Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Magdalena ( Malla) Sofia Silfverstolpe

1782-02-081861-01-17

Salongsvärdinna, författare

Malla Silfverstolpe skapade under romantiken Sveriges kanske mest berömda litterära salong. Hon var även verksam som författare och skrev ett av de första svenska självbiografiska verken, som i romantisk anda satte fokus på det egna jagets utveckling.

Malla Silfverstolpe blev tidigt föräldralös. Hennes mor, Charlotte Rudbeck, dog strax efter hennes födelse och fadern, den finlandssvenske krigshjälten Robert Montgomery som varit en av Gustav den III:s gunstlingar, blev landsförvisad till den svenska kolonin Saint-Barthélemy för att ha ingått i Anjalaförbundet. Efter Gustav III:s död år 1792 benådades Montgomery och återkom till Sverige, men han var då upptagen av den nya familj som han bildat redan före landsförvisningen. Malla Silfverstolpe togs om hand av sin mormor, friherrinnan Magdalena Rudbeck i Uppsala. Magdalena Rudbeck var en kraftfull kvinna som ensam styrde över godset Edsberg och som även tog hand om sin yngre syster Gustava Rudbeck och Malla Silfverstolpes halvsyster, Gustava Arnell. Malla Silfverstolpe skriver i sina memoarer att Edsberg var kvinnodominerat: något ”egentligt herravälde var dem alldeles obekant”.

Malla Silfverstolpe fick en aristokratisk flickutbildning i hemmet med hjälp av olika guvernanter, en informator och en präst. Utbildningen omfattade språk, matematik, historia och geografi samt katekesen och Bibeln. Ett ovanligt inslag i hennes skolning var att hon studerade engelska och inte endast franska, vilket var det dominerande språket vid denna tid, följt av tyska, vilket hon lärde sig senare genom vänner. Som societetsflicka skulle hon också lära sig musicera, rita och dansa, men trots ett stort intresse, särskilt för musik, visade hon ingen speciell talang inom detta område. Däremot fick hon framgång som skådespelerska i pjäser som framfördes på Edsberg under ungdomsåren, av henne själv och vänkretsen. Hennes formella skolning avslutades efter konfirmationen och därefter ägnade hon sig åt egna studier, främst läsning av skönlitteratur, som var hennes stora passion. Läsandet kan följas i självbiografin där hon som vuxen gör noggranna anteckningar och bedömningar av det hon läst. De författare som mest påverkade hennes liv och verk var Goethe, Rousseau, Madame de Staël, Byron, Atterbom, Geijer och Fredrika Bremer.

Tjugofem år gammal, år 1807, gifte sig Malla Silfverstolpe med stor tvekan – hon hade många friare – och under påtryckning från sin mormor med officeren David Gudmund Silfverstolpe. Äktenskapet blev inte lyckligt. Deras temperament och intressen var alltför olika och David Silfverstolpe drabbades med tiden av svåra depressioner, som gjorde honom besvärlig att leva med. När äktenskapet också blev barnlöst gled de allt längre från varandra.

År 1819 avled David Silfverstolpe och som änka kunde Malla Silfverstolpe 1820 starta sin litterära salong i Uppsala, sina ”fredagar” som hon kallade salongsmötena. Hon var då 38 år, förmögen aristokrat med en avsevärd kulturell och social kompetens, vilket gjorde hennes hem till den centrala träffpunkten för Uppsalas romantiska författare. Kärnan i kretsen var Erik Gustaf Geijer med hustrun Anna Lisa och P D A Atterbom med hustrun Ebba samt professorn i österländska språk Gustaf Knös med hustrun Alida Knös och dottern Thekla Knös, som senare själv blev författare och salongsvärdinna tillsammans med sin mor. Kring dessa tre familjer och Malla Silfverstolpe formades också en mer skiftande gruppering av manliga skribenter, musiker, akademiker, studenter och vissa kvinnor, oftast släktingar till männen, men även kvinnliga författare som Fredrika Bremer och Sophie von Knorring. Salongen var aktiv till 1850-talet, men dess blomstringstid var 1820- och 1830-talet.

