Maria Rieck-Müller var journalist och författare i den norrlandsromantiska traditionen.

Maria Rieck-Müller föddes en stormig marsnatt i Sundsvall 1863. Fadern August Sundberg var framgångsrik grosshandlare och skeppsredare. Modern, Catharina, var född Gröndahl. Maria Rieck-Müller växte upp i ett välbärgat hem där framförallt umgänget med den kulturintresserade familjen Edström på Fridhem var en viktig källa till litteratur- och musikupplevelser.

De allra första skolåren tillbringade Maria Rieck-Müller i Emelie Gyllencreutz' flickskola i Sundsvall. Hon fortsatte sedan till den nystartade Sundsvalls nya elementarskola för flickor. Maria Rieck-Müller har själv beskrivit skoltiden som inte alls enkel, med många svåra ämnen. Svenska var hennes klart bästa ämne, och i ett memoarutkast från 1952 berättar hon att hon ofta fick sina uppsatser upplästa inför klassen. Den åttaåriga skolgången avslutades med Ingeborg Tauströms "Fortsättningskurs för unga damer" i Stockholm, där hon fick utrymme för sitt spirande intresse för litteratur och kultur.

Modern var sjuklig med reumatism och Maria Rieck-Müller fick ofta göra henne sällskap till Stockholm och Loka brunn för olika behandlingar. Vid ett av dessa tillfällen, när hon var sexton år gammal, kom hon tillsammans med de andra ungdomarna överens om att de skulle hitta på något roligt som kunde glädja de sjuka. Maria skrev för detta ändamål en enaktspjäs som också uppfördes. Det var det allra första som hon skrev för offentligheten.

I augusti år 1885 gifte hon sig med ingenjören och järnvägsbyggaren Jacob Rieck-Müller. Familjen bodde en kort tid i Sundsvall men började snart ett kringflyttande liv i Norrland i norra stambanans “spår”. Familjen bodde på skiftande platser och överallt skaffade sig Maria en ingående kännedom om befolkningens liv och leverne, deras seder och bruk. Under dessa år föddes också de fem döttrarna Gudrun, Karin, Marit, Sonja och Jenny.

Efter några år av ständiga flyttar till olika små orter bosatte sig familjen 1895 i den nybyggda Villa Fagerlid i Vännäs. En intensiv tid för hela familjen följde. Jakob Rieck-Müller var en av de drivande krafterna i det lilla samhällets uppbyggnad och utveckling och räknas som grundare av Vännäs municipalsamhälle.

I Vännäs fick Maria Rieck-Müller tid och ro att skriva ner de intryck och minnen hon samlat på sig under de föregående åren. Hennes första novellsamling Fjällbyfolk: bilder från öfre Norrland, som utkom 1899, handlar om de människor Maria Rieck-Müller lärde känna i fjällbygderna.

Redan år 1901 kom nästa bok, Mellan haf och fjäll. Efter detta följde Flyttfåglar, 1905, en självbiografisk bok skriven i dagboksform. Här skildras familjen Rieck-Müllers liv och upplevelser under anläggandet av norra stambanan.

På hösten år 1900 startade Maria Rieck-Müller tillsammans med Jacobine Ring kulturtidskriften Nordan. Tidningens undertitel var Illustrerad tidskrift berörande Norrland, dess naturrikedomar samt om norrländska företag och arbeten på industrins, kulturens, konstens och litteraturens fält. Här medverkade Maria Rieck-Müller själv med noveller, dikter och artiklar. Tidskriften blev kortlivad och lades ner efter sex nummer.

Tiden i Vännäs blev inte långvarig. Redan år 1902 flyttade familjen av ekonomiska skäl till Stockholm, där maken fått en mer inkomstbringande anställning. Maria Rieck-Müller hade gärna fortsatt med författandet men familjen behövde stärka sin ekonomi och de kommande åren arbetade hon främst som frilansande skribent för olika tidningar och tidskrifter, där hon skrev kåserier, reportage och recensioner. Hon publicerades i Aftonbladet, Gefle-Posten, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, Sundsvalls-Posten, Svenska Dagbladet, Vårt Land, Nya Dagligt Allehanda, Öresundsposten, Dagny, Idun, Vecko-Journalen och Svenska Folkviljan. Hon undertecknade med det egna namnet eller pseudonymer som Sarah, Liv, Appolonia, Pan, R., M.R.-M. Parallellt med journalistiken fortsatte Maria att skriva och publicera noveller och berättelser. Många av dem med anknytning till Norrland.

Maria Rieck-Müller hade ett stort intresse för den norrländska historien och kulturen. Hennes vilja att göra Norrlands kultur och folksjäl kända i övriga landet visas bland annat i Från Ådal och Nordlandskust, en efterskörd, 1916, en utgåva med den beundrade kollegan Pelle Molins efterlämnade skrifter. Tillsammans med vännen och författaren Olof Högberg utgav hon år 1920 hembygdsboken Medelpad och Ångermanland, som det följande året också kom ut i skolupplaga och ingick i serien Läseböcker för skola och hem. Arbetet med hembygdsboken föregicks av flera år av både resor och arkiv- och forskningsarbete. Hennes sista verk, Mikael Fluhr: en prästroman, 1928, ansågs av henne själv vara det bästa hon hade skrivit.

Maria Rieck-Müller anslöt sig till en norrlandsromantisk tradition, vilken strävade efter att bevara den orörda norrländska naturen och de okonstlade människorna som lever där. Under sin mest aktiva period sågs hon som Norrlands främsta författarinna. Flera av hennes verk översattes till tyska.

Maria Rieck-Müller avled 1955 och är begravd på Sundsvalls kyrkogård.