Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ruth Margareta Svensson

1890-01-161971-12-23

Läkare, psykiater, forskare i parasitologi

Ruth Svensson var läkare, psykiater och banbrytande forskare inom parasitologi.

Ruth Svensson föddes i Åbo 1890. Hennes far Johannes Svensson var missionär, översättare och språkexpert, bördig från Värmland, och hennes mor Hanna Lindman var skeppsbyggardotter från Åland. Ruth Svensson var det tredje av tio syskon, varav sju överlevde till vuxen ålder. Fem av dessa, inklusive Ruth Svensson själv, gick vidare till universitetsstudier, trots att familjen levde i ganska knappa omständigheter. Tre av syskonen blev medicinare: Ruth Svensson, den äldre systern Elin och den yngre brodern Runar. Systrarna planerade båda att arbeta som missionärsläkare och genomförde sina studier med bidrag från bland annat missionsförsamlingen i Ekenäs. Elin Svensson avled emellertid i en hastigt påkommen sjukdom strax före sin examen. Ruth Svensson blev medicine kandidat i Uppsala 1912 och medicine licentiat 1917.

Efter några år som underläkare i bland annat Sundsvall och Jönköping och en kortare tids studier vid The London School of Hygiene and Tropical Medicine reste Ruth Svensson 1920 till Kina. Där tjänstgjorde hon under tre års tid som läkare vid Svenska Missionsförbundets station i Huanggang i Hupeh (nu Hubeiprovinsen) i centrala Kina; först i stationens sjukstuga, sedan på det nya sjukhus som togs i bruk hösten 1922. Sjukhuset inreddes och organiserades under hennes ledning och beskrevs i svenska tidningar som "fullt modernt". I Svenska Missionsförbundets årsrapporter beskrevs Ruth Svensson som nitisk och skicklig. I juli 1923 begav hon sig ifrån Huanggang av hälsoskäl. Hon lämnade dock inte Kina. Under åren 1923–1925 var hon senior assistant i parasitologi vid det Rockefeller Foundation-drivna Peking Union Medical College. Därmed inledde hon en livslång forskningsbana inom tropikmedicin och mer specifikt parasitologi men sade sig också ha behandlats illa på så sätt att hennes chef publicerade hennes forskningsresultat i eget namn.

Vid hemkomsten till Sverige i mitten av 1920-talet tog Ruth Svensson tjänst som läkare inom psykiatrin. Näst allmän läkarvård var detta det vanligaste verksamhetsområdet för de kvinnliga läkare som tagit sin examen i Sverige mellan 1915 och 1934. Ruth Svensson arbetade under de första åren efter hemkomsten främst på Västerviks Hospital. År 1931 fick hon tjänst som förste läkare på Sankt Lars sjukhus, som Lunds hospital då bytt namn till. Redan ett halvår senare flyttade hon emellertid till Gotland. Där var hon under åren 1932–1936 verksam som läkare och sjukhuschef vid Sankt Olofs sjukhus i Visby. I tjänsten ingick bland annat också att verka som läkare vid kronohäktet i Visby och hon utsågs också av Medicinalstyrelsen till verksläkare för Gotland.

I februari 1936 föreslogs Ruth Svensson av Medicinalstyrelsen till en tjänst som överläkare vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Där blev hon sedan kvar fram till pensionen 1955. År 1938 förordnades hon även som familjevårds- och hjälpverksamhetsläkare vid sjukhuset, vilket innebar ansvarar för de delar av sjukhusets verksamhet som bedrevs utanför sjukhusets murar. Hon satt också i styrelsen för alkoholistanstalten Venngarn, i styrelsen för statens skol- och yrkeshem på Salbohed, i styrelserna för två anstalter inriktade på kvinnliga alkoholister, Haknäs och Hagbyhemmet, samt fungerade som läkare för Hagbyhemmet fram till pensionen.

