Vivi Edström var den första professorn i litteraturvetenskap med inriktning mot barn- och ungdomslitteratur i Sverige och Norden.

Vivi Edström föddes 1923 och bodde först i arbetarstadsdelen Gamlestan i Göteborg. Hennes far, Evald Blom, utbildade sig till polisman och modern Elvira, född Prytz, var hemmafru. Vivi Edström hade en två år äldre bror, Arne. Familjen hade det knapert ställt, det fanns inga barnböcker i hemmet men tack och lov offentliga bibliotek. Vivi Edström hade läshuvud och uppmuntrades att läsa vidare av föräldrarna och lärarna i skolan, den första var Lödöse skola (nuvarande Gamlestadsskolan) och efter flytten till Virginsgatan i tonåren studerade hon vid Göteborgs högre allmänna läroverk för flickor, där hon tog studenten 1942. Hon hade planer på att söka in på folkskollärarseminariet i Stockholm. Hon klarade alla teoretiska inträdesuppgifter, men misslyckades på provet i handarbete och sång och kom därför inte in. Istället stannade Vivi Edström kvar i Göteborg och försörjde sig genom att vikariera som lärare på skolor på alla nivåer: folkskolan, realskolan och gymnasier samt vid flickläroverket där hon själv gått. Ett slag arbetade Vivi Edström också som privatsekreterare åt Greta Hedin. 1943 skrev hon in sig som student vid Göteborgs högskola (nuvarande Göteborgs universitet) och studerade ämnena historia och litteraturhistoria med poetik. 1948 blev hon filosofie kandidat och hon tog också en filosofie magisterexamen samma år för att kunna bli läroverkslärare. Hon ville emellertid forska istället och hon fortsatte fördjupa sig i litteraturhistoria med poetik och erhöll filosofie licentiatexamen 1951. Samma år fick hon ett stipendium för att studera i Cambridge.

Under studieåren träffade hon sin blivande make Josef Edström som var historiker och arkivarie vid landsarkivet 1947–1971 och som 1955 avlade en filosofie licentiatexamen i historia vid Göteborgs universitet. Paret gifte sig 1953 och fick två döttrar: Kristina 1958 och Margit 1964. Vivi Edström fortsatte sina studier om Selma Lagerlöf och avhandlingsskrivande. Hemarbetet delades med maken, som för den tiden tog ett stort ansvar. Vivi Edström brann för forskningen och publicerade ett par uppsatser om vävsymbolen hos Viktor Rydberg, Selma Lagerlöf och August Strindberg i Göteborgsstudier i litteraturvetenskap 1954 och ”Gud styr” om motivförskjutningen i Jerusalem, utgiven i Lagerlöfstudier 1958. Våren 1960 disputerade Vivi Edström i litteraturhistoria med poetik på avhandlingen Livets stigar. Tiden, handlingen och livskänslan i Gösta Berlings saga. Avhandlingen är ett pionjärverk genom sin strukturanalys av ett verk, Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga med avseende på dess komplexitet i komposition och berättarperspektiv. Den fick mycket goda vitsord och Vivi Edström blev docent 1961.

Under åren som följde, 1961–1971, arbetade Vivi Edström som extra ordinarie universitetslektor i litteraturhistoria med poetik vid Göteborgs universitet och hon hade kurser i allmän litteraturhistoria, men också i barnlitteratur. Det senare kom hon i kontakt med tack vare sina egna barn och det var ett område som utvecklades till ett av hennes två stora forskningsfält. Det förstnämnda var Selma Lagerlöf-forskningen. Tillsammans med kollegan, gymnasielektor Per-Arne Henricsson var hon redaktör för antologin Novellanalyser utgiven på Prisma förlag 1971. Boken riktade sig till en bred läsekrets, såväl gymnasister som studenter och en intresserad allmänhet. Vivi Edströms bidrag var två analyser av Selma Lagerlöfs ”Gudsfreden” och om Tage Aurells ”Pingstbrud”.

1971 fick Vivi Edström en gymnasielektortjänst vid Hvitfeldska gymnasiet i Göteborg, men hon arbetade aldrig där. Familjen flyttade till Stockholm, där Josef Edström blev förste arkivarie vid Riksarkivet 1971 och från 1972 var han arkivråd fram till sin pensionering 1987. Vivi Edström hade fått ett erbjudande om arbete som lektor vid litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet av Örjan Lindberger, professor vid institutionen 1961–1978. Den senare hade ett starkt intresse för folkbildning och barnlitteratur bland annat genom sitt samarbete med Svenska barnboksinstitutet (SBI) som 1965 instiftades som ett specialbibliotek för barn- och ungdomslitteratur och som sedan dess fungerat som ett nav för forskning och samtal om barnlitteratur i Sverige. Under åren som extra ordinarie universitetslektor 1971–1982 vid Stockholms universitet var Vivi Edström en viktig kraft i att bygga upp den framväxande barnlitteraturforskningen vid institutionen. Hon hade kurser, mestadels i barnlitteratur, men också i kvinnolitteratur och skapande svenska. Hon handledde studenter på olika nivåer och drev ett specialseminarium i barnlitteratur.

