Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Margareta Huitfeldt

1608-11-051683-11-16

Godsägare, donator

Margareta Huitfeldt var en högadlig godsägare som donerade sin förmögenhet till utbildning för unga gossar i Göteborg. Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg har sitt namn efter henne.

Margreta Huitfeldt föddes 1608 på Skjelbreds gård i Eiker i Norge som dotter till danskfödde bergshauptmannen Hartvig Andersen Huitfeldt och Bente Jonsdotter Schack. Modern dog år 1622 och fadern gifte om sig med en dansk adelskvinna, Maren Eriksdotter Schram. I samband med att Hartvig Anderssen Huitfeldt flyttade till sin makas gods i Danmark fick Margreta Huitfeldt bo hos sin mormor, fru Gurre Green på Sundsby säteri, i Bohuslän. År 1635 gifte sig Margareta Huitfeldt med den danske adelsmannen Tomas Iverssön Dyre. Makarna fick tre barn men inget av barnen levde till vuxen ålder.

Vid 43 års ålder blev Margareta Huitfeldt änka och skötte därefter själv förvaltningen av godsbeståndet som sträckte sig från norra Bohuslän ned i Halland. Av rättsprotokollen från de lokala domstolarna, där processer och förlikningar avgjordes, framgår att Margareta Huitfeldt personligen tog del av dessa affärer. Förvaltningen var noggrann och i ryktesfloran om Margareta Huitfeldt berättas att hon var en hårdhänt godsägare. Samtidigt finns belagt att hon värnade om sina underlydande bönder; de borde inte pressas alltför hårt av kronans skatter. Både hon och hennes förtrogne, riksdrotsen Per Brahe, vilken hade delar av Bohuslän i förläning, hade allt att vinna på skattelättnader för bohusbönderna.

Margareta Huitfeldts förmögenhet hade alltså en grund i arvsskiften, men det var genom komplicerade och ekonomiskt framgångsrika transaktioner den växte sig stor. Margareta Huitfeldt är känd för att under sin livstid ha varit den rikaste kvinnan i Bohuslän. Freden i Roskilde 1658 innebar att hennes egendomar bytte territoriell tillhörighet från Danmark till Sverige. Hennes omvittnat goda kontakter med flera makthavare i den svenska förvaltningen och krigsorganisationen var då säkert till gagn.

Testamentet och den donation Margareta Huitfeldt blev berömd för har en personlig bakgrund. Som brukligt var bland de förnäma adelsfamiljerna utbildades barnen av privatlärare i hemmet, medan de fortsatta studierna bedrevs på annat håll. Den yngste sonen Ivar skickades i väg till skola i Danmark och likt andra adelsynglingar avslutades skolgången för honom med en flerårig bildningsresa runt om i Europa. Ivar bedrev studier i bland annat Leiden – ett av 1600-talets mest framstående universitet – Oxford, Cambridge och Paris. I hans följe fanns tjänstefolk samt guvernören Dr. Blichefeld. När följet nått Montpellier i Sydfrankrike insjuknade emellertid Ivar och avled år 1663. Ivar ville bland annat att en summa skulle skänkas till de fattiga, att Dr Blichefeld skulle erhålla en med tidens mått rundligt tilltagen summa, och att pengar och räntor från godsen skulle avsättas för att bistå fattiga skolbarn och studerande ungdom i Bohuslän. Margareta Huitfeldt följde sin sons önskningar och mer därtill.

I testamentet från år 1664 instiftades donationen till minne av hennes son. Det var den näst största jorddonationen någonsin i Sverige. Den överträffas endast av Gustav II Adolfs donation till Uppsala universitet. Den ansenliga donationen innefattade bland annat Sundsby säteri, den möjliggjorde skolgång för 30 gossar och gav också medel till enskilda personer samt understöd till vetenskaplig forskning. Av det skälet har Margareta Huitfeldt sedermera gett namn åt Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg. Utöver donationen i testamentet var Margareta Huitfeldt frikostig med gåvor till kyrkan. I Valla kyrka kommer exempelvis predikstol och altare från Margareta Huitfeldt. Kyrkan i Fiskebäckskil rustades upp och kyrkan i Grinneröd fick en vinkalk, bägge bekostade av Margareta Huitfeldt.

Margareta Huitfeldt avled på Sundsby säteri 1683 och begravdes i koret i Valla kyrka, bredvid sin make och sina barn. Sundsby säteri brann ned till grunden år 1720. Margareta Huitfeldts papper, brev och bokföring, finns således inte kvar. Inte ens en målning av Margareta Huitfeldt, gjord under hennes livstid, finns bevarad.


Maria Sjöberg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Margareta Huitfeldt, www.skbl.se/sv/artikel/MargaretaHuitfeldt, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Maria Sjöberg), hämtad 2018-12-10.




Övriga namn

    Alternativ namnform: Hvitfeldt


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Bente Jensdotter Skak
  • Far: Hartvig Anderssen Huitfeldt
  • Make: Thomas Dyre
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet,


Verksamhet

  • Ideellt arbete: Godsägare och donator vi Sundsby säteri


Kontakter

  • Vän: Per Brahe den yngre
  • Släkting: Anders Lauritsson Green
  • Släkting: Tönnes Huitfeldt
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Skjelbred, Norge
  • Skjelbred, Norge
  • Mjörn
  • Dödsort: Mjörn


Källor

Litteratur
  • Silfverstolpe, Carl, Margareta Huitfeldt och hennes testamente, Valla kyrkoråd, Skärhamn, 1963

  • Losman, Beata, Margareta Huitfeldt: en biografi, [Kungl. Hvitfeldtska stipendieinrättningen], [Göteborg], 1984

Uppslagsverk


Vidare referenser



Margareta Huitfeldt
Margareta Huitfeldt

Nyckelord

1600-talet Adel Affärskvinnor Mecenater Välgörenhet