Rebecka Svensson var en folkrörelsekvinna, verksam i Blekinge. Därtill hade hon en omfattande brevväxling med författaren Dan Andersson.
Rebecka Svensson föddes 1879 i dagsverkstorpet Blekingestugan i Silverforsen i närheten av Ronneby. Rebeckas mor Carolina Olsdotter kom från fattiga förhållanden och fick i unga år två utomäktenskapliga barn. År 1864 gifte hon sig med arbetaren Sven Gustavsson och de fick sju barn, varav fyra överlevde. Sex barn och två vuxna kom att samsas om ett rum och kök med stampat jordgolv.
Rebecka Svenssons far, Sven Gustavsson, arbetade i Djupafors fabrik. Barnen hjälpte till med dagsverkena som måste göras gentemot Djupadals gård. Den äldste sonen Gustav emigrerade 1912 med fru och fyra barn till USA. De tre systrarna Hilma, Maria och Rebecka Svensson ansvarade för familjens försörjning, alltså även de gamla föräldrarna samt en äldre moster fram till deras död. Systrarna med Hilma i spetsen drev slakteri- och charkuterirörelse i en tillbyggnad till Blekingestugan. Verksamheten expanderade och man startade Hilma Svenssons Matvaruhandel inne i Ronneby – en rörelse som utvecklades till delikatessaffär. År 1935 började systrarna att driva en uteservering vid Silverforsen. Här anordnades också kulturarrangemang.
Rebecka Svensson engagerade sig tidigt inom nykterhetsrörelsen Templarorden Vesperklockan och arbetarrörelsen i Ronneby. År 1911 startade hon en lokalkommitté av Förstamajblommans Riksförbund för att samla in medel till en sommarkoloni för tuberkulossjuka barn. Rebecka Svensson ledde under flera år Aspans barnkoloni. Genom Arbetarnas bildningsförbund (ABF) och arbetarrörelsen fick Rebecka Svensson en grundbildning. Hon verkade även som socialdemokratisk kommunpolitiker i Ronneby.
Rebecka Svensson skrev noveller, dikter och teaterstycken. En samling texter utgavs 1913 i Karlskrona under titeln Dikter och dialoger tillägnade arbetar-, nykterhets- och kvinnoföreningarna. Dessa var pamfletter mot samhällets orättvisor. Året dessförinnan hade Rebecka Svenson deltagit i Templarordens kongress i Sundsvall. Där träffade hon den nytillträdde ombudsmannen för Nationalgodtemplarorden (NGTO), Dan Andersson, blivande författare.
Rebecka Svensson och Dan Andersson blev goda vänner och 117 brev från Dan Andersson till Rebecka Svensson från åren 1912 till 1918 finns bevarade. Tyvärr saknas hennes brev. Brevväxlingen med den nio år äldre folkrörelsekvinnan fick stor betydelse för den sökande och känslige författaren. Dan Andersson kom att besöka Rebecka Svensson i hennes barndomshem i samband med sina föreläsningsturnéer. Rebecka Svensson stödde den unge författaren, både moraliskt och ekonomiskt. Det var ett starkt vänskapsband dem emellan. Dan Anderssons dikt ”Vårvisa” som börjar med strofen ”Det visslar en bondtrygg stare” är tillägnad Rebecka Svensson. Brevväxlingen upphörde i samband med Dan Anderssons giftermål med Olga Turesson. De bevarade breven från Dan Andersson till Rebecka Svensson är litteraturhistoriskt värdefulla då man får en inblick i hur författaren fann sin väg under svåra umbäranden. Han fann gott stöd hos den starka kvinnan i Blekinge, som ofta var hans första läsare.
Rebecka Svensson odlade vänskapsrelationer med flera personer inom arbetarrörelsen och kulturen. Här kan nämnas Ernst Wigforss, Hinke Bergegren, Kata Dalström, Ragnar Jändel, Fabian Månsson och Ture Nerman. Rebecka Svensson brann för människors frigörelse från fattigdom och andligt förtryck. Hon tog emot överlevande danska och norska fångar från koncentrationslägren i Tyskland i sitt hem i Blekinge hösten 1945. Tackbreven efteråt var många.
På initiativ av blekingetrubaduren och kulturarbetaren Inge Matsson, som även givit ut några skrifter om Rebecka Svensson, bildades 1987 Kultursällskapet Rebeckas vänner för att vårda minnet av Rebecka Svensson och odla intresset för Dan Andersson.
Rebecka Svensson avled 1954 i en ålder av 74 år i samma stuga som hon föddes.
