Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Teresia (Therese) Kamph

1836-02-231884-10-19

Lärare, skolföreståndare, kvinnosakskvinna

Therese Kamph var lärare och föreståndare för Kjellbergska flickskolan i Göteborg och arbetade för en professionalisering av utbildningen för flickor. En viktig målsättning var också att förbereda eleverna för ett liv där de försörjde sig själva.

Therese Kamph föddes 1836 på egendomen Vidön vid Klarälvens utlopp i Vänern. Hon var det näst yngsta av nio syskon. Fadern, Per Fredrik Kamph, var regementskommissarie. Han avled när hon endast var fyra år. Modern Louise Kamph, född Wollert, flyttade så småningom in till Karlstad med sina barn. Therese Kamph fick sin första skolundervisning av en äldre guvernant som kom att stå henne mycket nära. Hon fortsatte sedan skolgången i den Weinbergska flickpensionen i Karlstad fram till 15 års ålder. Därefter skickades hon 1852—1854 till Hamburg för fortsatta studier hos en fru Marsen i hennes ”berömda läroanstalt”. Sannolikt var detta något slags flickpension med inriktning på högre språkstudier. Uppenbarligen hade Therese Kamph redan vid denna tid målet att själv bli lärare — en av få försörjningsmöjligheter som stod till buds för kvinnor ur hennes samhällsklass som saknade far eller make som kunde försörja dem.

När hon som 18-åring var tillbaka från Tyskland startade hon sålunda en flickpension tillsammans med sin mor och de äldre ogifta systrarna Augusta, Josefine och Emilie, i en fastighet modern förvärvat några år tidigare på Norra Kyrkogatan i Karlstad. Modern annonserade flitigt i lokalpressen och här framgick att undervisning gavs i kristendom, svenska, tyska, franska och engelska, historia, geografi, räkning och skrivning. Dessutom ingick handarbete och teckning och mot extra avgift även sång- och pianolektioner. Umgängesspråket på skolan var tyska, vilket understryker Therese Kamphs goda kunskaper i språket. I annonsen betonade modern döttrarnas gedigna lärarerfarenhet och för mer information hänvisades till Karlstad läroverks rektor, prosten Millén, vars stöd man uppenbarligen försäkrat sig om. Trots detta blev elevrekryteringen problematisk och verksamheten bar sig inte. Efter bara några år upphörde flickpensionen; Therese Kamph blev istället guvernant hos släktingar och senare hos en överste Mörner.

Efter en ny resa till Tyskland några år senare flyttade Therese Kamph tillsammans med mor och syskon till Kristinehamn. Där öppnade hon 1864 en ny ”uppfostrings- och bildningsanstalt för flickor af alla åldrar” på Gamla kyrkogatan, med möjlighet till hel- eller halvpension. Av annonseringen framgår att stor vikt fortfarande lades vid språkundervisning. Men nu hade även allmän naturkunnighet, botanik och zoologi letat sig in på schemat liksom aritmetik och hälsolära, och det påpekades särskilt att undervisning och kurser i de högre klasserna skulle anpassas så att en avgångsexamen från skolan motsvarade inträdeskraven till den nya utbildningen vid Seminariet för bildande af lärarinnor, senare benämnt Kungliga Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Tanken var alltså att skapa en utbildning för flickor som avsåg att bli lärare.

För mera information hänvisades till väletablerade namn ur borgerskapet i Värmland, bland annat en doktor Pallin i Filipstad. Han var make till Thereses syster Fredrique och dessutom bror till Regina Pallin — biträdande föreståndare för Högre lärarinneseminariet i Stockholm — och till Rudolf Pallin, historiker, läroboksförfattare och vid denna tid lektor vid Högre lärarinneseminariet. I nya annonser från Therese Kamph längre fram på sommaren hade tillfogats ett nytt namn på listan över kontaktpersoner: Högre lärarinneseminariets föreståndare Jane Miller-Thengberg i Stockholm. Uppenbarligen hade Therese Kamph ambitionen att utveckla sin skola i Kristinehamn till något annat och modernare än en traditionell flickpension för borgerliga hemmaflickor, och hon hade även lyckats etablera kontakt med en företrädare i Stockholm för den nya statliga utbildningen av kvinnliga lärare. Endast tre år senare överlät hon dock sin skolverksamhet på två andra kvinnor och den lades senare ned. Varför hon gav upp är svårt att veta säkert men sannolikt bar det sig inte heller denna gång; Kristinehamn var en liten stad. Flickpensionernas tid gick också mot sitt slut i takt med att det offentliga skolväsendet byggdes ut och synen på flickors utbildning förändrades. Istället växte nya flickskolor fram på allt fler ställen i landet.

