Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna

14941559-01-05

Politiskt inflytelserik frälsekvinna

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna ingick i det svenska högfrälset och hon var en betydande politisk kraft på sin tid. För eftervärlden har hon framför allt blivit känd som Stockholms försvarare i samband med unionskungen Kristian II:s försök att inta staden 1520.

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna föddes troligtvis år 1494. Hennes mor var Sigrid Eskilsdotter (Banér) och hennes far Nils Eriksson Gyllenstierna. Födelseplatsen är okänd, men både Lindholmen i Orkesta socken och Venngarn har föreslagits. Gårdarna ägdes av den släkt som senare skulle kallas Banér. Kristina Nilsdotter Gyllenstierna hade även två bröder, Erik och Eskil Nilssöner. Hon var genom sin mor och far en del av den svenska rikseliten.

Den unga Kristina Nilsdotter Gyllenstierna blev i likhet med andra unga frälsekvinnor en pusselbit i det politiska spelet. Vem hon gifte sig med, vilka barn hon fick och hur hon inordnades i etablissemanget hade stor betydelse. Hon trolovades i början av 1500-talet med riddaren Nils Gädda. Sedan han dött 1508 trolovades hon i stället med dennes systerson Sten Svantesson, senare känd som Sten Sture den yngre.

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna och Sten Svantesson var i princip jämngamla. Den blivande maken hade förberetts för en politisk karriär sedan tonåren. Han hade fått delta i diplomatiska resor, vara med vid förhandlingar och följa med i fält tillsammans med sin far, riksföreståndaren Svante Nilsson. År 1511, då Sten Svantesson var 18 år, blev han ståthållare i Västergötland. Samma år gifte sig han och Kristina Nilsdotter Gyllenstierna. Vid årsskiftet 1512 dog Svante Nilsson och Sten Svantesson siktade på att ta över efter sin far. Han bytte namn till Sten Sture den yngre och inledde en hård politisk kampanj för att nå sitt mål. I juli samma år valdes han till riksföreståndare. Eftersom riksföreståndaren var den som regerade landet när en kung saknades kom Kristina Nilsdotter Gyllenstierna att befinna sig i maktens absoluta centrum. Av allt att döma var det en position som passade henne.

Under perioden 1512–1518 födde Kristina Nilsdotter Gyllenstierna fem barn, tre döttrar och två söner. Flickorna dog som barn, men pojkarna överlevde till vuxen ålder. Småbarnsmamman Kristina Nilsdotter Gyllenstierna var gravid igen år 1520, trots att hennes make allt som oftast tvingades lämna henne ensam på slottet i Stockholm. Kristian II angrep då landet i sitt tredje försök att erövra Sverige. I januari 1520 möttes han och Sten Sture i strid utanför Bogesund (dagens Ulricehamn). Sten Sture den yngre träffades av en kanonkula och skadades allvarligt. Han ville föras hem till Stockholm men innan släden nådde fram till Kristina Nilsdotter Gyllenstierna dog han och hon tvingades begrava sin make. Kristina Nilsdotter Gyllenstierna födde en son, vars namn är okänt, som dog och begravdes tillsammans med sin far. När Kristian II:s trupper närmade sig huvudstaden axlade hon ansvaret och beordrade att staden skulle hållas.

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna såg över sina möjligheter. Hon hade stadsbornas stöd men behövde hjälp. I längden skulle hon inte kunna hålla stånd mot Kristian. Stora delar av Sverige hade redan gått förlorade. Hon gjorde sitt bästa för att få landsbygden på fötter i ett uppror och sände den erfarne rådgivaren och kanslern Peder Jakobsson (Sunnanväder) till Danzig för att finna allierade. Med på resan var hennes äldste son Nils, arvtagaren, som skulle sättas i säkerhet. I maj 1520 anlände Kristian II till Stockholm men Kristina Nilsdotter Gyllenstierna höll ut till september. Den 5 september kapitulerade hon mot löfte om amnesti och några besittningar, däribland Tavastehus län. Två dagar senare öppnades portarna för Kristian II.

Kristian II:s intåg i Stockholm, hans kröning och den efterföljande rättegången som utmynnade i Stockholms blodbad är välkända händelser i svensk historia. Kristina Nilsdotter Gyllenstierna fick snart uppleva att den danske kungens löften var intet värda. Den 4 november kröntes han till kung och festligheterna efteråt följdes av förhör och domar mot det samlade svenska högfrälset. Kristina Nilsdotter Gyllenstierna förde själv talan inför kungen, men förgäves. Motståndarna till den avsatte ärkebiskopen Gustav Trolle och Kristian II definierades som kättare och Kristina Nilsdotter Gyllenstierna betraktades som upprorsledare och dömdes till döden. Hennes båda bröder dödades och hon skulle säkert också ha avrättats om hon hade varit en man. Hennes döde make och lilla späda son grävdes upp ur sina gravar och brändes medan hon själv sattes i fängelse. Först satt hon i Stockholm, senare i Köpenhamn och Kalundborg. Dit kom hon bland annat tillsammans med sina döttrar, sin mor Sigrid och halvsyster Cecilia med dottern Emerantia. Cecilia, Emerantia och Kristina Nilsdotter Gyllenstiernas dotter, den femåriga Magdalena, dog under tiden i fångenskap. Hon själv och modern släpptes ut år 1523 respektive 1524.

