Kjerstin Göransson-Ljungman var arkitekt och deckarförfattare. Mest känd blev hon för debutromanen 27 sekundmeter, snö som räknas som Sveriges första pusseldeckare.
Kjerstin Göransson-Ljungman föddes 1901 och var dotter till löjtnant Karl Ernst Ljungman och hans hustru Ellen Elisabeth Ljungman. Hon utbildade sig vid Althins målarskola och studerade parallellt med detta vid Uppsala universitet. År 1924 påbörjade hon sina studier i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och efter examen drev hon en egen arkitektbyrå i Stockholm. Tillsammans med kollegan Ingeborg Wærn Bugge, som för övrigt var den första utexaminerade kvinnliga arkitekten i landet, författade hon rapporten Bostad och hushållsorganisation: studie över ett aktuellt rationaliseringsproblem: staden, landet, 1936. Mellan åren 1928 och 1933 var hon gift med arkitekten Edvard Stenlåås och år 1944 gifte hon om sig med skådespelaren Curt Norin. Äktenskapet varade till 1951.
Kjerstin Göransson-Ljungman upplät emellanåt sin gård i Sigtuna till kulturella samkväm och debattaftnar. Exempelvis hölls en diskussionskväll om barn- och ungdomsböcker där 1954, där bland annat författarkollegorna Lennart Hellsing, Inger Brattström och Sven Wernström deltog. År 1927 bildade Kjerstin Göransson-Ljungman Kvinnliga Teknologers Sammanslutning (KTS) på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Föreningen var livaktig fram till 1950-talet, då den så småningom upplöstes. Under flera år på 1940-talet fungerade hon också som sekreterare i Föreningen Svenska konstnärinnor. Hon ägnade sig gärna åt att måla stilleben och landskap, helst marina från Öregrund, och ställde då och då ut sina verk på galleri.
År 1939 utkom debutromanen, 27 sekundmeter, snö. Boken räknas ofta som den första svenska pusseldeckaren, en deckarform som kom att få sitt stora genomslag i Sverige först under senare halvan av 1940-talet och bli betydande under 1950-talet. En pusseldeckare centreras starkt kring själva mordgåtan som ett problem eller ett pussel. Det ska finnas en begränsad skara misstänkta personer och mordet ska gärna ske i en naturligt avgränsad miljö så att detektiven i lugn och ro kan reda ut alla trådar utan att vara rädd för att yttre faktorer ska ställa till det. I 27 sekundmeter, snö samlas de misstänkta på ett insnöat hotell i de svenska fjällen. Romanen fick uppmärksamhet av kritikerna och rönte generell uppskattning.
Mord på auktion, med den excentriska amatördetektiven Selma Nilsson-Löwe i huvudrollen, vann Expressens Sherlock-statyett för bästa deckare år 1959. Under 1940- och 1950-talen fortsatte Kjerstin Göransson-Ljungman att skriva deckare. Den sista titeln, Oss bröder emellan, utkom 1960. Så sent som i januari 2006 sändes en nyfilmatiserad mini-serie baserad på hennes 27 sekundmeter, snö i Sveriges Television.
Som författare var Kjerstin Göransson-Ljungman främst känd för sina deckare men hon skrev i flera olika genrer. Hon skrev flera ungdomsromaner, till exempel En värld av drömmar vävd, 1953, som var baserad på självbiografiskt material. Ungdomsdeckaren Fjällhedens hemlighet kom på andra plats i den av Wahlström & Widstrand utlysta tävling för bästa ungdomsdeckare där den första platsen delades mellan Åke Holmberg och Astrid Lindgren med deras Skuggornas hus respektive Mästerdetektiven Blomkvist år 1946. Flera av Kjerstin Göransson-Ljungmans böcker adapterades till radiopjäser och hon skrev även flera manus direkt för radio, däribland prisbelönta Cirkusflickan, 1949. Utöver dessa alster skrev hon flera romaner. Äktenskapsromanen Så blankt havet ligger, 1941, belönades med Stora svenska romanpriset 1941. Hon skrev dessutom en biografi över Sandvikens skapare, G. F. Göransson (Konsuln, 1959) och en kokbok. Den sistnämnda, med titeln Medan potatisen kokar, 1940, var en samling lättlagade vardagsrecept. Kjerstin Göransson-Ljungman hade blivit upplärd som kokerska av den välkända matskribenten Jenny Åkerström. Lagom till julen 1955 redigerade hon även en antologi där kända svenskar berättade om minnesvärda jular, Jular jag minns.
Kjerstin Göransson-Ljungman avled efter en tids sjukdom i april 1971. Auktionsförrättningen av hennes dödsbo på gården i Sigtuna fick uppmärksamhet i dagspressen, bland annat för att hon hade samlat på sig en gedigen konstsamling under sin levnad.