År 1870 flyttade familjen istället till Stockholm där Therese Kamph genomgick utbildningen vid Högre lärarinneseminariet. Försörjningen klarades genom att modern hyrde ut rum samtidigt som Therese Kamph och de tre systrarna arbetade som privatlärare. Uppenbarligen var hon framgångsrik i sina studier och uppfattades som en duktig och engagerad lärare. Redan 1872 lämnade hon Stockholm efter att ha blivit erbjuden tjänsten som föreståndare vid Kjellbergska flickskolan i Göteborg, en position som hon behöll fram till sin död 1884.

Kjellbergska flickskolan var en privat skola skapad 1835 som drevs med donationer från grosshandlarfamiljen Kjellberg i Göteborg. Den hade som mål att ge högre utbildning till mindre bemedlade flickor ur den bildade klassen, uppfostra dem till ”dugande samhällsmänniskor” och förbereda dem för ett liv där de försörjde sig själva. Detta var en målsättning som passade Therese Kamph väl; hon hade god erfarenhet av vad det innebar att som ogift kvinna försöka klara sin försörjning.

Therese Kamph engagerade sig sålunda med stor energi i uppgiften som skolföreståndare. Målsättningen var att Kjellbergska flickskolan skulle bli en av landets bästa skolor och den genomgick under hennes tid en omfattande utveckling. När hon kom 1872 hade skolan 40 elever fördelade på tre klasser à två år; totalt var utbildningen således sex år. Hon införde omedelbart en fjärde tvåårig klass. År 1876 beviljades hon ett resestipendium av skolans styrelse och besökte en lång rad offentligt drivna flickskolor i Tyskland och Schweiz. Intrycken därifrån resulterade i ännu en tvåårig klass, men nu för de allra yngsta barnen upp till åtta år. Tanken var bland annat att äldre elever som avsåg att själva bli lärare skulle erbjudas undervisningspraktik bland de yngsta eleverna. Kjellbergska flickskolans utbildning omfattade nu således tio år.

År 1884 hade elevantalet ökat till 160, undervisningen var kraftigt reformerad och skolan hade utbildning av lärarinnor som sitt huvudmål. Den hade därför en teoretisk inriktning. Samtidigt höjdes kraven på lärarkompetens efter hand i landet. För att Kjellbergska flickskolans elever skulle kunna konkurrera med eleverna från Högre lärarinneseminariet i Stockholm vid tjänstetillsättningar genomdrev Therese Kamph inrättandet av en ny tvåårig seminarieklass, öppen för dem som genomgått skolans högsta klass.

Therese Kamph engagerade sig också nationellt i flickskolefrågan. Så kallade allmänna flickskolemöten hölls på olika platser i Sverige ett flertal gånger under slutet av 1800-talet, för att utreda och diskutera frågor om flickors utbildning. Therese Kamph deltog som talare vid de två första mötena, i Stockholm 1879 och i Göteborg 1882, då hon även valdes in i flickskolemötenas centralkommitté. Under de två år hon hann vara verksam där arbetade hon bland annat för inrättandet av en pensionskassa för flickskolornas lärarpersonal.

