Sigrid Brahe var en svensk grevinna, känd för sin delaktighet i det så kallade onsdagsbröllopet. Då motsatte hon sig sina släktingars vilja och gifte sig av kärlek med Johan Gyllenstierna av Lundholm.
Sigrid Brahe föddes år 1568 på Rydboholms slott norr om Stockholm som ett av 13 syskon. Hennes mor var grevinnan Beata Stenbock vars syster var drottning Katarina. Sigrid Brahes far var greve Per Brahe d.ä, riksråd och riksdrots och systerson till kung Gustav Vasa. Sigrid Brahe hade alltså på både sin mors och sin fars sida nära anknytning till kungahuset och hon tillhörde också genom föräldrarnas släkter den mäktigaste samhällseliten i Sverige. Det är därför inte särskilt överraskande att Johan III, efter att hans första hustru Katarina Jagellonica hade dött framförde tanken att han skulle gifta sig med Sigrid Brahe. Det blev dock inget med detta eftersom kungens syskon protesterade mot ett äktenskap mellan en kunglig och en adlig person.
Någon gång efter att prinsessan Anna Vasa, syster till kung Sigismund av Sverige och Polen, återkom till Sverige efter en längre vistelse i Polen 1593, blev Sigrid Brahe prinsessans hovjungfru.
För de adliga släkterna var giftermålen ett viktigt sätt att skapa, bevara eller förnya allianser som utgjorde grunden för adelns politiska, ekonomiska och sociala maktställning. I de strategiska överväganden som ofta låg till grund för äktenskap mellan olika familjer spelade kvinnor en stor roll som förvaltare av vad som kan kallas ett dynastiskt kapital. När Sigrid Brahe år 1595 av allt att döma motvilligt ingick förlovning med Erik Bielke af Åkerö var det inte resultatet av kärlek mellan de två utan ett arrangemang som ansågs lämpligt sett ur familjesynpunkt. För att slippa gifta sig med en man hon inte ville ha anklagade hon honom för att ha syfilis – det är oklart om så var fallet eller inte. För att i stället få gifta sig med den man hon älskade – Johan Gyllenstierna af Lundholm – sökte de båda skydd hos prinsessan Anna Vasa på Stegeborgs slott. Det som sedan utspelade sig onsdagen den 19 mars 1595 på Stegeborg kom att kallas för onsdagsbröllopet eftersom bröllop aldrig firades på onsdagar och för att de inblandade gifte sig mot släktens vilja och därmed orsakade skandal.
Trots att det ingångna äktenskapet stred mot konventionen och ansågs förolämpande mot den mäktiga Bielkesläkten ägde en förlikning rum redan samma år. Sigrid Brahe och hennes make dömdes att vistas på sin gård under ett år och dessutom böta 1 000 riksdaler till Erik Bielke av Åkerö och 1 000 riksdaler till de fattiga.
Vid den maktkamp som utbröt i Sverige i slutet av 1590-talet ställde sig flera av Sigrid Brahes syskon på kung Sigismunds sida och hennes man Johan Gyllenstierna af Lundholm blev amiral för kungens flotta. Då Sigismund förlorade maktkampen mot sin farbror hertig Karl (IX) lämnade Sigrid Brahe och Johan Gyllenstierna af Lundholm Sverige tillsammans med flera av sina släktingar och bosatte sig i Polen. Där omhändertogs de av prinsessan Anna Vasa som också senare hjälpte deras barn.
Sigrid Brahe dog i Kraków 1608 och hennes grav finns i Karl XII:s kyrka i Cieszyn i Polen.