Litteraturen stod i centrum i salongen och ännu inte publicerade verk lästes högt och diskuterades. Atterbom presenterade Lycksalighetens ö och C J L Almqvist rönte stor framgång med Törnrosens bok under 1830-talet. När han sedan publicerade Det går an 1839 blev han alltför radikal för kretsen. Även Malla Silfverstolpe deltog i den kritiska debatt som följde i kölvattnet på Almqvists roman med kortromanen Månne det går an?, 1840. Hon ifrågasatte Almqvists idé om fri samlevnad mellan kvinna och man och hävdade, som flera andra, att ett sådant förhållande var omoraliskt och skulle leda till att kvinnor utnyttjades.

Men även musiken hade stor plats i salongen. Geijer spelade och sjöng ofta liksom studenten och Bellman-sångaren Per Ulrik Kernell och den blivande kompositören Adolf Fredrik Lindblad. Både Kernell och Lindblad var viktiga för Malla Silfverstolpe, som utvecklade en svärmisk vänskap med dem. Kernells tidiga död i tuberkulos inspirerade henne till att börja skriva sin självbiografi och relationen med Lindblad ledde till en livslång vänskap som fick stor betydelse för dem båda. Lindblad blev en av Sveriges mera uppmärksammade kompositörer under 1800-talet och Malla Silfverstolpe hjälpte honom som mecenat. Hon ordnade ett stipendium åt honom för studier i Tyskland och Frankrike och arrangerade en resa till Tyskland, där även Geijer och hon själv deltog. Genom Malla Silfverstolpe fick Lindblad kontakt med Berlins salonger, där hans sånger spelades. De blev senare utgivna i översättning av Malla Silfverstolpes väninna, författaren Amalia von Helvig.

Även Malla Silfverstolpes eget skapande växte fram i salongskretsen. Den första versionen av hennes självbiografi skrevs mellan 1822 och 1836 och omarbetades sedan under 1840-talet med hjälp av Fredrika Bremer. Denna var mycket positiv, men ansåg att texten måste bli mer fokuserad på Malla Silfverstolpes personliga utveckling. Denna blev centrum i skildringen, men ett tydligt inflytande från äldre livsberättelser finns också kvar. Malla Silfverstolpe kallade själv sin text för ”Minnen” och den första tryckta versionen fick namnet ”Memoarer”; termer som båda hänvisar till ett bredare, mindre jagcentrerat verk. Texten börjar exempelvis med en lång släktkrönika och Malla Silfverstolpe kallar ibland sin text för ”Släktminnen”.

Malla Silfverstolpes Memoarer publicerades inte under hennes livstid, troligen för att de innehöll material som bedömdes som känsligt. Åren 1908–1911 redigerades de för en första utgivning av hennes namne, Malla Grandinsson, Adolf Fredrik Lindblads dotter.

Malla Silfverstolpe avled i Uppsala 1861 och är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Ingrid Holmquist



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Magdalena ( Malla) Sofia Silfverstolpe, www.skbl.se/sv/artikel/MallaSilfverstolpe, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ingrid Holmquist), hämtad 2018-12-15.




Övriga namn

    Flicknamn : Montgomery


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Cathrine Charlotte Montgomery, född Rudbeck, tidigare gift Arnell
  • Far: Robert Montgomery
  • Syster: Anna Margareta Montgomery, gift Boije af Gennäs
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Uppsala


Verksamhet

  • Yrke: Författare
  • Ideellt arbete: Salongsvärdinna


Kontakter

  • Släkting: Magdalena Rudbeck, mormor
  • Släkting: Gustava Rudbeck, mormoderns syster
  • Vän: Erik Gustaf Geijer
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Raseborg, Finland
  • Uppsala
  • Dödsort: Uppsala


Källor

Litteratur
  • Haettner Aurelius, Eva, Inför lagen: kvinnliga svenska självbiografier från Agneta Horn till Fredrika Bremer, Lund Univ. Press, Lund, 1996

  • Holmquist, Ingrid, Salongens värld: om text och kön i romantikens salongskultur, B. Östlings bokförl. Symposion, Eslöv, 2000

  • Silfverstolpe, Malla, Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer, Bonnier, Stockholm, 1908-1920

  • Silfverstolpe, Malla, Månne det går an?: fortsättning af "Det går an", Uppsala, 1840



Vidare referenser



Malla Silfverstolpe, teckning av Maria Röhl, 1843
Malla Silfverstolpe, teckning av Maria Röhl, 1843

Nyckelord

1800-talet Författare Litterära salonger Självbiografier

Länkar