Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ruth Vanja Lantz

1911-10-181992-10-22

Översättare

Vanja Lantz var en mycket produktiv översättare, framför allt av skönlitteratur.

Vanja Lantz föddes 1911 i Stockholm. Fadern Hjalmar Gustafsson var välkänd journalist och socialdemokratisk politiker. Modern Ruth Gustafsson var en pionjär inom arbetarrörelsens kvinnoorganisationer, ledamot i Stockholms stadsfullmäktige, redaktör och långvarig riksdagsledamot. Vanja Lantz växte upp på Södermalm med en fem år äldre bror som tidigt gick till sjöss. År 1928 fick hon följa med modern på en resa till USA och placerades då hos en svensk familj i Brooklyn medan modern reste i de nordamerikanska svenskbygderna. Hon gick i amerikansk skola och lärde sig engelska. Åter i Sverige tog hon studenten 1932 i ett statligt läroverk som en av de första flickorna i Sverige.

Vanja Lantz hade gärna fortsatt med språkforskning men till det saknades ekonomiska förutsättningar. Efter studenten fick hon anställning på Albert Bonniers Förlag. Där träffade hon de senare översättarvännerna Birgitta Hammar, Cilla Johnson och Marianne Gerland-Ekeroth. Hon gifte sig 1935 med Åke Lantz, bankman och senare ekonomisk journalist. Under andra världskriget medverkade paret tillsammans i tidningen NU, Bonniers nyhetstidning med antinazistisk inriktning. De fick tre barn 1938–1943 och bodde först i Mälarhöjden, senare i Vasastan.

Vanja Lantz kom att bli en mycket produktiv översättare med långt över 100 titlar på sin verklista. Till en början ägnade hon sig åt fackprosa, vanligen översatt från engelska. Uppdragsgivare var framför allt Wahlström & Widstrand men också Albert Bonniers Förlag, Norstedts Förlag och Ljus. Mot krigsslutet började hon översätta från norska och danska, bland andra antinazisten Johan Borgens Ingen sommar, 1944, och Torkil Vogel-Jørgensens tvåbandsbiografi Winston Churchill, 1945–1947 (tillsammans med Birgitta Hammar). Av den blivande Nobelpristagaren Churchill översatte hon också en samling med tal. Nobelpristagare var också Pearl Buck, av vilken hon översatte romanen Pion, 1948, sedermera återutgiven ett stort antal gånger.

Att översätta skönlitteratur var delvis ett sätt för Vanja Lantz att kombinera arbete och familj och i början av 1950-talet var hon fullt etablerad som litterär översättare. Den spänningslitteratur hon översatte hörde aldrig till kioskdeckarna utan till det något mer välsedda skiktet. Vid sidan av åtskilliga enskilda titlar av andra engelskspråkiga samtidsförfattare översatte hon också Erich Maria Remarques Den svarta obelisken, 1957, (med Birgitta Hammar), även den kom ut i flera utgåvor.

Mellan 1958 och 1966 var Vanja Lantz anställd på Indiska ambassadens informationsavdelning som översättare och redaktör. Genom åren översatte hon ett stort antal artiklar för Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Industria, Veckans Affärer och andra tidningar.

Av John Steinbeck översatte Vanja Lantz Konung för en dag, 1957, och hon låg också bakom översättningen av hans Jordisk lust, 1962, samma år som Steinbeck mottog Nobelpriset i litteratur. Ytterligare en Nobelpristagare i Vanja Lantz verkförteckning var Yasunari Kawabata, som hon översatte från engelska. En påfallande stor andel författare i hennes produktion är annars kvinnor, vilket sannolikt hängde samman med att den översatta litteraturen i Sverige blev allt mindre manligt dominerad en bit in på efterkrigstiden, men möjligen också med att Vanja Lantz var engagerad i kvinnofrågor. Nämnvärda författarnamn i sammanhanget är Mazo de la Roche, Constance Beresford-Howes och Margaret Atwood.

År 1988 tilldelades Vanja Lantz Elsa Thulins översättarpris. Hon avled 1992. Hon är gravsatt tillsammans med sin mor, man och bror på Skogskyrkogården i Stockholm.


Nils Håkansson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ruth Vanja Lantz, www.skbl.se/sv/artikel/VanjaLantz, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Nils Håkansson), hämtad 2018-12-18.




Övriga namn

    Flicknamn: Gustafsson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Ruth Valborg Maria Gustafsson, född Pettersson
  • Far: Hjalmar Albin Gustafsson
  • Bror: Hjalmar Arne Gustafsson
fler...


Utbildning

  • Folkskola, Stockholm
  • Studieresa, New York, USA: Lärde sig engelska i amerikansk skola
  • Läroverk, Stockholm: Studentexamen


Verksamhet

  • Yrke: Anställd, Albert Bonniers Förlag
  • Yrke: Journalist, NU
  • Yrke: Översättare, förlag och dagstidningar
  • Yrke: Översättare, redaktör, Indiska Ambassadens informationsavdelning


Kontakter

  • Kollega: Birgitta Hammar
  • Kollega: Cilla Johnsson
  • Kollega: Marianne Erland-Ekroth


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • New York, USA
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor



Vidare referenser