Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Lovisa Concordia Simson

Ca 17521808-02-26

Sveriges första kvinnliga teaterdirektör för fast teater

Lovisa Simson var Sveriges första kvinnliga teaterdirektör.

Lovisa Simsons bakgrund är okänd. Hon var gift med hovmusikant Johan Ludvig Simson. De flyttade till Göteborg från Stockholm 1781 och fick två barn, Adolf Ludvig och Lovisa Charlotta. I barnens födelsenoteringar uppges Lovisa Simson heta Lovisa Kleisnigh, medan det i makens bouppteckning och i hennes egen dödsnotering antecknats att hon som ogift hette Lindström. Det tycks inte ha bevarats dokument efter Lovisa Simson som kan bringa närmare klarhet om hennes härkomst.

I Göteborg verkade Johan Ludvig Simson både som violinist vid solokonserter i rådhussalen och som dirigent vid operaföreställningar vid den dåvarande teatern, uppförd 1778—1779 vid Sillgatan i Västra Nordstaden i Göteborg. Han beviljades privilegium för det tidigare Gemanesiska teatersällskapet, som arbetade på Comediehuset. Sällskapet utvecklades från att tidigare mest arbeta med akrobatik, pantomimer och lindans till mer ambitiös teater, med både lustspel och dramatik. Föreställningarna blev under 1780-talet alltmer uppskattade av göteborgarna. Man spelade Corneille, Voltaire, Molière, Hallman och Holberg. Då dess dynamiska ledare Johan von Blanc av olika skäl tvingades sluta, fick Johan Ludvig Simson privilegiet att leda teatern.

Att familjen Simson snabbt hade etablerats vid teatern omvittnar faddrarnas namn vid barnens dop. De var personer ur stadens societet och tillhörde familjerna Alströmer, Hall och Holterman, vilka ivrigt stöttade teatern. Johan Ludvig Simson avled oväntat i november 1787, endast 34 år gammal, och som änka fick Lovisa Simson överta privilegiet. Barnen var små och makens bouppteckning från 1791 visar på skuldsättning. Tillgångarna begränsades till en omfattande mängd teaterrekvisita, kostymer, några musikinstrument och musikalier.

Lovisa Simson överlämnade det konstnärliga ansvaret för teaterverksamheten till en av skådespelarna, Andreas Widerberg. Själv fungerade hon som ett slags ekonomisk direktör med ansvar för kassa, biljettförsäljning samt teaterns administration. Abonnemang kunde enligt tidningsannonser köpas ” hos fru Simson boende en trappa upp hos hökare Carlsson vid Lilla Bommen.” Under sin direktörstid tyngdes Lovisa Simson av svåra ekonomiska problem, trots att pjäserna i början höll en hög nivå. Omväxlande förekom dramer, operor, komedier, operamaskerader och ekvilibristframträdanden. Men det fanns ingen ekonomisk buffert. Alla teatrar måste betala avgifter till fattigkassan och spinnhuset. Lönerna till skådespelarna gavs ofta via recetter, vilket innebar att någon skådespelare fick hela eller en del av inkomsterna från en föreställning. Sujetter skulle ibland också betalas till pensionskassan vid KungligaTeatern i Stockholm. Arbetsförhållandena var inte särskilt ordnade. Skådespelare hamnade inte sällan i konflikter, som fick lösas inför rätta. Lovisa Simsons direktörstid var en nedgångsperiod för teatern, trots att Andreas Widerberg hade stora ambitioner och till och med introducerade Shakespeares Hamlet för första gången i Sverige. Men Andreas Widerberg kallades av kungen till Stockholm 1789 och med honom försvann också delar av ensemblen. Ny konstnärlig ledare blev skådespelaren Johan Petersson, som dock slutade redan 1791.

År 1791 skrevs i Götheborgs Tidningar att vid en teater, där direktionen vill vänta sig någon vinning, bör det råda ordning. Föreställningarna bör börja i tid, skådespelare och musiker skall komma i tid, aktörerna skall inte gräla om rollbesättningen inför öppen ridå, rollerna bör vara inlästa om aktörerna inte vill bli utvisslade.

I början av 1792 gav Lovisa Simson upp. I ett tillägg i en annons står: ”Då detta spektakel blir det sista för min räkning och att jag därmed kommer att lämna teatern ber jag ödmjukast om allmänhetens gynnsamma och ömma åtanke”. Hon tycks dock ha fortsatt att inneha teaterlokalen, åtminstone fram till 1793. De olika teatersällskap som då använde lokalen gav ofta en recett till förmån för Lovisa Simson.

Vad som senare hände Lovisa Simson är okänt. Enligt Garnisonsförsamlingens dödbok avled hon i Göteborg 26 februari 1808 av feber.


Louise Lönnroth


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Lovisa Concordia Simson, www.skbl.se/sv/artikel/LovisaSimson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Louise Lönnroth), hämtad 2024-03-29.




Övriga namn

    Flicknamn: Lindström, Kleisnigh


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Okänd
  • Far: Okänd
  • Make: Johan Gustaf Simson
fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Teaterdirektör, Comediehuset


Kontakter

  • Kollega: Andreas Widerberg


Bostadsorter

  • Göteborg
  • Dödsort: Göteborg


Källor

Litteratur
  • Berg, Wilhelm, Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar, Band I: 1690-1794, Göteborg, 1896

  • Eriksson, Inger, "Lovisa Simson", i Larsson, Lisbeth (red.), Hundrade och en Göteborgskvinnor, Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg, Göteborg, 2018

  • Forser, Tomas & Heed, Sven Åke (red.), Ny svensk teaterhistoria 1 Teater före 1800, Gidlund, Hedemora, 2007

  • Pettersson, Åke, Teaterliv i Göteborg, Göteborgs-posten, Göteborg, 1992