Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Rut Grubb

1889-10-231952-12-22

Läkare, fängelsedirektör, pionjär

Rut Grubb var läkare och Sveriges första kvinnliga fängelsedirektör.

Rut Grubb föddes i Norrbärke församling i Kopparbergs län. Hennes föräldrar var Gustav Larsson, grosshandlare och Petronella Larsson, född Rosengren. När Rut Grubb var två år flyttade familjen till Östermalm i Stockholm. Där växte hon upp med sina föräldrar och den fyra år yngre systern Märta.

Efter att Rut Grubb hade avlagt medicine kandidatexamen arbetade hon ett par år som underläkare vid Södermanlands läns sanatorium vid Löt. År 1918 avlade hon sin medicine licentiatexamen, vilket då var kravet för att få läkarlegitimation. Hon hade därefter några kortare befattningar i Vadstena och Stockholm innan hon började sin bana som praktiserande läkare i Växjö år 1919.

År 1916 gifte sig Rut Grubb med läkaren Erik Grubb. Från 1928 var han regementsläkare vid Kronobergs regemente. Paret fick sex barn, två pojkar och fyra flickor födda mellan åren 1917 och 1930.

Det var i Växjö som Rut Grubb kom att utveckla sin läkargärning. Hon var verksam som läkare vid småskolelärarinneseminariet i Växjö, Växjö högre elementarläroverk för flickor och Växjö kommunala flickskola. År 1937 blev hon även läkare vid Centralfängelset i Växjö och året därpå tillförordnad som fängelsedirektör. Hon var sedan verksam som ordinarie fängelsedirektör fram till sin död 1952.

I sin roll som läkare och direktör på fängelset engagerade sig Rut Grubb i de kvinnliga internerna. I den feministiska tidskriften Hertha skrev hon år 1938 ett inlägg med rubriken ”Bör ett barn födas i ett fängelse?” där hon argumenterade för att gravida interner borde flyttas till ett barnbördshus före födsel. Inte för att hygienen var dålig i fängelset, tvärt om ansåg hon den vara mycket bättre där än den var vid många hemfödslar. Men Rut Grubb ansåg att det var bättre för barnen att slippa växa upp med vetskap om att de hade fötts i ett fängelse. Rut Grubb författade även andra publikationer. Däribland Släktlivet: En bok för gossar och flickor, 1931, med sexualupplysning för unga, författad tillsammans med maken Erik Grubb. Hon var även engagerad i Fredrika-Bremer-Förbundet och ledamot i Växjö kommunstyrelse.

Rut Grubb är ihågkommen i sin hemstad Växjö. Sommaren 2015 färdigställdes ett offentligt konstverk, Grubbs system, i närheten av det gamla fängelset, framtaget av konstnären Caroline Mårtensson och namngivet efter Rut Grubb. Rut Grubb har även fått ge namn åt en av Växjös stadsbussar.

Rut Grubb avled år 1952, vid 63 års ålder.


Helene Castenbrandt


Publicerat 2021-01-11



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Rut Grubb, www.skbl.se/sv/artikel/RutGrubb, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Helene Castenbrandt), hämtad 2024-12-21.




Övriga namn

    Flicknamn: Larsson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Petronella Larsson född Rosengren
  • Far: Anders Gustav Larsson
  • Syster: Märta Larsson, gift Nilsson
fler ...


Utbildning

  • Läroverk, Stockholm: Studentexamen
  • Högskola, Stockholm: Med.kand.examen
  • Högskola, Stockholm: Med.lic.examen


Verksamhet

  • Yrke: Underläkare, Södermanlands läns tuberkulossjukvårdsanstalt
  • Yrke: Extra läkare, Vadstena hospital och asyl
  • Yrke: Assistentläkare, Stockholms stads poliklinik för veneriska sjukdomar, assistent, Statens bakteriologiska laboratorium
fler ...


Organisationer

  • Fredrika-Bremer-Förbundet
    Medlem, Växjökretsen


Bostadsorter

  • Födelseort: Smedjebacken
  • Smedjebacken
  • Stockholm
fler ...


Källor

Uppslagsverk
  • Harnesk, Paul (red.), Vem är vem? D. 3 Götalandsdelen utom Skåne, Vem är vem bokförlag, Stockholm, 1948

  • Vem är det: svensk biografisk handbok, Norstedt, Stockholm, 1951, 1957

  • Widstrand, Axel (red.), Svenska läkare i ord och bild: porträttgalleri med biografiska uppgifter över nu levande svenska läkare, Biografisk galleri, Stockholm, 1939



Vidare referenser



Rut Grubb. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Rut Grubb. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1900-talet Direktörer Hälsofrågor Läkare