Laila Ohlgren var teletekniker. Hon blev år 2009 den första kvinnan att belönas med Polhemspriset.
Laila Ohlgren föddes i Stockholm 1937. Hon gick på Kungsholmens folkskola. I tonåren träffade hon sin blivande make, Bo Ohlgren, en barytonsångare verksam inom Svenska Missionsförbundet (senare Svenska Missionskyrkan, nuvarande Equmeniakyrkan). De gifte sig 1959.
Bo Ohlgrens far arbetade på Televerket, och Laila Ohlgren fick möjlighet att börja arbeta där 1956 som första kvinna på sin avdelning. Parallellt med arbetet läste hon in både real- och studentexamen för att sedan ta en ingenjörsexamen. På Televerket gjorde hon bra ifrån sig och avancerade snart till rollen som projektledare. Där fick hon vara med i utvecklingen av den tidiga mobiltelefonin.
År 1969 beslöt de nordiska telemyndigheterna att bilda NMT-gruppen för att utveckla ett helautomatiskt mobiltelesystem. Arbetet leddes av Östen Mäkitalo på Televerkets radiolaboratorium där även Laila Ohlgren var anställd. De arbetade också med satellit- och TV-frågor.
De första mobiltelefonerna var förhållandevis enkla och saknade de flesta av de funktioner vi idag tar för givna. För att ringa var man först tvungen att lyfta luren på mobilen för att därefter slå in numret man ville nå. Dåtidens dåliga uppkopplingar gjorde att samtalen ofta bröts innan man hade hunnit knappa in alla siffrorna.
När NMT-systemet var nästan färdigutvecklat 1979 kom Laila Ohlgren på en idé. Det fanns ju en mikroprocessor i varje telefon. Om man programmerade den så att man först kunde slå numret och sedan trycka på en särskild uppkopplingsknapp, minskade risken för att samtal inte kunde kopplas upp, samtidigt som kapaciteten i nätet ökade.
Laila Ohlgren fick sin idé bara några dagar innan alla tekniska specifikationer för NMT-systemet skulle låsas. Hon och Mäkitalo åkte under pingsthelgen 1979 runt i en bil med mätutrustning i Stockholmsområdet, där det fanns ett provnät i drift. De testade över tusen uppkopplingar från olika platser för att få ett bra statistiskt underlag för att kunna bedöma om idén med knappen fungerade. Det lyckades, och uppkopplingsknappen togs in i specifikationerna för NMT-systemet.
NMT-systemet var världens första moderna mobiltelefonsystem. Det togs först i drift i Saudiarabien 1981. Det fick stor internationell spridning och är en viktig förklaring till senare nordiska framgångar inom mobiltelefonin. Laila Ohlgrens innovation blev en världsstandard som lade grunden för all modern mobiltelefoni.
Laila Ohlgren fortsatte sin karriär inom Televerket (från 1993 Telia) och hon blev så småningom personalchef på ett av Telias forskningsbolag i Haninge, söder om Stockholm, med 760 anställda. Hon var verksam inom Telia fram till 2005, och hon arbetade aktivt för att öka teknikintresset bland skolungdomar, inte minst bland flickor.
Laila Ohlgren blev den första kvinnan som fick det finaste pris en svensk ingenjör kan få: Polhemspriset. Det delas ut för en teknisk innovation på hög nivå eller för genialisk lösning av ett tekniskt problem. Innovationen ska finnas tillgänglig på den öppna marknaden och ha befunnits konkurrenskraftig. Den ska även vara uthålligt miljövänlig. Det första Polhemspriset delades ut 1878.
Laila Ohlgren gick bort 2014, 76 år gammal.