Kid Severin var journalist och gjorde nöjes- och kändisreportaget till en stilistisk konst.
Kid Severin föddes 1909 i ett lätt bohemiskt hem och hon växte upp på olika adresser i Stockholm. Hon tog studenten vid Södermalms högre läroanstalt för flickor 1929. Modern Sophie Wichers var född i Polen och kom som tolvåring till släktingar i Sverige med sina två systrar och sin mor, som blivit änka efter en vinhandlare i Breslau. Fadern Sam Kellin var kåsör och polisreporter i Dagens Nyheter.
Kid Severin debuterade redan som sjuåring med en förebådande dikt i Dagens Nyheters barnbilaga, ”Gråsuggan som ville bli känd”, och direkt efter studentexamen började hon arbeta som volontär vid Stockholms-Tidningen, engagerad av tidningens redaktör Oscar Hemberg. Tillsammans med kollegan — och snart förste maken — Lars Djurberg, reporter och filmrecensent, utforskade Kid Severin det stockholmska nöjeslivet och skrev om det i Stockholms-Tidningen.
Efter tre år gick Kid Severin vidare till Aftonbladet, ditlockad av den legendariske och då nytillträdde tidningsmannen P G Peterson, för att bidra till tidningens modernisering. Den skulle bli en kvällstidning med lättsamt material, på en nivå som passade att läsas på den nya spårvagnslinjen mellan Stockholms innerstad och folkhemsförorten Alvik. Kid Severin, som då hunnit bli smått berömd för sina ”kvicka och träffande synpunkter”, skulle nu ansvara för en ny daglig helsida riktad till den kvinnliga läsekretsen, den moderna unga arbetande kvinnan, med mode, mat och heminredning under vinjetten ”Vi kvinnor”. Kid Severin skrev också dagliga kåserier under vinjetten ”Flyktigt sett”, och illustrerade ofta själv sina kåserier och andra texter.
Samtidigt hade Kid Severin mött sin andre make, Gösta Bruncrona, och gift sig med honom 1935. Han var militär och blev efter andra världskrigets slut placerad vid Hälsinge Regemente i Gävle. Kid Severin ansåg sig dock inte ha någon journalistisk framtid där, och så småningom svalnade äktenskapet.
Redan ett år efter giftermålet, 1936, hade Kid Severin köpts över till Nya Dagligt Allehanda, en av Stockholms äldsta dagstidningar men då på fallrepet. Hon fick en avsevärd löneförhöjning för att med reportage om bland annat mode, heminredning, vernissager och recept dra till sig en yngre kvinnlig läsekrets. Kid Severins dagliga kåseri fick då en vinjett som sedan kommit att bli förknippad med såväl signaturen Kid, som den växande underhållningsjournalistiken om folk i farten, nämligen ”Mitt i strömmen”.
Vinjetten blev med tiden så berömd och omtalad att den fick följa med när Kid Severin lockades över till en helt ny tidning, kvällstidningen Expressen, då den startade 1944. Där vidgades hennes område till intervjuer med den tidens stora celebriteter, filmstjärnor, miljonärer och kungligheter, samt societetsreportage både i Sverige och utomlands. Ett av de mer spektakulära reportagen byggde på en resa som snabbutbildad flygvärdinna med SAS över Atlanten till New York. Uppdraget var att ta reda på varför yrket som flygvärdinna lockade så många unga kvinnor. Under 1940-talet extraknäckte Kid även som rådgivare i veckotidningen Allers med signaturen Myrnas spalt där temat var ”Hur skall vi bära oss åt?”, vilken gav råd om vett och etikett. Hon medverkade även flitigt i radio och TV.
År 1954 anställdes Kid Severin av bildmagasinet Vecko-Journalen, där hon efterträdde Marianne Höök, som redaktör för avdelningen ”Post och Inrikes”, en anspelning på Sveriges allra första tidning med informationsplikt om vad som tilldrog sig i rikets alla hörn.
Vecko-Journalen lades ner 1980, men Kid Severin, nu gift med läkaren Gustaf Severin, fortsatte medarbeta i den efterföljande Månadsjournalen och i Expressen som hon aldrig riktigt lämnat. Hennes sista festkåseri där publicerades tre månader innan hon gick bort år 2000 vid 91 års ålder.
Kid Severins stoft vilar i Publicistklubbens kolumbarium på Norra begravningsplatsen i Solna.
