Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Mari Simmulson

1911-11-232000-11-07

Konstnär, skulptör, keramiker

Mari Simmulson var skulptör, keramiker och målare. Hon är mest känd för sina exotiska figurer i svartlera.

Mari Simmulson föddes 1911 i Sankt Petersburg, Ryssland. Hennes föräldrar var av estnisk börd. Som en följd av ryska revolutionen flydde familjen 1919 tillbaka till Tallinn, där Mari Simmulson växte upp. Efter studentexamen 1930 utbildade hon sig till konstnär vid den statliga konsthantverksskolan i Tallinn 1931–1935. Hon studerade bland annat keramik, det material hon sedan helst uttryckte sig i. År 1937 kom hon som stipendiat till Arabia i Helsingfors, där hon praktiserade vid fabrikens konstavdelning. Där lärde hon känna den svenska konstnären Tyra Lundgren, som senare visade sig vara en värdefull bekantskap.

Mari Simmulson fortsatte sina studier till skulptör vid Akademie der Bildenden Künste i München 1938–1939, där hon hade bildhuggaren professor Karl Killer som lärare. Efter andra världskrigets utbrott fortsatte hon sina studier som elev vid Högre konstfackskolan i Tallinn 1941–1942. Hon återvände dock till München 1942–1943 för att avsluta sin utbildning till skulptör. Därefter for hon hem till Tallinn.

Hösten 1944 kom Mari Simmulson som flykting i en öppen fiskebåt till Sverige. Här kontaktade hon Tyra Lundgren som under krigsåren disponerade en ateljé på Gustavsbergs porslinsfabrik. Lundgren såg till att Mari Simulson fick träffa fabrikens konstnärlige ledare Wilhelm Kåge, som anställde henne vid fabriken på Värmdö. På nyåret 1945 började Mari Simmulson arbeta som konstnär på Gustavsbergs Studio, där hon fick skulptera fritt i stengodslera. Hon gjorde bland annat en porträttlik byst av Wilhelm Kåge i stengods som idag (2017) finns på Gustavsbergs porslinsmuseum. Flera av hennes figurer kom senare i produktion, däribland en serie små djur med grönspräcklig glasyr. År 1948 debuterade hon med en utställning i Gustavsbergs butik i Stockholm. Kritikerna lovprisade hennes kraftfulla kvinnofigurer och djur med mustiga, mångskiftande glasyrer.

På ett flyktingläger i Roslagen hade Mari Simmulson lärt känna sin blivande make, estländaren Paul Saretok, som med tiden började studera vid Uppsala universitet. Hon sökte därför arbete vid Upsala-Ekeby AB i Uppsala, där hon blev anställd 1949. Som formgivare vid denna fabrik fick hon fria händer att utvecklas i lergods.

År 1952 ställde hon ut en kollektion fajanser och skulpturer på Nordiska Kompaniet (NK) i Stockholm. Utställningen fick mycket fina recensioner. Mari Simmulson betraktades vid tiden som en av Upsala-Ekebys främsta keramiker. Under sina 23 år vid denna fabrik arbetade hon främst med fristående figurer samt vaser, skålar, fat och annat nyttogods, både serietillverkade och unika föremål.

Mari Simmulson introducerade en metod att måla med koboltnitrat och andra nitrater på rågods, en mycket giftig teknik som emellertid ger ett fint keramiskt måleri. Hennes målade arbeten har ett bildspråk med rötter i baltisk och rysk folkkonst. Hon tecknade ofta unga, vackra kvinnor med mandelformade ögon i en stil som ligger sagotraditionen nära. Hon arbetade också med mer exotiska motiv. Hon designade vaser och skålar med ristade dekorer som fick titlar som Senegal och Nigeria. Hon skulpterade också afrikanska och asiatiska kvinnofigurer som såldes i stora upplagor. Upsala-Ekebys berömda svartlera lämpade sig väl till dessa exotiska gestalter. Deras höftskynken och saris målades i klara glasyrfärger i effektfull kontrast till det mörka godset. Den slanka Balinesiskan hör till hennes mest kända arbeten. Denna halvmeterhöga gjutna skulptur tillverkades i endast 100 numrerade exemplar.

Mari Simmulson utförde även flera utsmyckningar av offentlig miljö. Uplandsbankens filialer i Enköping och Västerås har stora väggdekorationer utförda av Mari Simmulson. Hon har även smyckat en vägg i Karlskrona sparbank med keramikplattor som idag (2017) finns på Karlskrona Porslinsmuseum. Bland hennes offentliga verk finns också en kraftfull kvinnogestalt – en stark och trygg tant – skulpterad för Neurocentrums mottagningsrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Den strukturomvandling som svensk konstindustri genomgick i början av 1970-talet drabbade även Mari Simmulson. Vid Upsala-Ekebys nedskärningar 1971 blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist. Därefter fortsatte hon att arbeta ytterligare några år med design för Deco i Helsingborg.

Mari Simmulson avled år 2000. Hon vilar i minneslunden på Gamla kyrkogården i Uppsala.


Märta Holkers



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Mari Simmulson, www.skbl.se/sv/artikel/MariSimmulson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Märta Holkers), hämtad 2018-12-14.




Övriga namn

    Signatur: maris, ms
    Gift: Saretok
    Flicknamn: Peterson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Marie Elisabeth Rimm
  • Far: Otto Peterson, senare Särgava
  • Syster: Eva Särgava
fler...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Tallin, Estland: Konstnärlig utbildning, Högre konstfackskolan i Tallinn
  • Yrkesutbildning, Helsingfors, Finland: Praktikant vid Arabias konstavdelning, stipendium
  • Yrkesutbildning, München, Tyskland: Utbildning till skulptör, Akademie der Bildenden Künste München


Verksamhet

  • Yrke: Skulptör, keramiker, konstnärlig medarbetare, Gustavsbergs porslinsfabrik
  • Yrke: Skulptör, keramiker, konstnärlig medarbetare, Upsala-Ekeby AB
  • Yrke: Skulptör, keramiker, konstnärlig medarbetare, Deco Keramikfabrik


Kontakter

  • Vän: Tyra Lundgren
  • Kollega: Wilhelm Kåge
  • Kollega: Ingrid Atterberg
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Sankt Petersburg, Ryssland
  • Sankt Petersburg, Ryssland
  • Tallin, Estland
fler...


Källor

Opublicerad källa
  • Artikelförfattarens intervju med döttrarna Mari Saretok och Eva Rimm

Litteratur
Uppslagsverk
  • Roosval, Johnny & Lilja, Gösta (red.), Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 5, Sallinen-Övrabymästaren, Allhem, Malmö, S. 150-151, 1967



Mari Simmulson (Upplandsmuseet)
Mari Simmulson (Upplandsmuseet)

Nyckelord

1900-talet Formgivning Konstnärer Skulptur