Sally Högström var en pionjär inom kvinnogymnastikens område.

Sally Högström föddes 1863 i Stockholm och växte upp som fosterdotter till rektor Lars August Wadner. Som artonåring antogs hon till Gymnastiska centralinstitutet (GCI) i Stockholm och tog examen som gymnastikdirektör 1883. Redan året därpå fick hon en förfrågan från den danska folkhögskolan Vallekilde om hon ville leda undervisningen i gymnastik på skolans första sommarkurs för unga kvinnor. Att kvinnor skulle undervisas i gymnastik var på intet sätt okontroversiellt. Föreståndaren på Vallekilde, Ernst Trier, fick motta upprörda anonyma brev och vissa av skolans manliga lärare hotade att sluta. Men Trier höll fast vid sitt beslut och menade att flickor och kvinnor behövde gymnastik lika mycket som pojkar och män.

Resultatet av gymnastikundervisningen blev så lyckat att Sally Högström återvände sommaren därpå. Hennes rykte spreds och 1886 var det en annan dansk folkhögskola som anlitade henne, folkhögskolan i Askov. Efter vistelserna i Danmark reste hon vidare i Europa och kom att undervisa i Dresden och i London. Hennes arbete med att förmedla linggymnastik uppmärksammades. Ordföranden i Svenska gymnastikförbundet, Agne Holmström, ansåg att Sally Högström i hög grad hade bidragit till att denna gymnastikform fått en spridning på den danska landsbygden, där den mångdubbelt översteg utvecklingen i Sverige under motsvarande period.

När Sally Högström inte vistades utomlands arbetade hon som sjukgymnast och gymnastiklärare vid Gymnastiska centralinstitutet. Från 1895 kombinerade hon tjänsten på institutet med en anställning vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Därtill var hon lärare på Normalskolan för flickor. Enligt samtida vittnesmål var hon en krävande lärare, men samtidigt medryckande och omtyckt. Hon hade under sina vistelser i England och Tyskland kommit i kontakt med för henne nya lekar och bollspel av vilka hon införde vissa i sin undervisning och arbetade för en vidare spridning av dem. Därtill skrev hon ett antal böcker, bland annat Per Henrik Ling och gymnastiken, 1913, och Dagövningar för mindre barn, 1919, samt en mängd artiklar där flertalet med emfas understryker linggymnastikens storhet och betydelse. Någon nytänkare när det gällde den var hon inte. Den form av gymnastik som Per Henrik Ling utformat var för henne slutgiltig. Inget fick ändras.

Sally Högström var också en föregångare när det gällde frivilliga gymnastikföreningar. Hon var med om att bilda Stockholms kvinnliga gymnastikförening 1886 och grundade tillsammans med major Carl Silow 1888 Kvinnliga Gymnastiksällskapet där hon var sekreterare till dess att föreningen upphörde 1932. Syftet med Kvinnliga gymnastiksällskapet var att ge arbetarklassens kvinnor möjlighet till gymnastikundervisning. När föreningen upplöstes 1932 såg hon till att de medel som fanns överfördes till Föreningen GCI, en intresseförening bildad 1902. Denna förening bestod av kvinnliga gymnaster utexaminerade från GCI och syftet med den var att stärka denna grupps intressen och ämneskunskaper. Visserligen fanns sedan 1884 Svenska gymnastiklärarsällskapet, men det ansågs för mansdominerat. Till Föreningen GCI skänkte hon sin sommarstuga utanför Orsa i Dalarna, den så kallade Sallys stuga, vilken fick användas som semesterbostad för föreningens medlemmar.

Sally Högström dog 1939 och är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.