Sara Pfeiffer var en populär underhållningsförfattare som både skrev historier ur vardagslivet och historiska romaner.
Sara Pfeiffer föddes i Lund 1829 där fadern var stadsläkare. När familjen flyttade till Göteborg 1835 fick han tjänst som förste stadsläkare och 1843 erhöll han professors titel. År 1857 gifte Sara Pfeiffer sig med lantbrukaren Carl Pfeiffer, tidigare löjtnant i preussiska armén. Med honom fick hon två döttrar.
Sara Pfeiffer började skriva redan som flicka, men författarskapet tog fart då mannen drabbades av ekonomiska svårigheter och hon tvingades bidra till familjens försörjning. Hon debuterade 1864 under pseudonymen Sylvia med Fosterbarnet: Medaljongen: Tvenne berättelser och var därefter verksam som författare under större delen av sitt liv. Efter makens död flyttade hon till Stockholm. Förutom de två döttrarna bodde även en fosterson i familjen och så småningom även en inneboende, vilket tyder på att inkomsterna behövde drygas ut. År 1880 öppnade Sara Pfeiffer ett lånebibliotek på Hornsgatan 12, som dock lades ner efter några år. Vid sidan av författarskapet försörjde hon sig genom renskrivningsarbeten.
Sara Pfeiffers omfattande produktion brukar räknas som renodlad underhållningslitteratur. Förutom berättelser ur vardagslivet, som Taflor ur Göteborgslifvet, 1867–1869, och Byhistorier från Skåne, 1867, skrev hon en rad historisk-romantiska berättelser. I romancykeln Furstegunst, 1900–1901, porträtteras grevinnan Magdalena Rudenschöld, balettdansösen Sophie Hagman och skådespelerskan Emilie Högqvist. Hennes produktivitet till trots tycks intäkterna från författarskapet ha varit tämligen blygsamma.
Sara Pfeiffer avled i Stockholm 1913.
