Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Mary Anna Louise Reuterswärd

1894-06-051975-08-11

Politiker, företagare, socialt och religiöst verksam

Mary Reuterswärd var socialt engagerad och Sveriges första kvinnliga kommunalfullmäktigeordförande.

Mary Reuterswärd föddes 1894 i Håtuna församling nära Stockholm och var dotter till kabinettskammarherre J.A. Nordenfalk. Familjen bodde dels på Älvestorp i Bergslagen, dels i Stockholm där man hade en våning. När Mary Reuterswärd var 13 år flyttade familjen till Färna i Västmanland.

Mary Reuterswärd fostrades av sin far till engagemang för människor som var mindre lyckligt lottade. Under uppväxten på Färna ålade fadern henne att sörja för att ingen av bruksborna led nöd eller utan tillsyn kämpade med sjukdom och ensamhet. Ortens distriktssköterska gav Mary Reuterswärd de första lärospånen och under första världskriget gick hon en krigssjuksköterskekurs så att hon kunde vikariera som sjuksköterska. Hon var också medlem av fattigvårdsstyrelsen.

År 1915 gifte sig Mary Reuterswärd med Gösta Reuterswärd. Maken Gösta var bland annat biträdande disponent på Ferna Bruks AB, VD vid Porla brunn AB och disponent vid Jäders bruk där de också bosatte sig. De fick fyra döttrar: Viveka, Hedvig, Anna och Caroline. Makarna Reuterswärd deltog i ett rikt sällskapsliv och hade ett gästfritt hem. I många notiser i Arboga Tidning nämndes att möten med bland annat lottorna ägt rum på Jäders bruk. Sitt stora samhällsengagemang visade Mary Reuterswärd sedan familjen flyttat till Jäders bruk.

I samband med 1930-talets arbetslöshet startade Mary Reuterswärd ett företag, där de så kallade Jädersmattorna vävdes. Mary Reuterswärd designade själv mattorna och sålde dem till Svenskt Tenn AB. Hon skaffade också materialet till mattorna genom att köpa järnvägslaster av billig pappersbruksfilt som fördes ner i bykhuset för att tvättas. Mary Reuterswärd färgade den själv, lät den torka och rev filten till remsor. De fyra meter breda vävstolarna satte hon upp med hjälp av maken. Tre personer vävde sida vid sida. Hela familjen var engagerad i denna verksamhet i syfte att ge flickor arbete. Väveriet blev mycket framgångsrikt. Flickor, som annars skulle ha varit arbetslösa fick arbete och försäljningen av mattorna gav inkomster.

Mary Reuterswärd engagerade sig starkt i ortens föreningsliv. Hon hade deltagit i bildandet av Köping-Arboga Landstorms kvinnoförening 1928 och satt i ledningen till 1938. Hon var ordförande i Hembygdsföreningen Arboga Minne och i Moderata Kvinnoföreningen i Arboga, suppleant i Arboga Moderata valmansförening, styrelseledamot i Arbogaortens Bildningsförbund, kårchef i Arbogaortens Lottaförbund och vice ordförande i Västmanlands Lottaförbund, medlem i församlingens kyrkoråd och pastoratskyrkorådet.

Mary Reuterswärd kom in i Arboga kommunalfullmäktige 1934. I december 1937 valdes hon till ordförande. Den posten innehade hon tills hon begärde sig entledigad den 1 september 1948. Mary Reuterswärds sociala engagemang framgår av protokollen från fullmäktige.

Att Mary Reuterswärd blev Sveriges första kvinnliga kommunalfullmäktigeordförande väckte stor uppmärksamhet. Husmodersförbundet hyllade henne. Idun, Svensk Damtidning och Vecko-Journalen hade långa artiklar om ”Fru Ordförande”, ”Herrgårdsfru och kommunalordförande!” och ”Fru Fullmäktigeordförande”.

