Märta Måås-Fjetterström var en internationellt känd textilkonstnär under det tidiga 1900-talet.

Märta Måås-Fjetterström föddes i Kimstad i Östergötland 1873. Familjen flyttade senare till Vadstena där hennes far Rudolf Fjetterström var kontraktsprost. Modern Livia skötte prästgården och födde åtta barn till familjen. Under åren 1890–1895 studerade Märta Måås-Fjetterström på Högre konstindustriella skolan tillsammans med kamrater som textilkonstnären Annie Frykholm, författaren och illustratören Elsa Beskow, skulptören Gerda Sprinchorn och konsthantverkaren och entreprenören Clara Hahr. De kom att förbli hennes vänner för livet.

Efter avslutad utbildning arbetade Märta Måås-Fjetterström några år som lärare, bland annat vid Tekniska skolan i Jönköping och utvecklade samtidigt sitt eget arbete med textila verk. År 1900 ställdes hennes första vävnader, Snövit och de sju dvärgarna och Sven i Rosengård, ut och möttes av blandad kritik.

År 1902 antog Märta Måås-Fjetterström erbjudandet om en tjänst som facklärare vid Kulturhistoriska föreningens vävskola i Lund, efter att föreståndaren Georg Karlin flera gånger frågat henne. Där fördjupades hennes intresse för den skånska textila traditionen. Märta Måås-Fjetterström, som under tiden i Lund lade till sitt extra efternamn Måås, vantrivdes dock under Karlins ledning. När hon 1905 erbjöds arbetet som föreståndare för Malmöhus läns hemslöjdsförenings magasin tackade hon ja. Föreningen var nybildad och hon fick stor frihet att utforma verksamheten. Men sex år senare sades hon upp efter konflikter med delar av styrelsen, främst bland dessa var Henriette Coyet på Torups slott, som ansåg att Märta Måås-Fjetterström inte tillräckligt följt styrelsens anvisningar. Ett par av styrelseledamöterna avgick i protest mot uppsägningen.

År 1913 fick Märta Måås-Fjetterström en tjänst hos textillegendaren Lilli Zickerman, som föreståndare för Svensk Hemslöjds vävskola i Vittsjö, en plats där hon utvecklade nya moderna mönster och mattor i flossa, som Örtagården, Hjorthagen och Ordspråksmattan. Där arbetade hon fram till 1919 då hon öppnade sin egen verksamhet, en vävateljé i Båstad.

Från starten av den egna verkstaden fortsatte Märta Måås-Fjetterströms karriär rakt uppåt fram till det stora genombrottet med en egen utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1934. Under 1930-talet skapade hon många av sina klassiska mattor som Röda trädgårdsmattan, Bruna heden, Hästhagen och Ängarna. Hon inledde ett fruktbart samarbete med inrednings- och möbelarkitekten Carl Malmsten och tillsammans arbetade de med flera av borgerskapets privatinredningar, men också offentliga inredningar, exempelvis till Svenska institutet i Rom och Ulriksdals slott. Märta Måås-Fjetterströms mattor ligger bland annat på flera svenska ambassader, på Verner von Heidenstams Övralid, i Handelsbankens huvudkontor, i Bonnierförlagens styrelserum och i Högsta domstolens ordföranderum. Hon stod också kyrkokonsten nära och vävde en rad antependier och kormattor.

Märta Måås-Fjetterström kom att bli den främsta företrädaren för den svenska textilkonsten under det tidiga 1900-talet även om hon delade scenen med konstnärer som Elsa Gullberg, Maja Sjöström och Carin Wästberg. Hennes konstnärskap inspirerades av den brittiska Arts and Crafts-rörelsen, av orientaliska mönster och av den folkliga traditionen. Sedan debuten 1900 i Stockholm har hennes verk ställts ut på museer som Metropolitan Museum of Art i New York, Victoria and Albert Museum i London och på Musée des Arts décoratifs i Paris. Den exklusiva vävarverkstad hon startade i Båstad 1919 är fortfarande (2017) aktiv och handväver ännu Märta Måås-Fjetterströms mönster.

Det finns inte mycket skrivet om Märta Måås-Fjetterströms privatliv, då hon inte lämnade något personligt arkiv efter sig. Hon gifte sig aldrig och hade inga barn. Däremot hade syskonen nära kontakt genom livet och hon hade också flera nära vänskapsrelationer. De syskon som kom att stå närmast var den äldre systern Kerstin och den yngsta systern Ebba. Enligt en av vännerna, konstnären Tyra Lundgren som skrivit boken Märta Måås-Fjetterström och väv-verkstaden i Båstad, var det textilkonstnären Annie Frykholm som stod henne allra närmast.

Märta Måås-Fjetterström avled på Helsingborgs lasarett 1941.