Ulrika Kullgrenvar en industriidkare, genealog och filantrop, verksam under 1800-talet.

Ulrika Kullgren föddes den 3 december 1797 i Visnums församling, Värmland, som dotter till prosten Anders Hedrén och hans andra hustru Johanna Magdalena Fryxell. Hon växte upp med många syskon från faderns båda äktenskap. Barndomen tillbringades i prästgårdsmiljö i Visnum och dalsländska Ör, där fadern, som var mycket lärd och intresserad av pedagogik, själv undervisade sina barn.

År 1819 gifte sig Ulrika Kullgren med grosshandlaren Carl August Kullgren, verksam i Uddevalla. Maken hade utbildats i det herrnhutiska Christiansfeld i Schleswig och tidigt övertagit sin fars affärsrörelse, som han utvecklade till en betydande grosshandels- och rederirörelse. Man importerade kolonialvaror och exporterade jordbruksprodukter, speciellt havre till England. År 1843 fick han rätt att bryta sten på Bohus-Malmön i Bohuslän och sonen Ivar Kullgren blev faderns tekniska biträde. Bohuslänsk granit levererades bland annat som gatsten, för hamnbyggen, för monumentalbyggnader och kyrkor, broar, skulpturer, gravstenar med mera till en mängd länder. I Sverige användes stenen exempelvis till Karlstens fästning, Trollhättans slussbyggen och i bankbyggnader.

När Carl August Kullgren oväntat avled 1851 övertog Ulrika Kullgren företaget under namnet C.A . Kullgrens Enka (senare Granit AB C.A. Kullgrens Enka). Hon hade god hjälp av sonen Ivar, som utbildad vid Chalmersska institutet kom att leda verksamheten.

Ulrika Kullgren fick därmed tid att ägna sig åt välgörenhet och sitt stora genealogiska intresse. Hon var drivande i stiftandet av Uddevalla Idogsinrättning 1840. Syftet var att ordna arbetsförtjänster för medellösa kvinnor i Uddevalla och Bäve församlingar, ”ge färdigheter åt de okunniga” och därmed ”uppmuntra den late till arbetslust” samt ”i någon mohn hämma tiggeriet med dertill hörande laster.” Inrättningen, som bland annat auktionerade ut donerat gods för att få pengar till verksamheten, blev mönsterbildande för frivillig välgörenhet i staden. Idoghetsinrättningen utgjorde även en damklubb, där man diskuterade upprättande av en fattigflickskola. År 1852 bildades Fruntimmersföreningen, som var en slags hushållsskola ”för danande av dugliga huspigor”. År 1855 undervisades 80 elever i huvudsakligen praktiska ämnen, men även kristendomskunskap. Ledande krafter för driften av skolan var Ulrika Kullgren och hennes dotter Hedera Agrell. Ur Fruntimmersföreningen uppstod 1864 Tillsynsföreningen, som vid starten leddes av Eva Rodhe, som utvecklade en flickskola med mer avancerad undervisning.

Under 20 års tid, till cirka 1868, arbetade Ulrika Kullgren, trots mycket nedsatt syn, med att utarbeta ett stamträd över ättlingarna efter prosten Erlandus Gudmundi. Stamträdet målades med tusch och akvarellfärger upp på 12 blad, som tillsammans utgör ungefär en och en halvmeter gånger två och en halv meter och kan betraktas som ett konstverk i sitt slag. Stamtavlan och dess förarbeten förvaras i Riksarkivet-Landsarkivet i Göteborg. Vid två tillfällen omkring 1890 försökte man genom subskriptioner få det stora stamträdet tryckt men fick inte ihop tillräckligt många intressenter. På stamträdet finns sammanlagt 7 569 personer upptagna.

Ulrika Kullgren avled i Uddevalla den 2 januari 1873, och är begravd på Norra kyrkogården i staden.