Kjellbergska flickskolan blev alltmer uppmärksammad och kön till elevplatserna växte. Trots att donatorerna sköt till nya medel var det tidvis svårt att få skolans ekonomi att gå ihop och man tvingades efter hand att införa elevavgifter. Många elever kom dock från fattiga familjer och omsorgen om dem var alltid en viktig fråga för Therese Kamph. Bland annat grundade hon 1879 den så kallade Februariföreningen, en syförening med syfte att tillverka kläder till fattiga flickskoleelever.

Therese Kamph gifte sig aldrig och fick inga egna barn. Liksom flera av sina kolleger hade hon dock elever från skolan inackorderade i hemmet. Dessutom delade hon bostad med den 17 år äldre systern Augusta. En annan släkting som från 1873 och framåt bodde hos henne i långa perioder var Frida Pallin, yngsta dotter till systern Fredrique. Liksom Therese Kamph hade systerdottern blivit faderlös, modern bodde nu i Uppsala och Frida Pallin skickades till sin moster i Göteborg för att gå i Kjellbergska flickskolan. Frida Pallin blev längre fram föreståndare för Mathilda Halls flickskola i Göteborg.

Therese Kamph var mycket hängiven och engagerad i allt hon företog sig. Hon besatt en god förmåga att leda och entusiasmera sin personal, var mångsidig och praktisk, hade stor auktoritet men kunde samtidigt visa stor ömhet och empati för dem som så behövde. Det hårda arbetet och de många omsorgerna började dock så småningom slita på hennes fysiska hälsa. Hon drabbades av överansträngning och fick 1879 en allvarlig lunginflammation, men återhämtade sig och fortsatte sedan med oförminskad energi. När höstterminen 1884 pågått under några veckor drabbades hon emellertid av en ny svår lunginflammation.

Therese Kamph avled den 19 oktober 1884, mitt i sitt aktiva liv, efter endast ett par veckors sjukdom. Sorgen efter henne var stor på Kjellbergska flickskolan; begravningen i Hagakyrkan i Göteborg blev mycket uppmärksammad och samlade många människor.

Seminarieklassen som precis hunnit starta vid Therese Kamphs bortgång avvecklades efter endast två år; utan henne blev det svårt att driva detta projekt vidare. Februariföreningen som hon skapat upplöstes 1941 och med föreningens kvarvarande medel inrättades istället Therese Kamphs stipendiefond. Fonden delar fortfarande idag ut stipendier genom Göteborgs kommun till ungdomar som bedriver estetiska studier och som vill förkovra sig genom studier utomlands.

Therese Kamph vilar på Västra kyrkogården i Karlstad.


Kerstin Rydbeck


Publicerat 2020-06-24



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Teresia (Therese) Kamph, www.skbl.se/sv/artikel/TeresiaThereseKamph, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Kerstin Rydbeck), hämtad 2020-08-10.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Lovisa Ulrika, kallad Louise, Kamph, född Wollert
  • Far: Per Fredrik Kamph
  • Syster: Anna Lisa Kamph, gift Björck, omgift Wejdling
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Karlstad: Hemundervisning av guvernant
  • Flickskola, Hamburg, Tyskland, "Fru Marsens läroanstalt"
  • Lärarseminarium, Stockholm: Lärarutbildning, Högre lärarinneseminariet


Verksamhet

  • Yrke: Medgrundare, föreståndare, privat flickpension i familjens regi
  • Yrke: Privatlärare i familj
  • Yrke: Grundare, föreståndare, privat flickpension
fler ...


Kontakter

  • Släkting: Frida Pallin, systerdotter


Organisationer

  • Februariföreningen
    Grundare, ledare


Bostadsorter

  • Födelseort: Vidön
  • Vidön
  • Karlstad
fler ...


Källor

Litteratur


Vidare referenser



Therese Kamph avbildad (konstnär okänd) i A:son Fredberg, Carl Rudolf, Det gamla Göteborg - Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, vol. 3, Göteborg 1922 (Wikimedia Commons))
Therese Kamph avbildad (konstnär okänd) i A:son Fredberg, Carl Rudolf, Det gamla Göteborg - Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, vol. 3, Göteborg 1922 (Wikimedia Commons))

Nyckelord

1800-talet Lärare Skolledare