Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Sophie (Sonja) Vasiljevna Kovalevsky

1850-01-151891-02-10

Matematiker, Sveriges första kvinnliga professor

Sonja Kovalevsky var matematiker och författare samt Sveriges första kvinnliga professor.

Sonja Kovalevsky föddes i Moskva 1850 som dotter till Vasilij Korvin-Krukovsky och Elizaveta Fedorovna Schubert. Fadern var officer vid den ryske tsarens artilleri, där han med tiden avancerade till general. Barndomen tillbringade Sonja Kovalevsky växelvis i den ryska huvudstaden Sankt Petersburg och på familjegodset Palibino, inte långt från den litauiska gränsen. Enligt egen utsago präglades uppväxten av känslan att inte vara älskad av föräldrarna. Sonja Kovalevsky föddes som andra barn i en syskonskara om tre, och föräldrarna hade önskat en son. Hennes sex år äldre syster, Anyuta, blev sedermera författare, feminist och revolutionär socialist, uppvaktades en tid av den kände författaren Fjodor Dostojevskij men valde i stället ett äktenskap med den ledande franske socialisten Victor Jaclard. År 1855 föddes Sonja Kovalevskys bror, och föräldrarnas efterlängtade son, Fedor.

Från sju års ålder fick Sonja Kovalevsky privatundervisning i hemmet och studerade från unga år flera språk. I ungdomen drömde hon om att som systern bli författare och för ett par av sina tidiga alster fick hon också beröm av självaste Dostojevskij. Dock hade hon tidigt fängslats av matematiken och hennes stora matematiska begåvning upptäcktes snart. I familjens vänkrets fanns den ryske fysikern Nikolai Tyrtov som imponerades av hennes förmåga att helt på egen hand, via hans egen lärobok i ämnet, förstå fysiska sammanhang. Tyrtov uppmanade därför föräldrarna att låta dottern studera matematik. Så skedde också och Sonja Kovalevsky fick åren 1866–1868 sin första matematiska utbildning i form av privatlektioner hos Alexander Strannoljubskij, professor i matematik vid ryska flottans akademi i Sankt Petersburg.

I artonårsåldern hade Sonja Kovalevsky inhämtat betydande matematiska kunskaper och önskade studera vidare utomlands. Tillträde till högre studier för kvinnliga studenter var ännu mycket begränsat i Ryssland. Vid universitetet i Sankt Petersburg var kvinnor överhuvudtaget inte välkomna och få ryska föräldrar lät sina döttrar resa utomlands för att studera vid universitet. Både Sonja Kovalevsky och hennes syster tillhörde dock den krets av intellektuella i Ryssland som ville stärka kvinnors ställning och verka för deras emancipation. För att komma vidare i sina studier arrangerade hon därför ett skenäktenskap med den tjugofemårige och akademiskt lovande ryske paleontologen Vladimir Kovalevsky. De gifte sig 1868 och genom makens godkännande kunde hon studera vidare.

Utlandsstudierna inleddes 1868 i Wien men redan 1869 reste hon och maken vidare till Heidelberg, där hon studerade fysik och kemi men framför allt elliptiska funktioner för Leo Königsberger. Under tiden i Heidelberg bidrog Sonja Kovalevsky personligen till kampen för kvinnors rätt till högre utbildning. Genom hennes försorg antogs Julia Lermontova, en begåvad vän från Sankt Petersburg, till studier i kemi vid Heidelberg, vilket ledde till att hon år 1874 blev den första ryska kvinnan med doktorsexamen i kemi.

Via sin kontakt med Königsberger kom Sonja Kovalevsky att studera för den framstående tyske matematikern Karl Weierstrass i Berlin. Som kvinna tilläts hon inte att delta i hans ordinarie undervisning vid universitetet utan hon fick i stället privatundervisning 1871–1874. De två blev nära vänner och beträffande de matematiska studierna lovordade han hennes ”flit, förmåga och hängivenhet”. Under åren hos Weierstrass sammanställde Sonja Kovalevsky tre avhandlingar, en om partiella differentialekvationer, en om Abelska integraler och en om planeten Saturnus ringar, vilka alla publicerades. Utifrån dessa tre publikationer ansökte Karl Weierstrass år 1874 om en doktorsgrad i matematik för Sonja Kovalevsky vid universitetet i Göttingen, vilken i hennes frånvaro och utan muntlig examination beviljades.

