Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Maria Gustafva Sandström

1870-11-271948-10-17

Restauratör, nykterhetskämpe, kvinnosakskvinna

Maria Sandström var egenföretagare inom restaurangbranschen och en framstående nykterhets- och kvinnosakskämpe, verksam i Stockholm under 1900-talets första hälft.

Maria Sandström föddes 1870 i Uppsala, troligtvis i ett välbärgat hem. Som barn gick hon i flickskola och var en studiemotiverad elev med språk och musik som stora intressen. I ungdomen drömde hon om att bli läkare men fann som vuxen sin livsuppgift i kampen för nykterhet. År 1895 blev Maria Sandström medlem i nykterhetsrörelsen Blåbandsrörelsen. När hon träffade Emilie Rathou vid en nykterhetskonferens i Norge år 1900 fann hon inte endast en vän för livet utan också en själsfrände i nykterhetskampen och i kampen för kvinnors fri- och rättigheter. Emelie Rathou startade senare samma år den kvinnliga kristna nykterhetsorganisationen Vita Bandet, som verkade för nykterhet, jämställdhet och demokrati. Maria Sandström fanns då vid hennes sida och blev en av organisationens förgrundsgestalter.

Maria Sandström var under två år Vita Bandets första sekreterare och hon valdes 1902 till vice ordförande för att sedan inta ordförandeskapet mellan 1921–1947. Det innebar att hon även representerade Vita Bandet på internationell nivå. Åren 1927–1934 var hon tredje vice ordförande i den internationella Vita Bandsorganisationen World Woman's Christian Temperance Union och 1934–1937 var hon ledamot i dess Advisory Committee.

Maria Sandström var Vita Bandets representant i ett flertal andra förbund så som Svenska Kvinnornas Nationalförbund, Kvinnliga Radiokommittén, Centralförbundet för socialt arbete, Centralrådet för kvinnornas förbudsarbete, samt i Nykterhetsfolkens Landsförbund och Representationsförsamling. Hon var Vita Bandets talesperson i den politiska debatten om den reglementerade prostitutionen under perioden 1912–1922, då hon ledde en särskild reglementeringskommission. Hon arrangerade offentliga möten och skrev skrivelser och petitioner på politisk nivå. Hon var dessutom engagerad i organisationen Federationen som deltog i ett internationellt nätverk i arbetet mot reglementeringssystemet. År 1902 var hon en av de tolv federationskvinnor som bildade Abolitionistkommittén, där hon som ordförande arbetade med att arrangera protestmöten och formulera skrivelser till bland annat Överståthållarämbetet i Stockholm för att protestera mot reglementeringen.

Maria Sandström var ledamot i Nykterhetsfolkens lagstiftningskommitté under åren 1928–1931. Hon ansågs vara en god politisk agitator och lobbyist. När hon vid en deputationsuppvaktning hos statsminister Hjalmar Hammarskjöld framförde sina argument tog hon enligt övriga deltagare "priset i saklig vältalighet". Hon hade inte bara talekonstens gåva utan var dessutom en skicklig organisatör och entreprenör. År 1900 öppnade hon en alkoholfri restaurang, Sturebuffén på Sturegatan 10 i Stockholm, vilket inte var helt okontroversiellt vid denna tid då det krävdes särskilda rättigheter för servering av icke-alkoholhaltiga drycker. Hon fick inte dryckesrättigheter utan endast handelsrättigheter för mat. Trots denna motgång gav hon inte upp och öppnade ändå Sturebuffén. När gästerna på invigningen endast kunde beställa mat och ingen dryck blev de förvånade och sedan följde en intensiv debatt i media. Icke-alkoholhaltiga dryckesrättigheter diskuterades i pressen fram till 1905 då förordningen upphävdes, vilket Vita Bandet framhöll som resultatet av Maria Sandströms kamp för Sturebuffén.

