Siv Arb var poet, litteraturkritiker, översättare och redaktör. Hon var med och startade Författarcentrum 1967 och var en av initiativtagarna till Författarförlaget liksom till den årligt återkommande Poesidagen i Stockholm.

Siv Arb föddes 1931 i Göteborg. Hennes far dog veckan före hennes födelse och begravdes samma dag som hon föddes. Under sin uppväxt bodde hon dels hos släktingar, dels på barnhem och i fosterhem. År 1950 började hon studera vid Sigtuna folkhögskola. Några år senare, 1956, gifte hon sig med kulturredaktören Stig Arb. Äktenskapet varade i 20 år. Hon tog en filosofie kandidatexamen i Stockholm 1962 och var ansvarig utgivare för den litterära tidskriften Rondo mellan 1962 och 1964. Vidare arbetade hon som litteraturkritiker i Bonniers Litterära Magasin och i Aftonbladet under åren 1960 till 1968 samt i Expressen 1977 till 1978.

Siv Arbs poetiska bana tog sin början 1959, då hon debuterade med diktsamlingen Växt mot vinden. Hennes litterära produktion innefattar flera ytterligare diktsamlingar, exempelvis Kollisioner, 1967, Burspråk, 1971, Under bara himlen, 1978, och Minnets knivar, 2001. I sin poesi bearbetar hon ofta känslor av ångest och utanförskap samt separationen från och förlusten av sina föräldrar. Vägen genom en svår men enligt henne själv nödvändig depression gestaltas i diktsamlingen Dikter i mörker och ljus, 1975. Hennes litterära stil kan beskrivas som nyenkel, men utan den motivsfär som gärna kopplas till den så kallade diskbänksrealismen.

Siv Arb verkade även som översättare. Hon översatte Sylvia Plath, Ted Hughes och Doris Lessing och introducerade dem för en svensk publik. Dessutom var hon konstnär och hade 1994 en utställning på Nationalgalleriet i Gamla stan i Stockholm. I boken Växelbruk, 1977, blandar hon poesi med översättningar, kritik, dagboksanteckningar och bilder. Även flera andra av hennes verk innehåller bilder, framför allt i collageform. År 1960 utkom hon med en bok om Harriet Löwenhjelm, Lek, liv och längtan: studier i Harriet Löwenhjelms liv och författarskap baserade på hennes läsning av Sören Kierkegaard. Inte för inte kallade Siv Arb sig själv för ”litteraturens hjälpgumma”.

Siv Arb blev liksom många andra svenska poeter starkt politiskt inriktad under 1960-talet. Hon var socialist, feminist och kärnkraftsmotståndare. Under 1970-talet gjorde hon delvis upp räkningen med det tidigare decenniets hårda krav på politiskt engagemang. Hon beskrev kravet som ”terror” och menade att konsten inte kan underkastas den typen av regleringar.

Siv Arb avled i Stockholm 2015, 83 år gammal.