Efter att Sonja Kovalevsky fått sin doktorsgrad lyckades hon inte få någon tjänst vid ett tyskt universitet, trots rekommendationsbrev från Weierstrass. Tillsammans med maken, som 1872 hade doktorerat i Jena, återvände hon därför till Ryssland och Sankt Petersburg. Det visade sig dock vara svårt för dem båda att få anställning vid universitetet i Sankt Petersburg. Deras utländska examina räknades inte. Under en femårsperiod försörjde sig paret därför genom fastighetsaffärer och Sonja Kovalevsky bidrog därtill till hushållsekonomin genom diverse skrivuppdrag, bland annat som teaterrecensent. Tillvaron var ekonomiskt instabil. I oktober 1878 föddes dottern Sofija och på grund av de ekonomiska svårigheterna tvingades paret kort efter dotterns födelse att flytta till en mindre lägenhet i Moskva.

Väl i Moskva vände livet så småningom till det bättre. Vladimir Kovalevsky fick anställning som docent i geologi vid Moskvas universitet och Sonja Kovalevsky började återigen att ägna sig åt matematiken. År 1880 höll hon ett föredrag vid en kongress i Sankt Petersburg om Abelska funktioner vilket bidrog till att hon valdes in som medlem i Moskvas matematikersällskap. Universitetet var dock fortsatt stängt för kvinnor.

Efter mordet på tsar Alexander 1881 lämnade Sonja Kovalevsky tillsammans med dottern det oroliga Ryssland för en sommarvistelse hos professor Weierstrass i Tyskland och reste sedan vidare till systern Anyuta i Paris. I Paris insjuknade dottern allvarligt och sändes till makens bror i Ryssland där hon blev kvar i flera år. Under den tid som Sonja Kovalevsky och dottern befann sig utomlands var maken kvar i Ryssland där han vid sidan av universitetstjänsten arbetade som konsult i ett oljebolag. År 1883 nåddes Sonja Kovalevsky av budet att maken begått självmord. Han hade ovetande involverats i oljebolagets illegala affärer och när han inför domstol skulle stå till svars för dessa valde han att ta sitt liv. Självmordet tog Sonja Kovalevsky mycket hårt. Hon hämtade dottern som fanns hos svågern i Odessa och reste till Moskva där hon med bistånd från makens gamla universitetskollegor lyckades rentvå hans namn.

På hösten 1883 kom den vändpunkt som skulle föra Sonja Kovalevsky till Sverige. Hon fick då erbjudande om att undervisa om Abelska funktioner vid Stockholms högskola. Erbjudandet kom från den svenske matematikprofessorn Gösta Mittag-Leffler som hon lärt känna i Sankt Petersburg 1880. Mittag-Leffler var en god vän och en förespråkare för kvinnors emancipation vilket han i detta sammanhang i dubbel bemärkelse omsatte i praktisk handling. År 1883 började hon föreläsa om teorin för partiella differentialekvationer vid Stockholms högskola. Genom Mittag-Lefflers försorg tillträdde hon en till fem år tidsbegränsad tjänst som professor i högre matematisk analys vid samma högskola. Det innebar att hon blev Sveriges första kvinnliga professor, den andra kvinnliga matematikprofessorn i världen, och den första kvinnan i Sverige att inneha en högre akademisk tjänst. Tjänsten omvandlades år 1889 till en professur på livstid. Tillsättningen vid Stockholms högskola omgärdades av dramatik. Det var dock inte Sonja Kovalevskys kön som vållade diskussion utan hennes politiska kontakter. Genom systern hade hon kontakt med den ryska nihiliströrelsen och socialisterna. Vid tidpunkten för Sonja Kovalevskys professorsutnämning var Stockholms högskola privatägd, vid de statliga motsvarigheterna var kvinnor utestängda från akademiska tjänster.