Tillsammans med Lars Furuland, professor i litteratursociologi vid Uppsala universitet var Vivi Edström projektledare för forskningsprojektet Barn- och ungdomslitteratur i Sverige, finansierat av Riksbankens jubileumsfond 1974–1976. Till projektet som var ett samarbete mellan Stockholms och Uppsala universitet knöts tre forskningsassistenter: Ulla Lundqvist, Stefan Mählqvist och Sonja Svensson, som alla forskade inom barnlitteratur. Projektet var framgångsrikt och resulterade i avhandlingar och antologier. Vivi Edström hade nära samarbete med Svenska barnboksinstitutet och satt i dess styrelse 1975–1991. Hon medverkade i antologin Kring den svenska ungdomsboken: analys, debatt och värderingar, 1977, redaktörer Ulla Lundqvist och Sonja Svensson. Vivi Edström publicerade boken Barnbokens form: en studie i konsten att berätta, 1980, vilken har blivit en klassiker som utkommit i flera utgåvor, senast 2010. Boken har haft en mycket stor betydelse för utvecklingen av det barnlitterära forskningsfältet i Sverige genom att fokus sätts på den barnlitterära texten. I boken reder Vivi Edström ut barnlitteraturens former genom att visa på dess mönster och olika stilvärldar i textnära analyser. Hon gav också vid denna tidpunkt ut en kortare studie: Flickan i dockskåpet. Fångenskapsbilder i svensk ungdomsbok, 1981.

År 1982 inrättades den första professuren i litteraturvetenskap med särskild inriktning mot barn- och ungdomslitteratur som placerades vid Stockholms universitet. Vivi Edström blev dess innehavare 1983 och därmed den första kvinnliga professorn i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och den första med inriktning mot barn- och ungdomslitteratur i Norden. Det var hennes första ordinarie anställning vid ett universitet. Under hennes sex år som professor 1983–1989 expanderade området och den barnlitterära miljön växte sig allt starkare vid institutionen. Vivi Edström handledde ett tiotal doktorander och hon var en viktig förebild och mentor. Hon utgav flera antologier med seminariemedlemmar som exempelvis Ungdomsboken: värderingar och mönster, 1984, tillsammans med Kristin Hallberg och Vällingssäck och sommarvind: versen i barnens värld, 1987, tillsammans med Märtha Nettervik och senare också antologin Vår moderna bilderbok, 1991. Vivi Edström inriktade sig alltmer på Astrid Lindgrens författarskap och förblev henne trogen genom livet med analyser av bland annat Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Mio, min mio och Sunnanäng. Hon utgav också Selma Lagerlöf och Strindberg, 1985, i Lagerlöfsällskapets småskrifter och åren 1986–1989 var hon medlem av ledningsgruppen för utgivningen av Strindbergs samlade verk.

Som pensionär var Vivi Edström en synnerligen aktiv och produktiv forskare. Hon var ordförande i Selma Lagerlöfsällskapet 1979–1991 och gav ut flera böcker om författaren: Selma Lagerlöfs litterära profil, 1986, Selma Lagerlöf, 1991, och den stora kritikerrosade biografin Selma Lagerlöf – livets vågspel, 2002, som blev Augustnominerad. Hon satt i styrelsen för Astrid Lindgrensällskapet, som grundades 2002, till 2004 och publicerade flera betydelsefulla studier om Astrid Lindgrens författarskap: Astrid Lindgren: Vildtoring och lägereld, 1992, är ett prisbelönt pionjärverk som för första gången gav en sammanhängande bild av hela författarskapet, där genreförnyaren och Astrid Lindgrens gehör för barnens sätt att tänka och känna lyftes fram som specifika särdrag. Andra viktiga böcker är Astrid Lindgren och sagans makt, 1997, Kvällsdoppet i Katthult: essäer om Astrid Lindgren diktaren, 2004, och Det svänger om Astrid, 2007. Vivi Edström skrev också en stor mängd uppsatser och essäer för olika antologier och tidskrifter under åren i exempelvis Barnboken och Opsis Kalopsis. Vivi Edström var tidigt ute med att föra ut sin forskning internationellt genom att publicera artiklar på tyska, franska och engelska och flera studier är översatta till engelska och tyska. Hennes sista bok handlar om författaren Jane Austen med titeln Livets gåtor, 2009.

Vivi Edström var vice ordförande i Fredrika-Bremer-Förbundet för Enebybergskretsen, Täby/Danderyd. Det senare var också det område där hon bodde under åren i Stockholm.

Vivi Edström har erhållit flera priser: Gulliver-priset 1984, Fondazione Nationale ”Carlo Collodi” 1994, Samfundet De Nios Astrid Lindgren-pris 1997 och Schückska priset av Svenska Akademien 2001.

Vivi Edström avled 2018 och är begravd på Danderyds kyrkogård.