Men Ruth Svensson fortsatte också att forska inom parasitologi efter hemkomsten till Sverige. Hon fick ett antal forskningsstipendier och tog tjänstledigt från psykiatrin i flera perioder. Den 14 december 1935, under sin tid som sjukhuschef på Gotland, disputerade hon i Uppsala på en avhandling med titeln Studies on Human Intestinal Protozoa: Especially with regard to their demonstrability and the connexion between their distribution and hygienic conditions. Ämnesvalet hade gett henne möjlighet att kombinera sitt intresse för mikrobiologi och infektioner med sin praktiska verksamhet inom psykiatrin. Avhandlingen gav henne en viss internationell ryktbarhet och beskrevs senare som långt före sin tid. I slutet av maj 1936 promoverades hon som medicine doktor och i november samma år utsågs hon till docent i parasitologi vid Uppsala universitet. Även därefter fortsatte hon med helmintologiska och protozoologiska undersökningar.

Ruth Svensson var hela livet religiöst aktiv, men hon övergav så småningom de frikyrkliga miljöer hon formats i. År 1939 konverterade hon till katolicismen. I Uppsala blev hon en framträdande gestalt inom stadens lilla katolska kommunitet, bland annat i föreningen Academicum Catholicum Upsaliense, där hon och hennes vän medeltidshistorikern Toni Schmid var kända som "de lärda damerna".

I januari 1940 reste Ruth Svensson till vinterkrigets Finland som en av ett 30-tal läkare och läkarkandidater som frivilligt erbjudit sina tjänster till finska medicinalstyrelsen. I juni 1946 tilldelades hon, jämte nio andra bemärkta personer, medaljen Illis quorum för nit och redlighet i rikets tjänst. I Dagens Nyheter noterades särskilt att åtta av de tio som fått medaljen var kvinnor, "de flesta akademiker och alla mycket framstående inom sina områden". Det noterades också att tre av de åtta kvinnorna var läkare och att två av dessa – Ruth Svensson och Elin Wingquist-Renck vid Sundby sjukhus – arbetade inom psykiatrin.

Efter det att Ruth Svensson gått i pension 1955 fortsatte hon att resa, ofta tillsammans med sin vän Toni Schmid. 1955-1956 gjorde de båda en årslång resa till Nepal och Sikkim och 1958–1959 en halvårslång resa till samma trakterl. För Ruth Svenssons del gav resorna tillfälle att studera parasiter och parasitsjukdomar i nya omgivningar. Toni Schmid gav ut två böcker om resorna, som också ledde till en rad tidningsartiklar och intervjuer. Vid hemkomsten till Sverige våren 1959 rapporterades i tidningarna att de båda forskarna, då de befann sig i gränstrakterna mot Tibet, hade blivit "vittne" till Dalai Lamas flykt till Indien.

Under 1960-talet reste Ruth Svensson flera gånger till Egypten för kliniska studier av tarmparasiter hos människor där, med hjälp av pengar från Medicinska forskningsrådet. Efter OS i Mexiko 1968, då flera svenska turister kom hem med svårbehandlade amöbainfektioner, uppmärksammades hon som en föregångare på området, "mera känd ute i världen än här hemma". Hon fortsatte med forskningen ända fram till sin död vid 81 års ålder. Hon hade då just fått en vetenskaplig artikel godkänd för publicering i en internationell tidskrift.

Ruth Svensson dog 1971 och var då kyrkobokförd i Uppsala domkyrkoförsamling.


Annika Berg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ruth Margareta Svensson, www.skbl.se/sv/artikel/RuthSvensson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Annika Berg), hämtad 2018-12-19.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Hanna Lindman
  • Far: Johannes Svensson
  • Syster: Elin Svensson
fler...


Utbildning

  • Läroverk, Helsingfors, Finland: Studentexamen
  • Universitet, Uppsala: Med.kand.examen, Uppsala universitet
  • Universitet, Uppsala: Med.lic.examen, Uppsala universitet
fler...


Verksamhet

  • Yrke: Läkare
  • Yrke: Läkare, Svenska Missionsförbundets sjukhus i Huanggang, forskare i parasitologi, Peking Union Medical College
  • Yrke: Läkare, psykiater, överläkare, bl a Sankt Lars sjukhus, Sankt Olofs sjukhus, Hagbyhemmet
fler...


Kontakter

  • Vän: Antonie, kallad Toni, Schmid


Organisationer

  • Academicum Catholicum Upsaliense
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Åbo, Finland
  • Sundsvall
  • Jönköping
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
Uppslagsverk
  • Davidsson, Åke & Dahlgren, Lars (red.), Svensk läkarmatrikel 1970, Bokförl. Vem är Vem, Stockholm, 1971



Vidare referenser