Sonja Kovalevskys arbete som professor i Stockholm var framgångsrikt. Som matematiker tillhörde hon, liksom Gösta Mittag-Leffler, Weierstrass-skolan. Hon har räknats som 1800-talets främsta kvinnliga matematiker och hennes arbeten rönte internationell uppmärksamhet. Hennes främsta vetenskapliga verk blev avhandlingen Om en fast kropps rotation kring en fast punkt. För denna tilldelades hon 1888 den franska vetenskapsakademiens Prix Bordin, och hennes insats ansågs av akademien vara så betydelsefull att prissumman höjdes från 3 000 till 5 000 francs. År 1889 erhöll hon därtill den svenska Kungliga Vetenskapsakademiens pris för ytterligare uppsatser i samma ämne.

Under sina sista år förverkligade Sonja Kovalevsky ungdomens författardrömmar. Tillsammans med Gösta Mittag-Lefflers syster och vännen Anne Charlotte Leffler skrev hon teaterstycken och noveller, bland annat Kampen för lyckan: två parallelldramer, 1887. År 1889 publicerades hennes självbiografiska roman Ur ryska lifvet: systrarna Rajevski, vilken handlade om hennes och systerns uppväxt. Sonja Kovalevsky recenserade även svensk litteratur i Severnyj vestnik, en rysk tidskrift. Bland andra skrev hon där om August Strindberg. August Strindberg ogillade starkt Sonja Kovalevsky och förringade senare hennes insatser i Svarta Fanor, 1907: "Kowalewski kunde lite matematik som hon lärt av Weierstrass". Dessa rader slapp dock Sonja Kovalevsky själv att ta del av.

Under en utlandsresa vintern 1890/1891 insjuknade Sonja Kovalevsky i influensa och ådrog sig en allvarlig lunginflammation. Hon höll terminens första föreläsning den 6 februari 1891, vilken visade sig bli hennes sista, fyra dagar senare avled hon. Hon begravdes på Norra begravningsplatsen i Solna.

Efter Sonja Kovalevskys död skrev Anne Charlotte Leffler en biografi om vännen, Sonja Kovalevsky: Hvad jag har upplefvat tillsammans med henne och hvad hon berättat mig om sig själf, publicerad 1892. Biografin översattes till tyska, engelska, franska, ryska, nederländska och danska. Ryska kvinnor ordnade en insamling till ett stenkors som placerades vid Sonja Kovalevskys grav på Norra begravningsplatsen och 1948 gav den ryska vetenskapsakademien ut alla hennes vetenskapliga verk som en del i serien Vetenskapens klassiker. I den svenska skolan lever Sonja Kovalevskys namn ännu (2018) vidare genom Sonja Kovalevsky-dagarna, vilka är avsedda att öka intresset för matematiska studier bland ungdomar i gymnasieåldern.


Linus Karlsson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Sophie (Sonja) Vasiljevna Kovalevsky, www.skbl.se/sv/artikel/SonjaKovalevsky, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Linus Karlsson), hämtad 2018-12-11.




Övriga namn

    Flicknamn: Krjukovskaja
    Alternativ namnform: Korvin-Krukovsky


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Elisaveta Feodorovna Schubert
  • Far: Vasilij Vasiljevitj Korvin-Krukovsky
  • Syster: Anyuta (Anna) Vasilyevna Krjukovskaja, senare Korvin-Krukovskaja, gift Jaclard
fler...


Utbildning

  • Övrigt, Sankt Petersburg, Ryssland: Privatundervisning i matematik hos professor Alexander Strannoljubskij
  • Övrigt, Heidelberg, Tyskland: Studier i matematik, fysik och kemi för Leo Königsberger
  • Övrigt, Berlin, Tyskland: Privatundervisning i matematik hos professor Karl Weierstrass
fler...


Verksamhet

  • Yrke: Professor i högre matematisk analys vid Stockholms högskola
  • Yrke: Professor i matematik vid Stockholms högskola
  • Yrke: Lärare i mekanik vid Stockholms högskola
fler...


Kontakter

  • Vän: Julia Lermontova
  • Vän: Fjodor Dostojevski
  • Mentor: Leo Königsberger
fler...


Organisationer

  • Moskvas matematikersällskap
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Moskva, Ryssland
  • Sankt Petersburg, Ryssland
  • Heidelberg, Tyskland
fler...


Priser/utmärkelser



Källor



Vidare referenser



Sonja Kovalevsky (KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek)
Sonja Kovalevsky (KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek)

Nyckelord

1800-talet Författare Första kvinnan Matematiker Pionjärer Professorer