Maria Sandström var en ambitiös företagare som tog ett helhetsgrepp på sitt företag. I anknytning till Sturebuffén drev hon en trädgårdsodling som försåg restaurangen med grönsaker och frukt. Hennes företagskunskaper var en merit som tillvaratogs av Vita Bandet. År 1906 blev hon ordförande för organisationens Restaurangförening i Stockholm, som öppnade ett "nykterhetskafé" med matservering på Torsgatan. Senare flyttades kaféet till rymligare lokaler på Karlbergsvägen. År 1908 öppnade Restaurangföreningen en alkoholfri restaurang i Värtahamnen, som dagligen serverade frukost och middag till över 300 gäster. I slutet av året blev Maria Sandström återigen föremål för diskussion i media då en gäst i smyg smugglat in alkohol i restaurangen. Maria Sandström, liksom personalen, åtalades men frikändes. År 1909 byggde Restaurangföreningen, under Maria Sandströms övervakande, en ny fastighet för att utvidga sin serveringsverksamhet. År 1915 öppnade hon ytterligare en alkoholfri restaurang, Solidar-Buffé, på Norrmalm.

Maria Sandström beskrevs av sina kolleger i Vita Bandet som en hängiven, idérik och klartänkt person och hon ansågs vara en mycket värdefull organisatör. Hon drevs av ett socialetiskt patos och verkade för en alkoholfri kultur och hög samhällsmoral. Hon var en god talare och reste landet runt och höll föredrag. Hon talade även vid internationella konferenser. Hon var en flitig skribent som skrev politiska petitioner, flygblad och propagandamaterial samt artiklar i Vita Bandets tidskrift. Hon fokuserade då framför allt på kvinnlig rösträtt och reglementeringen. Hon fullföljde även sitt musikintresse och skrev sångtexter till bland annat Vita Bandets nationella kongresser i samarbete med Alice Tegnér, som tonsatte texterna.

År 1948 tilldelades Maria Sandström regeringens medalj Illis quorum som ett officiellt erkännande för en trofast livsgärning. Hon beskrevs i sin samtid som banbrytande för den alkoholfria restaurangkulturen. Maria Sandström levde tillsammans med Emelie Rathou och hon gick bort den 17 oktober 1948, fem dagar efter sin livskamrat. De begravdes som de hade levt, sida vid sida. Graven finns på Bromma kyrkogård.


Åsa Bengtsson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Maria Gustafva Sandström, www.skbl.se/sv/artikel/MariaSandstrom, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Åsa Bengtsson), hämtad 2018-12-18.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Jenny Sofie Sandström, född Almgren
  • Far: Gustav Adolf Sandström
  • Partner: Emilie Rathou


Utbildning

  • Flickskola, Uppsala


Verksamhet

  • Yrke: Grundare och ägare, Sturebuffén, samt ytterligare nykteristiska serveringar fr o m 1906, 1908 och 1915
  • Yrke: Restaurangägare
  • Ideellt arbete: Politisk agitator, lobbyist, mot reglementeringen av prostituerade


Kontakter

  • Kollega: Clara Wahlström
  • Vän: Alice Tegnér
  • Kollega: Anna Höjer
  • Kollega: Elof Ljunggren


Organisationer

  • Sveriges Blåbandsförening (senare Sveriges Blåbandsförbund)
    Medlem
  • Vita Bandet
    Medgrundare, medlem, sekreterare 1900–1948, vice ordförande 1902–1921, ordförande 1921–1947, samt förbundets representant i flertalet kvinno- och nykterhetsförbund
  • Den brittiska, kontinentala och allmänna Federationens svenska avdelning
    Medlem, 1902 grundare och ordförande av Abolitionistkommittén
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Uppsala
  • Uppsala
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Elgham, Elsa, Historik över Vita bandets i Sverige 60-åriga verksamhet., Vita bandet, Stockholm, 1965

  • Kvinno-krafter: Vita bandets årsbok, Vita bandet, Stockholm, 1922, 1931, 1943

  • Walder, Signe, Kvinnogestalter: från skilda tider och folk, Wilhelmsson, Stockholm, 1949



Vidare referenser

Litteratur
  • Bengtsson, Åsa, Nyktra kvinnor: folkbildare, företagare och politiska aktörer : Vita bandet 1900-1930, Makadam, Diss. Lund : Lunds universitet, 2012, Göteborg, 2011



Maria Sandström (Riksföreningen Vita Bandet Arkivcentrum, Örebro)
Maria Sandström (Riksföreningen Vita Bandet Arkivcentrum, Örebro)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Företagare Kristendom Kvinnorörelsen Nykterhetsrörelsen Politik Prostitution Rösträtt