Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Mathilda Beatrix Valeriana Maria della Trinita Gyllenhaal

1796-06-141863-10-19

Salongsvärdinna, författare, kompositör

Mathilda Gyllenhaal höll kulturella salonger där konstnärer, poeter och musiker kunde mötas och få utbyte av varandra. Samtidigt skrev hon poesi, skapade och spelade musik. Hon tonsatte flera framstående svenska skalders texter.

Mathilda Gyllenhaal växte upp i Florens, med en mor från Österrike och en far från Spanien. Som 17-åring blev hon bortgift med den 20 år äldre italienske adelsmannen Bartolomeo Cenami som var Elisa Bonapartes överhovstallmästare, men blev änka redan efter två år. Den svenske översten Josias Montgomery-Cederhielm träffade Mathilda Gyllenhaal under en studieresa i Italien 1811. Han lovordade hennes sångröst i en reseskildring och bad snart om hennes hand. Efter en tids brevväxling gifte de sig och flyttade till godset Segersjö utanför Örebro. Här lärde sig Mathilda Gyllenhaal snabbt svenska och blev en uppskattad värdinna. Hon anordnade stora fester, bland annat med tableaux vivants, ”levande tavlor”, där gästerna föreställde olika legender eller kända konstverk. Men livet på landsbygden blev långsamt för henne och paret hyrde en våning i Stockholm. Här skapade Mathilda Gyllenhaal en kulturell salong för Stockholms societet vilken blev välbesökt av de främsta inom litteratur, konst och politik. Gästerna underhölls med konversation, sång och musik.

Mathilda Gyllenhaal hade en vacker altstämma och var en begåvad harpist och pianist. Enligt den samtida musikforskaren Tobias Norlind var hon även en skolad kompositör. Att hon var en välutbildad koloratursångerska gav avtryck i hennes tonsättningar som bestod av avancerade kadenser, ofta i italiensk ariestil. Hon komponerade flera solosånger men även kammarmusik och militärmusik. Hon umgicks vid hovet och fick som uppdrag av kronprins Oscar att komponera arméns tapto och revelj.

Vid 1820-talets början köpte familjen egendomen Stora Frösunda i Solna där de bodde under vinterhalvåret. Mathilda Gyllenhaal fortsatte att hålla salong och under denna tid växte hennes sociala liv än mer, även efter makens död 1825 då hon fortsatt bodde kvar på Stora Frösunda tillsammans med de fyra barnen. Bekantskaper som kan nämnas är poeten och diplomaten Carl Gustaf von Brinkman, de aristokratiska familjerna af Ugglas, Beskows, Åkerhielms och Kræmers samt litteratörer som C.V. Böttiger och Fredrika Bremer. Mathilda Gyllenhaal träffade under denna tid även Esaias Tegnér. För att få umgås med Mathilda Gyllenhaal bodde han under perioder på Stora Frösunda. Hon improviserade kring hans dikter och flera av sångerna hon komponerade publicerades, däribland Axels monolog.

Det blev en produktiv period för Mathilda Gyllenhaal. År 1829 publicerades bland annat hennes Fyra sånger, tillägnade minnet av Charlotte Åkerhielm och 1833 publicerades fem sånger tillägnade landshövdingskan Lotten von Kræmer i Uppsala. Häri ingick sången Afskedsönskan med text av C.V. Böttiger. Hon lät även publicera tre sånger som tillägnades författaren Fredrika Bremer. Sångerna komponerades för och uppfördes i privata salonger men genom publikationerna spreds de även utanför vänskapskretsen.

År 1839 gifte Mathilda Gyllenhaal om sig med den 18 år yngre kavallerikaptenen, kammarherren och senare baronen Carl Alexander Gyllenhaal och flyttade till godset Ölanda utanför Skara i Västergötland. I och med flytten förändrades umgänget men musiken var fortfarande i fokus. Hon komponerade nu mycket dansmusik och valser som hon framförde under festligheterna. Familjens liv präglades nu av makens yrke som militär, vilket avspeglade sig i de texter hon tonsatte såsom sångerna Champagne-ruset, Sveriges främsta ädling, Hambo-Polska och Galoppen.

Mathilda Gyllenhaals sånger anknyter ofta till den gustavianska sällskapsvisan, som är strofiskt uppbyggd, ofta i perioder om åtta eller tolv takter med enkelt klaverackompanjemang. Troligtvis lade hon vid sina framträdanden till fler improviserade koloraturer än de som finns inskrivna. Hennes tidiga sånger bestod främst av tonsättningar av Tegnérs, Beskows och Böttigers dikter, men efter 1839 använde Mathilda Gyllenhaal många olika textförfattare och skrev även egna texter. Hon tillägnade ofta sångsamlingarna sina vänner, med dedikationer som ”till fröken Maria von Stedingk”, ”till H Ex Hr Grefve M Brahe”, ”till HKH Hertigen af Upland” (prins Gustaf) och ”till HKH Hertigen af Östergötland” (kronprinsen Oscar, senare Oscar II).

Efter flytten till Stora Ekeby tio år senare fortsatte Mathilda Gyllenhaal att umgås i societeten och musicerade, men nu ägnade hon sig även åt trädgårdsarbete och välgörenhet. Bland annat arbetade hon för nykterhet och inrättade skolor för fattiga flickor på Ölanda och Stora Ekeby. Under sina sista år levde hon under långa tider ensam då maken vistades i Stockholm och i sin 1854 anonymt utgivna sång- och aforismsamling, Vid julbrasan för några år sedan, gör hon reflektioner över relationer, åldrandets obehag och det svenska klimatet.

Mathilda Gyllenhaal dog 1863 på Stora Ekeby, och fick endast korta notiser i Stockholms tidningar kring sin bortgång. Hon jordfästes i Rytterns kyrka efter katolsk ordning. Hon vilar i den Montgomery-Cederhielmska familjegraven på Lännäs kyrkogård.


Karin Wiberg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Mathilda Beatrix Valeriana Maria della Trinita Gyllenhaal, www.skbl.se/sv/artikel/MathildaBeatrixValerianaMariadellaTrinitaGyllenhaal, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Karin Wiberg), hämtad 2018-12-19.




Övriga namn

    Gift: Cenami, Montgomery-Cederhielm
    Flicknamn: d’Orozco


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Sabina Ulrika von Lederer
  • Far: Nicolas Blasco d'Orozco
  • Make: Bartolomeo Cenami
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Florens, Italien: Ståndsmässig uppfostran


Verksamhet

  • Yrke: Dame du palais (statsfru), hovet i Lucca
  • Ideellt arbete: Salongsvärdinna, Segersjö gods, Örebro,fr o m 1820-talet Stora Frösunda, Solna, fr o m 1839 godset Ölanda, Skara
  • Yrke: Kompositör, musiker, sångare, poet
  • Ideellt arbete: Filantropisk verksamhet, skolor för fattiga flickor, Ölanda och Stora Ekeby


Kontakter

  • Vän: Fredrika Bremer
  • Vän: Lotten von Kræmer
  • Vän: Esaias Tegnér
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Milano, Italien
  • Florens, Italien
  • Lucca, Italien
fler...


Källor



Vidare referenser