Selma Giöbel var en av de främsta formgivarna inom träslöjd och textilkonst under sent 1800-tal. Hon rönte stora framgångar med sina verk. Samtidigt var hon aktiv i kvinnorörelsen.
Selma Giöbel kom från en familj med hantverksanor. Under det tidiga 1700-talet kom hennes farfars far till Limmared och arbetade på glasbruket där. Kunskapen följde sedan släkten. Hennes far Simon Giöbel var brukspatron på Mårsäters bruk i Närke, där Selma Giöbel växte upp i byn Hammar. Det var en barnrik familj och ett hem som värnade om konst och kultur.
I mitten av 1860-talet flyttade den unga Selma Giöbel till Stockholm för att utbilda sig på Slöjdskolan (nuvarande Konstfack). Hon gick träslöjdsinriktningen, ett hantverk hon blev mycket skicklig i under ledning av läromästaren Henrik Nerpin. Skulptur och snideri var hennes främsta områden under utbildningen och de följande åren. Därefter fortsatte hon sin skulpturala bana med privata fortsättningskurser hos framstående konstnärer i Sverige, Italien, Storbritannien samt i Frankrike tills hon återvände till Stockholm. Hon startade eget företag, vilket efter några år resulterade i butiken Svensk Konstslöjdutställning. År 1885 öppnade hon butiken i en lokal vid Kungsträdgården, inte långt ifrån brodern Carl Alberts inredningsbutik, Friggamagasinet. Där drev hon verksamheten tillsammans med bland andra Bertha Hübner, och sålde hantverksprodukter formgivna med grund i svensk slöjdtradition. Butiken blev känd under namnet Giöbels och blev ledande inom svenskt konsthantverk. Tillsammans med Handarbetets Vänner, där Selma Giöbel var med från starten 1874, främjade Giöbels det svenska hantverket. Inom ramen för rörelsen samlades, registrerades och bevarades mönster och formgivning från hela Sverige. Selma Giöbel arbetade också under en period som lärare på Handarbetets Vänners textilutbildningar.
År 1897 deltog hon på Allmänna konst och industriutställningen i Stockholm, där hon fick motta guldmedalj. Året därpå, 1898 fick hon den kungliga medaljen Illis quorum. Efterhand valde hon att överlåta Svensk Konstslöjdutställning till Bertha Hübner för att själv bara arbeta med mönster för textilier och med textila uttryck, då främst i jugendstil. Hennes eget märke SKU S Giöbel började sälja allt mer. Runt 1902 for hon till Italien för att utveckla sitt arbete och finna inspiration. Där spenderade hon några framgångsrika år, innan hon år 1907 återvände till Sverige, och bosatte sig i Vadstena.
Inte långt ifrån Verner von Heidenstams Övralid samt nära hennes forna styrelsekollega Ellen Keys Strand, öppnade hon ateljé samt en textil- och vävskola. Under de följande åren producerade hon textilier av stor betydelse för svensk formgivning. Inspirerad av naturen och omgivningen gjorde hon flossamattan Ombergs blommor, vilken beställdes och köptes av Ellen Key till hennes nya hus vid Ombergs fot och Vätterns strand. År 1909 skapade hon mattan Vätterns is och gobelängen Vadstena klosterträdgård som ställdes ut på Konstindustriutställningen i Stockholm samma år. Hennes granne Verner von Heidenstam köpte Vätterns is. Under denna period skapade hon även de betydelsefulla Vadstenaspetsarna.
Selma Giöbel tillbringade sina sista år i sin verkstad för textilhantverk. Hon avled en vårdag i april 1925. Hon ligger begravd på Nässja kyrkogård utanför Vadstena.