Förutom ordförandeskapet i kommunalfullmäktige hade Mary Reuterswärd många kommunala uppdrag. Hon var ledamot i kommunalnämnden, fattigvårdsstyrelsen, sockenombud för distriktssköterskan, ledamot i inkvarteringsnämnden i Arboga hemvärnsområde nr 2, familjebidragsnämnden, förvaltningsnämnden, förbundsdirektionen för social hemhjälpsverksamhet, byggnadsnämnden, civilförsvarsnämnden och valberedningsnämnden. Som ledamot i Arboga Beredskapskommitté uppmanade Mary Reuterswärd i Arboga Tidning i april 1940 alla kvinnor att ta sitt medborgaransvar och registrera sig för beredskapsarbete i händelse av krig.

Arboga landsförsamlings syförenings främsta ändamål var att samla in medel till ett församlingshem. År 1938 blev Mary Reuterswärd ordförande. Förhandlingarna om inköp av en fastighet intensifierades och 1941 kunde församlingshemmet Nicolaigården invigas. Kyrkliga syföreningens arbete var viktigt för såväl kyrkan som socknen och gav Mary Reuterswärd en viktig bas och stort inflytande. Fullmäktige, med ordförande Mary Reuterswärd, erbjöds av kyrkliga syföreningen att ha sina sammanträden i Nicolaigården och i gengäld bekostade fullmäktige inköp av stolar att användas i densamma.

I flera omgångar satt Mary Reuterswärd i styrelsen för Västmanlands Högerförbund och i många år i styrelsen för Västra valkretsen. Hon toppade en av landstingslistorna i åtminstone två val. I riksdagsvalet 1940 stod Mary Reuterswärd som enda kvinna högt upp på alla fyra listorna. I riksdagsvalet 1944 var hon placerad högt upp på fem listor, på den sjätte stod hon som nummer ett.

I slutet av 1940-talet flyttade Mary och Gösta Reuterswärd från Jäders bruk till Drottningholm, där Gösta Reuterswärd blev slottsfogde 1948. Landshövding Conrad Janson avtackade Mary Reuterswärd vid en middag på Västerås slott, och kallade henne ”Västmanlands Fröja”. En färgstark centralgestalt lämnade Arboga.

Mary Reuterswärd var ledamot av Statens läroboksnämnd, ordförande i styrelsen för Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus i Stockholm samt i Lovö Rödakorskrets. När maken avlidit 1963 flyttade Mary Reuterswärd till en villa i Bromma där hon i tio år hyrde ut rum till diplomater. Hon bodde där tills hon avled 1975. Hennes grav finns på Lovö skogskyrkogård, belägen i Ekerö pastorat.


Ann-Cathrine Haglund



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Mary Anna Louise Reuterswärd, www.skbl.se/sv/artikel/MaryReutersward, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ann-Cathrine Haglund), hämtad 2018-12-11.




Övriga namn

    Flicknamn: Nordenfalk


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Hedvig Nordenfalk, född Reuterskiöld
  • Far: Johan Axel Nordenfalk
  • Syster: Elsa Dagmar Nordenfalk, gift von Stockenström
fler...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Älvestorp: Sjukvårdsutbildning, privatlektioner för distriktssköterskan
  • Yrkesutbildning, : Sjukvårdsutbildning, krigssjuksköterskekurs


Verksamhet

  • Ideellt arbete: Ledamot, fattigvårdsstyrelsen
  • Yrke: Företagare, mattillverkning
  • Ideellt arbete: Ledamot, fr o m 1937 ordförande, Arboga kommunalfullmäktige, inklusive ett flertal nämnder och kommittéer
fler...


Kontakter

  • Kollega: Conrad Janson


Organisationer

  • Köping-Arboga Landstorms kvinnoförening
    Medgrundare, medlem, styrelseledamot 1928-1938
  • Hembygdsföreningen Arboga Minne
    Ordförande
  • Allmänna valmansförbundet (AVF, nuvarande Moderaterna)
    Medlem
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Håtuna
  • Älvestorp
  • Färna
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Opublicerad källa
  • Uppgifter från dottersonen Gösta Hedborg



Vidare referenser