Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Marie Louise (Mary) Karadja

1868-03-121943-09-07

Dramatiker, redaktör, spiritist

Mary Karadja var en internationellt uppmärksammad författare till dramatik, poesi och spiritistiska skrifter. Hon sa sig vara ett spiritistiskt medium.

Mary Karadja föddes i Stockholm den 12 mars 1868, som det yngsta barnet av fyra till grosshandlaren Lars Olsson Smith och Marie Louise Collin. Föräldrarna kom från enkla bakgrunder. Fadern skapade en förmögenhet baserad på alkoholhaltiga drycker, hade samhällsengagemang och var 1885–1891 riksdagsledamot av första kammaren. Modern var utomäktenskapligt dotter till en fiskmånglerska, som hade adopterats av och vuxit upp i en hovtandläkarfamilj. Den äldsta brodern, Charlie, var ingenjör och uppfinnare. Brodern Otto disputerade i politiska vetenskaper i Tübingen 1886, varefter han gick in i faderns affärsverksamhet. Systern Lucie Lagerbielke delade Mary Karadjas andliga intressen. Systrarna fick en traditionell överklassbildning för flickor i språk, teckning, broderi och musicerande. Först undervisades de av guvernant i hemmet, därefter flickpensioner i Schweiz, Frankrike och Italien. Enligt en artikel i Idun 1896 vistades Mary Karadja huvudsakligen utomlands från nio års ålder, främst i Genève. Hon ska förutom svenska ha talat franska, engelska, grekiska, holländska, tyska, spanska och italienska.

Åter i Stockholm träffade Mary Karadja den betydligt äldre prins Jean Karadja, som var osmanskt sändebud i Stockholm och Haag. De gifte sig vid dubbla ceremonier 1887, grekiskt-katolskt i ryska kyrkan och protestantiskt i brudens föräldrahem, och bosatte sig därefter i Haag. Något senare köpte de det belgiska slottet Bovigny och bodde tidvis även i Köpenhamn och London. Mellan 1888 och 1892 fick de tre barn, varav det förstfödda endast blev ett halvår gammalt. Maken avled 1894. Åren därefter tycks Mary Karadja och barnen omväxlande ha varit bosatta i Stockholm, på Bovigny och på resande fot. År 1912 flyttade Mary Karadja till England. Efter första världskrigets slut bosatte hon sig i Locarno, Schweiz.

Mary Karadja publicerade sin först skrift 1892, Étincelles, en samling aforismer som utkom både på franska och engelska. Därefter följde under ett femtontal år dramatik, som sattes upp på teatrar både i Sverige och andra länder, poesi och så småningom ett stort antal spiritistiska skrifter på flera språk, ofta i flera utgåvor.

I Spiritistiska fenomen och spiritualistiska vyer, 1900, vittnar Mary Karadja om sitt första deltagande i en seans i Stockholm i april 1899 och hur hon kort därefter reste till London och deltog i seanser som hon fann hon via annons. Vid den första seansen i London uppenbarade sig hennes fem år tidigare avlidna make och därefter Fredrika Bremer. Den av mediet Alfred Vout Peters kanaliserade Fredrika Bremer uppmanade Mary Karadja på perfekt men ålderdomlig svenska: ”Hjälp den svenska kvinnan!”. Mary Karadja sade sig snabbt bli övertygad spiritist. Hon blev själv ett efterfrågat medium som turnerade i Europa. Hennes mediala egenskaper undersöktes av psykologerna Axel Herrlin och Sydney Alrutz.

Mary Karadja bjöd utländska spiritistiska medier till Stockholm, bland andra Alfred Vout Peters och det tyska mediet Anna Abend, känd som Frau Abend. När Anna Abend 1902 arresterades i Berlin för bedrägerier som hon sades ha utfört i samband med seanser i spiritistiska kretar i Köpenhamn, publicerade Mary Karadja försvarsskriften Abend-affärens dokument, 1902. Mary Karadja var inte främmande för publika strider och kunde göra skarpa inlägg i debatter. År 1901 gick hon i Ett genmäle till docenten Herrlin till svars mot Axel Herrlin som i sin Själslifvets underjordiska verld och Spiritismens fysiska fenomen: Ett svar till prinsessan Karadja dels diskuterade hysteri och personlighetsklyvning, dels polemiserade mot spiritismen med ett särskilt fokus på Mary Karadjas skrifter och verksamhet som medium.

