Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Tyra Madeleine Leijonhufvud

1942-07-022018-06-03

Jurist, professor, samhällsdebattör

Madeleine Leijonhufvud var den första kvinnan som disputerade i straffrätt i Sverige och därtill den första kvinnan att bli professor i ämnet.

Madeleine Leijonhufvud föddes i Norrköping år 1942. Hon var dotter till gymnastikdirektören Maj Frick och hennes man Carl Axel Frick, som var direktör. Efter juris kandidatexamen vid Lunds universitet 1964, följd av tingstjänstgöring 1964–1965 och ett par år vid länsåklagarmyndigheten i Jönköping, påbörjade Madeleine Leijonhufvud sin forskarutbildning i Lund. Hon disputerade 1971 på en avhandling om urkundsförfalskning. Därefter blev Madeleine Leijonhufvud extra ordinarie docent, både i Lund och Stockholm. Under perioden 1979–1984 innehade hon en forskartjänst vid Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). År 1984 blev hon professor i straffrätt vid Stockholms universitet.

Madeleine Leijonhufvuds forskning och rättsvetenskapliga arbeten rörde främst ekonomisk brottslighet, som borgenärs-, förfalsknings-, insider- och korruptionsbrott, men även sexual- och våldsbrott. Hon författade under sitt yrkesliv ett stort antal böcker. I sitt författarskap behandlade hon också etikfrågor inom juridiken. Därutöver skrev hon läroböcker, medverkade i lagstiftningsarbete och var en flitig debattör i rättspolitiska frågor. Förutom att hon var prorektor vid Stockholms universitet under åren 1988–1995 hade Madeleine Leijonhufvud flera tjänster utanför universitetet. Hon trodde själv på växelbruk. Bland annat var hon biträdande generaldirektör för Vetenskapsrådet under några år i början av 2000-talet och under en period också ordförande i fackförbundet Jusek.

Under senare delen av sitt yrkesliv samt efter pensionen kom Madeleine Leijonhufvud till stor del att ägna sig åt sexualbrott och främst då åt frågan om samtyckesregleringen, att bristande samtycke skulle vara det kriterium som definierar våldtäkt i straffrättslig mening. Hon skrev två böcker i ämnet, Samtyckesutredningen. Lagskydd för den sexuella integriteten, 2008, och Svensk sexualbrottslag. En framåtsyftande tillbakablick, 2015, flertalet artiklar och medverkade i många debatter. Hon engagerade sig också i föreningen Fatta som arbetar mot sexuellt våld och grundades år 2013. Tillsammans med Madeleine Leijonhufvud instiftade föreningen år 2016 ett pris i hennes namn. Priset ska gå till en person som har gjort viktiga insatser för att få politiker, rättsväsendet och andra att inse vad sexuellt våld innebär för den som utsatts. År 2014 blev hon framröstad till årets jurist och år 2000 erhöll hon H M Konungens medalj i 8:e storleken, Serafimerordens band.

En stor del av sitt liv var Madeleine Leijonhufvud bosatt i Stockholm. Med sin första man, juristen Peter Löfmarck, fick Madeleine Leijonhufvud tre barn. Hon var gift med journalisten och författaren Sigfrid Leijonhufvud från år 1992 fram till sin död.

Madeleine Leijonhufvud avled den 3 juni 2018 och är gravsatt på Solna Kyrkogård.


Ulrika Andersson


Publicerat 2020-12-15



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Tyra Madeleine Leijonhufvud, www.skbl.se/sv/artikel/MadeleineLeijonhufvud, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ulrika Andersson), hämtad 2021-09-27.




Övriga namn

    Flicknamn: Frick
    Gift: Löfmarck


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Maj Frick, född Pålmark
  • Far: Carl Axel Walter Frick
  • Syster: Gunvor Elisabeth Frick, gift Lannerup
fler ...


Utbildning

  • Universitet, Lund: Jur.kand.examen, Lunds universitet
  • Universitet, Lund: Jur.dr.examen, straffrätt, Lunds universitet


Verksamhet

  • Yrke: Tingsmeritering
  • Yrke: Jurist, länsåklagarmyndigheten
  • Yrke: Extra ordinarie docent, Lunds universitet
fler ...


Organisationer

  • Fatta
    Medlem
  • Jusek
    Ordförande
  • Sällskapet De 17
    Ledamot nr 3


Bostadsorter

  • Födelseort: Norrköping
  • Norrköping
  • Lund
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Dagens Nyheter, 2017-07-12, 2018-06-26, 2018-06-28



Vidare referenser

Litteratur
  • Bergman, Lisa, '"Mina åsikter var provocerande": jurist och samhällsfara: Madeleine Leijonhufvud', Fokus, 2010:15, s. 44-45

  • Feldbaum, Mikael & Mavi, Devrim, '"En del liberaler är tokliberala"', Arena, 2012:1, s. 18-23

  • Finmo, Hanna, '"Domstolarna följer den lag de har" Leijonhufvud vill ha samtyckeslag för att skydda den sexuella integriteten', Morgonbris, 2007:5, s. 16-17

  • Gröön, Peter & Leijonhufvud, Madeleine, 'Hiv och straffansvar - en ouppklarad problematik', Svensk juristtidning, 2009:5/6, s. 609-643

  • Leijonhufvud, Madeline, 'Folkpartiet, pressen och barnpornografin', Liberal debatt, 1997:2, s. 14-15

  • Leijonhufvud, Madeleine, 'Korruption - ett svenskt problem?', Juridisk tidskrift vid Stockholms universitet, 1996/1997:4, s. 940-963

  • Leijonhufvud, Madeleine, 'Korruption och partifinanser', Juridisk tidskrift vid Stockholms universitet, 1998/1999:2, s. 338-347

  • Leijonhufvud, Madeleine, 'Lagen, objektiviteten - och verkligheten', Svensk juristtidning, 2004:8, s. 725-732

  • Leijonhufvud, Madeleine, 'Svensk rättspraxis: straffrätt 1991-1994', Svensk juristtidning, 1996:1, s. 1-36

  • Leijonhufvud, Madeleine, 'Våld är en manlig svaghet', Kristdemokratisk debatt, 1995:2, s. 11-16

  • Särman, Sven Gunnar, '"Den som tar emot en gåva förlorar sin frihet" eller fallet med den ensamma vänsterdojan: kan du tänka dig alla jordens regeringar gå samman i ett korståg mot korruptionen?', Marknadstendenser, 1999:5, s. 32-33

  • Wrange, Eva, 'Professorn som inte spelar i rutan', Lag & avtal, 1999:4, s. 28-29



Madeleine Leijonhufvud, 2014. Foto: Anders Henrikson (Wikimedia Commons)
Madeleine Leijonhufvud, 2014. Foto: Anders Henrikson (Wikimedia Commons)

Nyckelord

1900-talet 2000-talet Forskare Jurister Professorer