Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ulrika Fredrika Bremer

1746-04-241798 -04-01

Affärskvinna, företagare

Ulrika Fredrika Bremer var en köpmansänka som kom att bli en viktig skeppsredare och industriidkare. Hon var också farmor till författarinnan Fredrika Bremer.

Ulrika Fredrika Bremers bägge föräldrar tillhörde släkter som rotat sig i Åbo. Hennes mor, Hedvig Magdalena Wittfoth, var dotter till köpman Gustaf Adolf Wittfoth. Hennes far, Eric Gustaf Salonius, var född i Letala som son till kyrkoherden. Han flyttade till Åbo år 1712 för att studera juridik och blev assessor vid hovrätten i Åbo.

Ulrika Fredrika Bremer gifte sig 1767 med Jacob Bremer, som sedan 1766 var änkling. Jacob Bremer var en av Åbos mest framstående handelsmän och stadens största skeppsredare. Handelsverksamheten var diversifierad. Jacob Bremer var delägare i Åbo sockerfabrik, i stadens bägge tobaksfabriker, i en segelmanufaktur, pappersbruket i Järvenoja, glasbruket i Åvik, Kuppis tegelbruk, sågarna i Koski och Luvia samt i Ostindiska kompaniet. Dessutom ägde han affärsfastigheter och flera säterier, frälsehemman och rusthåll.

Äktenskapet med Jacob Bremer varade i 18 år, och Ulrika Fredrika Bremer var endast 39 år när hon blev änka år 1785. Hon övertog då handelshuset och drev dess verksamhet fram till sin död 1798. Hon assisterades av Jacob Bremers söner i det första äktenskapet, Josef och Reinhold Bremer, och av sin egen son Carl Fredrik Bremer. En orsak till att Ulrika Fredrika Bremer själv aktivt drev verksamheten var kanske att styvsönerna visade sig vara mindre lämpliga. Josef hamnade i ekonomiska svårigheter och drabbades till slut av sinnessjukdom. Reinhold var ogift. Ulrika Fredrika Bremers egen son, Carl Fredric, hade studerat fyra år i Hamburg. Inte heller han visade sig vara intresserad av att driva affärsverksamheten.

Åbo sockerfabrik hade från 1785 förvaltats av dödsboet, men 1790 övertog Ulrika Fredrika Bremer ensam fabriken. Hon övertog även sin avlidne makes talrika fartygsandelar. Jacob Bremers rederiverksamhet hade varit mycket lönsam, eftersom han hade varit delägare i de största fartygen på utrikes fart. Han hade under sin livstid varit verksam i 21 olika skeppsbolag. Ulrika Fredrika Bremer fortsatte aktivt sin makes rederiverksamhet och i sin egenskap av huvudredare ansvarade hon för alltifrån fartygens utrustning och vinstutdelning till rederiets korrespondens.

Ulrika Fredrika Bremer ärvde sin makes andel i Åviks glasbruk. Arvingarna till den andre ägaren, Jakob Reinhold Depong, sålde 1792 sin andel till Ulrika Fredrikas son, Carl Fredrik Bremer, som 1797 köpte även sin mors andel. Genom sin make ärvde Ulrika Fredrika Bremer också en andel i pappersbruket i Järvenoja, och hon ledde verksamheten vid bruket under några år i början av 1790-talet.

Handelshuset Bremers framgångsrika historia fortsatte under Ulrika Fredrika Bremers ledning. Professorn vid Kungliga Akademien i Åbo, Henrik Gabriel Porthan, beundrade henne mycket. I ett brev till sin kollega Matias Lagus i december 1798 berättade han att dödsboets förmögenhet i bouppteckningen efter Ulrika Fredrika Bremer hade vuxit till en summa av 14–15 tunnor guld, motsvarande en och en halv miljon silverdaler.

Ulrika Fredrika Bremers enda son, Carl Fredric Bremer, övertog verksamheten efter moderns död men upphörde redan efter några år med den ärvda affärsverksamheten. I stället flyttade han 1804 till Stockholm, vilket innebar att familjens band till Åbo bröts. Med sig tog han dottern Fredrika Bremer, som fötts 1801 och som kom att bli en av Sveriges genom tiderna mest uppburna författare.

Ulrika Fredrika Bremer avled i Åbo år 1798.


Anmärkning 1: Sonen Karl Fredrik stavas så i SBL.

Kirsi Vainio-Korhonen



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ulrika Fredrika Bremer, www.skbl.se/sv/artikel/UlrikaFredrikaBremer, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Kirsi Vainio-Korhonen), hämtad 2018-12-15.




Övriga namn

    Flicknamn: Salonius


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Hedvig Magdalena Wittfoth
  • Far: Eric Gustaf Salonius
  • Bror: Karl Otto Eriksson Salonius
fler...


Verksamhet

  • Yrke: Företagare, industriidkare, skeppsredare, Handelshuset Bremer


Kontakter

  • Släkting: Fredrika Bremer, barnbarn


Bostadsorter

  • Födelseort: Åbo, Finland
  • Åbo, Finland
  • Dödsort: Åbo, Finland


Källor

Litteratur
  • Carpelan, Tor, Åbo i genealogiskt hänseende på 1600- och början av 1700-talen, Finska Litteratursällskapets tr., Helsingfors, 1890

  • Nikula, Oscar, Åbo stads historia, 1721-1809, Åbo, 1972

  • Wuorinen, Aimo, Turku kauppakaupunkina Ruotsin vallan loppukautena. 1, Kaupan edellytykset, Helsinki, 1959



Vidare referenser