Märtha Brydolf etablerade och byggde upp Högerns kvinnoorganisation i Värmland. Hon var en av de första kvinnorna i Kristinehamns stadsfullmäktige.
Märtha Brydolf föddes 1868 på Sjöbonäs gård utanför Hjo, som äldsta barn till Jacob Forssblad och hans hustru Augusta. Skolgången ordnades först i hemmet genom en guvernant, därefter i Jönköpings Elementarskola för flickor. Modern var sjuklig, varför gården såldes 1882 och hela familjen flyttade till Jönköping. Modern dog när Märtha Brydolf var 16 år.
Märtha Brydolf reste följande år till Frankrike och Schweiz för språkstudier och sjukvårdsutbildning, därefter till England för språkstudier samt arbete som guvernant med undervisning i musik och franska. Vid återkomsten till Jönköping fick hon, 21 år gammal, arbete som lärare i engelska och franska vid den högre elementarskolan för flickor. Samtidigt översatte hon nyhetsnotiser, skrev artiklar i olika landsortstidningar, liksom i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning och Stockholms-Tidningen. Hon skrev även artiklar och noveller i veckotidningar såsom Idun och Vårt Hem. Hon gifte sig med läkaren Erik Brydolf och flyttade till Kristinehamn 1898. De fick fyra barn mellan 1899 och 1906. År 1910 återupptog hon sitt journalistiska arbete.
År 1916 tog Märtha Brydolf initiativ till att bilda en klubb för Kristinehamns högerkvinnor, Nationalförbundets för Värmland Kvinnoklubb. Hon blev dess första ordförande. Ett länskvinnoråd bildades för Värmland 1919, som det första i landet. Märtha Brydolf var också där ordförande fram till 1942. Länskvinnorådet ordnade kurser, konferenser och debatter samt på 1930-talet stora årliga länsmöten för högerkvinnorna i Värmland. Hon valdes till ledamot i den första styrelsen av Allmänna valmansförbundets (AVF) centrala kvinnoråd 1921 och blev senare dess förste vice ordförande.
Innan kvinnorna hade tillträde till AVF 1913 hade en fristående kvinnoorganisation bildats, kallad Moderata kvinnoförbundet, först i Stockholm 1911 men snart även på andra orter. I Värmland fanns båda dessa förbund. Det förefaller som om konkurrensen dem emellan stimulerade båda organisationerna, med många medlemmar och en livlig föreningsverksamhet. På andra håll i landet samarbetade de båda organisationerna oftare i fråga om utbildning och i valrörelser, men i Värmland var båda måna om sin egen utåtriktade verksamhet. Båda kvinnoföreningarna stödde AVF men Moderata kvinnoförbundet var helt fristående från partiet medan Kvinnoklubben var en del av AVF. Kvinnoklubben i Kristinehamn uttryckte tydligt i en protokollsanteckning att den vare sig ekonomiskt eller på annat sätt skulle stödja Moderata kvinnoförbundet.
Märtha Brydolf hade ett stort nätverk i Kristinehamn. Hon var ordförande i Kristinehamns Husmodersförening från 1919 till 1948 samt ordförande i lokalavdelningen av Röda korset i flera år. Föreningsengagemangen ledde till många resor, både inom Sverige och utomlands. I möten med utländska representanter kom hennes gedigna språkkunskaper väl till pass.
Märtha Brydolfs make var ordförande i Kristinehamns stadsfullmäktige 1911–1930 och han ansåg att båda makarna inte skulle sitta i stadsfullmäktige. Sedan Märtha Brydolf trots detta hade nominerats av Kvinnoklubben gav han med sig och hon valdes in i september 1922. Under de 15 år som hon var ledamot var hon verksam i bland annat stadens nykterhetsnämnd samt i läroverkets och föreläsningsföreningens styrelse. Hon avgick efter mandatperiodens slut 1938. Samma år lämnade hon också, 70 år gammal, posten som vice ordförande i AVF:s centrala kvinnoråd och året därpå ordförandeskapet i Nationalförbundet för Värmlands Kvinnoklubb.
Märtha Brydolf avled 1956, 88 år gammal.