretagarfamilj med fem barn knappast var obegränsade. Syskonen förväntades satsa på säkra utbildningar med garanterade framtidsinkomster, och då Karin Björquist ville flytta till Stockholm för att utbilda sig till konstnär var föräldrarna försiktigt skeptiska. Lösningen blev att hon anmälde sig till den aftonskola som Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) erbjöd. Försörjningen ordnades genom ett dagtidsarbete på Postgirot, och boendet till låg kostnad genom inneboende hos en avlägsen släkting.

Karin Björquist sökte sig till Gustavsbergs porslinsfabrik, där hon snart skaffade nytt dagtidsarbete som dekormålare. Studierna vid aftonskolan kvalificerade henne efter en tid för fortsatta studier vid Tekniska skolans ordinarie utbildningar. Hon inledde sina studier där 1945, med Edgar Böckman som huvudlärare i keramik. Samma år genomfördes namnbytet till Konstfackskolan.

Hon tog examen 1950 och gifte sig fyra år senare, 1954, med Lennart Lindkvist. Med start 1963 var han under ett decennium chefredaktör för tidskriften Form, och var 1973—1995 VD för föreningen Svensk Form (som fram till 1976 hette Svenska Slöjdföreningen). Karin Björquist och Lennart Lindkvist fick två barn; sonen Jonas föddes 1958, dottern Sara 1965.

Karin Björquist anställdes 1950 som formgivare och konstnär på Gustavsbergs porslinsfabrik, där hon skulle förbli verksam fram till 1994. Under perioden 1981—1986 var hon även verksamhetens konstnärliga ledare. Hon formgav åtskilliga serviser som sattes i massproduktion; under 1950-talet Svart Ruter, Vardag och Kobolt. Hon formgav 1970 Gustavsbergs första stapelbara restaurangservis, som kallades BL — en enkel servis i vitt benporslin som många svenskar sedan dess, måhända utan att veta om, ätit åtskilliga lunchmåltider på eller druckit sitt kaffe ur.

Till Nobelstiftelsens 90-årsfirande 1991 fick hon det prestigefyllda uppdraget att formge en ny servis för den årliga Nobelfesten. Servisen i benporslin kallas helt enkelt Nobelservisen och används fortfarande. Den belönades 1992 med föreningen Svensk Forms utmärkelse ”Utmärkt Svensk Form”. Paradoxalt nog är denna förmodligen hennes mest välbekanta servis, trots att hennes insats som formgivare i stort snarare handlade om vardagliga bruksvaror för den stora publiken.

Under 1970-talet formgav hon också en rad glaserade planteringskrukor och fat avsedda för både hemmamiljö och offentligt bruk. Deras karaktäristiska konkava och konvexa former är typiska för sin tid, när postmodernismens intresse för geometri och arkitektoniska fragment slog igenom; flera av dem leder tankarna till fasade och kannelerade kolonntrummor, som vore de lösryckta element från ett antikt tempel.

Karin Björquists karriär sammanföll i tiden med att arkitekter och byggherrar blev varse keramikens möjligheter i offentliga miljöer. Redan 1961 fick hon, tillsammans med arkitekten Kjell Abramson, i uppdrag att utforma Mariatorgets tunnelbanestation i Stockholm, vars väggar kläddes med keramiska plattor i brända umbra- och terrakottanyanser. Ytorna är råa, men veckade vertikalt på ett sätt som skänker dem en taktil kvalitet, och lockar handen att stryka längs med linjerna. Hon engagerades för att skapa keramiska interiörer för ytterligare två större Stockholmsprojekt: när Riksbankshuset efter Peter Celsings ritningar byggdes 1976 vid Brunkebergstorg, och vid restaureringen av Sturebadet 1988. Hon fick professors namn 1992, samma år hon fyllde 65. Tre år senare, 1995, kom monografin Karin Björquist. Formgivare som skrevs av designhistorikerna Arthur Hald och Hedvig Hedqvist, bägge vänner till Karin Björquist.

Karin Björquist avled 2018, vid 91 års ålder, och begravdes på Skogskyrkogården i Stockholm.


Linda Fagerström


Publicerat 2020-06-16



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Karin Björquist, www.skbl.se/sv/artikel/KarinBjorquist, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Linda Fagerström), hämtad 2024-04-17.




Övriga namn

    Gift: Lindkvist


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Justina Maria Björquist, född Persson
  • Far: Johan Fabian Björquist
  • Syster: Greta Björquist
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Stockholm: Konstnärlig utbildning, Konstfackskolan (nuvarande Konstfack)


Verksamhet

  • Yrke: Keramiker, formgivare
  • Yrke: Konstnärlig ledare, Gustavsbergs porslinsfabrik


Kontakter

  • Vän: Hedvig Hedqvist
  • Mentor: Arthur Hald


Bostadsorter

  • Födelseort: Säffle
  • Säffle
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Prizes/awards



Källor

Litteratur
  • Björquist, Karin & Lindkvist, Jonas, Karin Björquist: formgivare på Gustavsberg 1950-1995 : ateljén som försvann : en bildberättelse, Carlsson, Stockholm, 2017

  • Hald, Arthur & Hedqvist, Hedvig, Karin Björquist: formgivare, Carlsson, Stockholm, 1995



Vidare referenser

Litteratur
  • Artéus, Margareta, 'Det vita guldet - en livslång passion: hemma hos Karin Björquist', Glas och porslin, 1985:6, s. 8-12

  • Björquist, Karin, 'Funktion i främsta rummet', *Värmländsk kultur", 2010:1, s. 8-11

  • Björquist, Karin, 'Tankar kring en servis: "En hjälpande hand!" Gustavsberg', Glas och porslin, 1987:6, s. 28-30

  • Hedqvist, Hedvig, 'Karin Björquist - kvinnan bakom Nobelservisen', Värmländsk kultur, 2003:5, s. 6-8

  • Palmgren, Christina, 'Karin Björquist, Vi:s designpristagare: Jag är en tårtmänniska som tror på enkelhet', Vi, 1986:51/52, s. 56-58



Karin Björquist, cirka 1960-tal. Foto: Hilding Ohlson (1909-2002). Värmdö kommun, VKN000749
Karin Björquist, cirka 1960-tal. Foto: Hilding Ohlson (1909-2002). Värmdö kommun, VKN000749

Nyckelord

1900-talet 2000-talet Formgivare Keramiker