Lea Ahlborn var medaljgravör och den första kvinnan i statlig tjänst.
Lea Ahlborns far var myntgravören Ludvig Lundgren. Hennes mor var konstnär. Under sin uppväxt visade hon starka konstnärliga intressen och skolades av sina föräldrar. År 1849 fick hon dispens att som extraelev följa undervisningen vid Konstakademien i Stockholm trots att hon var kvinna. Hennes lärare Carl Gustaf Qvarnström uppmuntrade henne och efter avslutade studier reste hon tillsammans med honom och sin bror Pehr Henrik till Paris för att fortsätta sina studier. I Paris arbetade hon hos bildhuggaren Toussaint, myntgravören Barre och hos sin morbror, medaljgravören Johan Salmson.
År 1855 avled hennes far och strax därefter även hennes bror. Då planen varit att denne skulle efterträda fadern som gravör vid Kungliga Myntverket och det inte fanns någon annan manlig pretendent fick Lea Ahlborn tjänsten. Hon blev därmed den första kvinnan i svensk statstjänst. Under fyra årtionden utformade hon Sveriges alla mynt och skapade mer än fyrahundra minnes- och belöningsmedaljer.
Lea Ahlborn höll sig uppdaterad i sitt yrke och bidrog till att höja och utveckla medaljkonsten. Hon graverade stämplarna till alla svenska mynt som präglades under 1800-talets andra hälft och präglade de flesta medaljer som utfördes i Sverige under samma tid, närmare 400 stycken. Hon utförde också arbete åt andra svenska institutioner som Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Kungliga Sällskapet Pro Patria. Därutöver graverade hon stämplarna till de norska guldmynten och gjorde den första uppsättningen finska mynt efter kejsar Alexander II:s beslut 1860 att marken skulle vara Finlands myntenhet.
Nämnas kan också de medaljer hon gjorde till kungaparets silverbröllop 1873 och till Uppsala universitets 400-årsjubileum 1877. Till hennes utländska uppdrag hörde att 1883 göra medaljer till 100-årsjubileet av amerikanska frihetskrigets slut och till 400-hundraårsjubileet av Columbus upptäckt av Amerika 1892. Hennes sista arbete var ett självporträtt 1901.
Lea Ahlborn valdes in som ledamot i Konstakademien samma år som hon erhöll sin tjänst på Kungliga Myntverket. 1881 blev hon ledamot av den Kungliga akademien för de fria konsterna. Från 1878 var hon hedersledamot av Kejserliga konstakademien i Sankt Petersburg. Hon erhöll flera utmärkelser, exempelvis Litteris et Artibus 1863 och Illis quorum 1883.
Lea Ahlborn var den första statsanställda kvinnan i Sverige och när hon närmade sig pensionsåldern uppstod en intensiv diskussion om huruvida hon, liksom de statsanställda männen, skulle få behålla två tredjedelar av lönen. Diskussionerna om hennes pension gick heta vid Myntdirektionen, Statskontoret, Statsutskottet och i riksdagens kamrar. Den blev emellertid aldrig avgjord eftersom Lea Ahlborn arbetade intill sin död 1897, då hon drabbades av en hjärnblödning.