Ett envist rykte kom i svang vid samma tid. Det gjorde gällande att den danske sjökrigaren Sören Norby och den nu 30-åriga Kristina Nilsdotter Gyllenstierna hade för avsikt att gifta sig med varandra. Båda skulle kunna vinna på äktenskapet. Kristina Nilsdotter Gyllenstierna skulle få hjälp att säkra makten i Sverige för sig själv och i förlängningen för sonen Nils. Sören skulle få en maktbas som vida översteg den han redan hade och eventuellt bli svensk riksföreståndare. Den nyblivne svenske kungen, Gustav Vasa, ville under inga omständigheter se ett sådant äktenskap komma till stånd. Det skulle allvarligt hota hans position. Kristina Nilsdotter Gyllenstierna återkom till Sverige i januari 1524. Först vistades hon på Kalmar slott, där hon träffade sonen Nils, sedan reste hon vidare till Linköping. Gustav Vasa såg under åren som följde till att hålla Kristina Nilsdotter Gyllenstierna i sin närhet och lyckades därigenom omintetgöra det planerade giftermålet. Det sista som sades i äktenskapsfrågan kom från Kristina Nilsdotter Gyllenstierna själv. Under julen 1525 vistades både hon och Gustav Vasa i Vadstena. Härifrån sände hon ett brev till en släkting i Danmark. Hon förnekade att hon tackat ja till ett frieri från Sören Norby och hon bad sin släkting att informera Sören om hennes hållning.

Ett år senare, under julfirandet i Uppsala år 1526, trolovades Kristina Nilsdotter Gyllenstierna med Johan Turesson (Tre Rosor), en kusin till Gustav Vasa. Trolovningen skedde på kungens initiativ och bör uppfattas som ett led i hans önskan att omintetgöra Kristina Nilsdotter Gyllenstiernas politiska ambitioner. Johan var lojal med Gustav Vasa. Bröllopet stod 1527. År 1531 föddes sonen Gustav Turesson, parets enda barn.

Det är högst sannolikt att Kristina Nilsdotter Gyllenstierna hoppades att äldste sonen Nils skulle göra politisk karriär, kanske rentav bli kung. Sentida forskare gör gällande att Nils Sture är identisk med "Daljunkern", en upprorsman som reste folk i Dalarna mot kungen år 1527. ”Daljunkern” (namnet är en efterhandskonstruktion) menade själv att han var Nils. Upprorsmannen gick ett bittert öde till mötes. Han avrättades i Rostock 1528, efter att Kristina Nilsdotter Gyllenstierna skrivit ett brev där hon hävdar att han inte var hennes son och att bedragaren borde få sitt straff. Brevet skrevs under påtryckningar från Gustav Vasa.

Precis som kungen hade hoppats blev det nya äktenskapet hämmande för Kristina Nilsdotter Gyllenstiernas ambitioner. Att sonen Nils försvann ur historien försvagade hennes maktbas. Sonen Svante visade ingen vilja till makt och den späde sonen Gustav var ingen Sture och således inget hot mot kungen. Kristina Nilsdotter Gyllenstiernas andre make blev hövitsman på Nyköpingshus. Det är därför rimligt att anta att hon vistades där en stor del av sin tid efter att hon dragit sig tillbaka från storpolitiken. Hon och familjen bodde även på Hörningsholm i Södermanland. Här tog hon under en period hand om Gustav Vasas egna barn, sedan han blivit änkling.

Den 5 januari 1559 dog Kristina Nilsdotter Gyllenstierna på Hörningsholm. Orsaken är okänd, men hon var 65 år, vilket var en aktningsvärd ålder på 1500-talet. Hon begravdes i Trosa lands kyrka. Gravkoret totalförstördes under en brand 1773.

En samtida avbildning av Kristina och Sten Sture den yngre har bevarats på ett altarskåp i Västerås domkyrka, där de står knäböjande i bön. Altarskåpet är ett arbete från Antwerpen som daterats till 1516 och som skänktes av paret till domkyrkan. Vid Stockholms slott står Theodor Lundbergs staty över Kristina i egenskap av Stockholms försvarare.


Katarina Harrison Lindbergh



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna, www.skbl.se/sv/artikel/KristinaNilsdotterGyllenstierna, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Katarina Harrison Lindbergh), hämtad 2018-12-19.




Övriga namn

    Alternativ namnform: Nilsdotter Gyllenstierna, Kristina


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Sigrid Eskilsdotter (Banér)
  • Far: Nils Eriksson (Gyllenstierna)
  • Syster: Cecilia Månsdotter (Eka)
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, : Ståndsmässig uppfostran


Verksamhet

  • Yrke: Slottsfru, riksföreståndarens gemål
  • Ideellt arbete: Försvarsledare, Kristian II:s angrepp på Sverige 1520
  • Yrke: Barnflicka åt Gustav Vasas barn


Kontakter

  • Släkting: Svante Nilsson, svärfar
  • Kollega: Peder Jakobsson (Sunnanväder)
  • Vän: Gustav Vasa, kung av Sverige
fler...


Bostadsorter

  • Stockholm
  • Köpenhamn, Danmark
  • Södertälje
  • Dödsort: Södertälje


Källor

Litteratur
  • Eriksson, Bo, Sturarna: makten, morden, missdåden, Norstedts, [Stockholm], 2017

  • Flemberg, Marie-Louise, Kristina Gyllenstierna: kvinnan som stod upp mot Kristian Tyrann, Santérus, Stockholm, 2017



Vidare referenser



Kristina Nilsdotter Gyllenstierna
Kristina Nilsdotter Gyllenstierna

Nyckelord

1500-talet Adel Politik