Maria Adelborg var textilkonstnär och en pionjär inom den svenska hemslöjdsrörelsen.

Maria Adelborg växte upp i en adlig officersfamilj i Karlskrona. Hemmet var bildat och burget. Då fadern avled 1865 visade det sig dock att familjens kapital till stor del var utlånat och familjen levde därefter under ytterst knappa omständigheter. Efter faderns död flyttade familjen till Uppsala och 1878 vidare till Stockholm och Maria Adelborg blev hemmadotter. Det finns inga belägg för att hon skulle ha fått någon utbildning utöver den grundläggande.

När Maria Adelborg 1886, närmare fyrtio år gammal, fick anställning som mönsterritare vid den av Selma Giöbel startade firman Svensk Konstslöjdutställning framstår hon som självlärd. Därefter gjorde hon emellertid flera studieresor med offentligt understöd, bland annat till Holland och Frankrike 1889 och till England 1895. 1899 slutade hon hos Giöbel för att sedan arbeta för Handarbetets Vänner fram till 1907, då hon slog sig ner i Gagnef tillsammans med sina två systrar Gertrud Adelborg och Ottilia Adelborg. Där engagerade hon sig i insamlingen av allmogetextilier och utvecklade sin textilkonst.

Maria Adelborgs mål var att bevara och utveckla den svenska hemslöjdstraditionen. I sina kyrkliga och profana verk, såväl mässhakar som mattor, gick hon gärna tillbaka till ålderdomliga, gammalnordiska och provinsiella motiv, vilket ger hennes verk och ornamentik ett nationalistiskt drag. Hennes arbeten anknyter både i teknik och motiv till den medeltida textilkonsten samt till allmogekulturen.

Maria Adelborg gjorde en betydande insats för utvecklingen av den svenska textilkonsten. Hon har utfört många betydande kyrkliga och profana textilier. Hennes mest kända, och av många ansedd som hennes främsta, verk är Gagnefmattan. Hon har också designat en matta för Birgittakapellet i Rom och mässhakar för Sofiakyrkan i Stockholm.

Maria Adelborg avled 1940 och är begravd i Gagnef.