Tillsammans med djurrättsaktivisten Lizzy Lind af Hageby och Anna Synnerdahl startade Mary Karadja den kristet och spiritistiskt färgade tidskriften XXe seklet, som gavs ut 1902–1904 i syfte att bekämpa materialismen och lösa samhällsproblem genom att omsätta det kristna kärleksbudskapet i praktisk handling.

Enligt en intervju med Mary Karadja i Revue internationale des sociétés secrètes 1913 hade hon initierats i november 1904. Efter initieringen uppfattade Mary Karadja sig inte längre som ett medium, det vill säga någon som mottar budskap från främmande krafter. Som initierad uppfattade hon att hon istället mottog högre kunskap från sitt gudomliga jag.

År 1912 bildade Mary Karadja tillsammans med Hanna von Koch Neo-Gnostikernas samfund i Stockholm. Samma år flyttade hon till London och grundade där Universal Gnostic Alliance, för att förbereda ankomsten av Ljusets rike. Hennes publiceringstakt började avta. I London grundade hon även The White Cross Union och publicerade sin kanske sista längre skrift, The secrets of the gods: a study of the inner meaning of the Hellenic myths, 1915. Under 1930-talet publicerade hon för Christian Aryan Protection League i London de kortare, rasistiska och starkt antisemitiska texterna Pan-Aryan Conceptions by Princess Karadja, The Terrible Truth och How long?.

Det är oklart när Mary Karadja började uttrycka antisemitiska åsikter. Efter hand blev hon även aktiv pronazist. Det är möjligt att hennes antisemitism utvecklades först efter flytten till Schweiz, dock var antisemitism inte ovanligt i Stockholms högre kretsar. Det esoteriska sällskapet Edelweiss som en ung Hilma af Klint och förmodligen även systrarna Lucie Lagerbielke och Mary Karadja kom i kontakt med hade internationellt beröringspunkter med Golden Dawn och senare med nazismen. Under mellankrigstiden blev Mary Karadjas hem Villa Lux i Locarno centrum för ett internationellt nätverk av antisemiter, pronazister och nazister. År 1934 grundade hon Christlich-Arische Schutz-Liga och gav senare ekonomiskt och praktiskt stöd till nazismen via Vichy-regeringen och antijudiska grupper som the Anglo-American Aryan Protection League. Mary Karadja trodde att hennes son juristen och diplomaten Constantin Karadja baserad i Berlin och senare Bukarest, sympatiserade med nazismen – men han räddade istället tusentals judar av rumänskt ursprung, för vilket han postumt tilldelades hederstiteln Righteous among the Nations.

Mary Karadja avled i Locarno den 7 september 1943.


Ulrika Nilsson


Publicerat 2021-02-09



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Marie Louise (Mary) Karadja, www.skbl.se/sv/artikel/MaryKaradja, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ulrika Nilsson), hämtad 2021-06-17.




Övriga namn

    Flicknamn: Smith
    Smeknamn: Noje


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Marie Louise Smith, född Collin
  • Far: Lars Olsson, kallad L.O., Smith
  • Bror: Carl Gustaf, kallad Charlie, Smith
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Stockholm: Hemundervisning av guvernant
  • Flickskola, : Flickpensioner i Schweiz, Frankrike och Italien


Verksamhet

  • Yrke: Författare, dramatiker
  • Yrke: Spiritistiskt medium
  • Yrke: Redaktör, medgrundare, XXe seklet


Kontakter

  • Vän: Anna Maria Roos
  • Vän: Tyra Kleen
  • Vän: Lizzy Lind af Hageby
fler ...


Organisationer

  • Neo-Gnostikernas samfund
    Medgrundare
  • Universal Gnostic Alliance
    Grundare, president
  • The White Cross Union
    Grundare
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Haag, Nederländerna
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
Uppslagsverk


Vidare referenser

Litteratur
  • Herrlin, Axel, Själslifvets underjordiska verld: [med svar till prinsessan Karadja], Malmö, 1901

  • Herrlin, Axel, Själslifvets underjordiska verld [samt Spiritismens fysiska fenomen.: Ett svar till prinsessan Karadja], Stockholm, 1901

Arkiv


Mary Karadja med sin make, Jean Karadja Pasha. Fotograf och år okänt (Wikimedia Commons, F3625)
Mary Karadja med sin make, Jean Karadja Pasha. Fotograf och år okänt (Wikimedia Commons, F3625)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Dramatik Författare Nazism Spiritism