Ying Toijer-Nilsson var en framstående litteraturforskare och barnbokskritiker.
Ying Toijer-Nilsson föddes i den kinesiska bergsbyn Ki-Kung-Shan (Jigongshan) år 1924. Hennes far, historielektor Daniel Toijer, var rektor för en internatskola för barn till svenska missionärer. Hennes mor var barnboksförfattaren Maija Toijer.
När Ying Toijer-Nilsson var ett år flyttade familjen hem till Sverige. Efter barndomen i Kristinehamn (där hon använde sitt andra förnamn Hillevi) blev hon student i Uppsala. Detta innebar studier, dans och heta diskussioner i matlaget, vars flickor sedan höll kontakt genom hela livet. Ying Toijer-Nilsson kombinerade studierna med att arbeta som volontär på Svenska Dagbladet, bland annat på tidningens Londonredaktion. År 1952 lade hon fram sin licentiatavhandling om Selma Lagerlöfs författarskap.
År 1951 gifte Ying Toijer-Nilsson sig med arkivarien Nils Nilsson. Paret fick två söner, och nu följde för Ying Toijer-Nilsson en period som småbarnsmamma i förorten. Hon blev medveten om hur ofria och låsta vid hemmet kvinnor var, vilket gjorde henne till en kämpande feminist. Åren 1963–1977 var hon redaktör för Fredrika-Bremer-Förbundets tidskrift Hertha. I arbetet ingick att resa runt i landet och hålla föreläsningar. Ying Toijer-Nilsson upplevde detta som en rolig och lärorik tid, när kvinnorörelsen hade vind i seglen. Men vid 53 års ålder sade hon upp sig för att bli fri skribent och forskare.
Redan på 1950-talet, när Ying Toijer-Nilsson läste böcker för sina egna barn, hade hennes intresse för barnböcker väckts och 1978 kombinerade hon sina kvinnosaksidéer med sina barnbokskunskaper i boken Berättelser för fria barn, en banbrytande studie om könsroller i barn- och ungdomslitteraturen. Senare var hon också en av de första forskarna som omvärderade flickboken, denna genre som allmänt förhånats ända sedan 1960-talet men som visade sig innehålla många starka kvinnoförebilder. Tillsammans med Boel Westin gav hon ut antologin Om flickor för flickor, 1994.
Ying Toijer-Nilsson var kristen, och mitt i 1970-talets krassa vardagsrealism bröt hon av mot mängden genom att studera andliga frågor i barnböcker. Redan 1976 kom hennes bok Tro och otro i modern barnlitteratur. Hon har också skrivit en biografi över Jeanna Oterdahl, en barnboksförfattare med djup kristen övertygelse.
Även fantasi och romantik var viktiga för Ying Toijer-Nilsson. I Fantasins underland, 1981, undersökte hon grundligt, som första svenska forskare, fantasy-skildringar i ungdomslitteraturen. På 1980-talet fick också Maria Gripe ett stort genombrott med sin ”Skugg-serie”, och Ying Toijer-Nilsson skrev om Gripes författarskap i Skuggornas förtrogna, 2000.
Under alla år skrev hon recensioner och artiklar om barnlitteratur i tidningar och tidskrifter, bland annat i Vår Kyrka, Land, Vår Lösen, Barn och Kultur och inte minst i Svenska Dagbladet, där hon ända till sin bortgång, 87 år gammal, gjorde en stor insats inom bevakningen av barn- och ungdomslitteraturen.
Barnlitteraturen var dock inte det enda som upptog Ying Toijer-Nilssons intresse. Hon var en stor kattälskare, vilket resulterade i en antologi om katter i litteraturen. Intresset för Selma Lagerlöf behöll hon också livet ut. Under 1990- och 2000-talen gav hon ut och kommenterade flera samlingar av Lagerlöfs personliga brev till bland annat Sophie Elkan och Valborg Olander. År 1994 tilldelades hon Lotten von Kræmers pris för sina insatser inom Selma Lagerlöf-forskningen. Hon har även belönats med Gulliverpriset 1982, och 1993 blev hon hedersdoktor vid Stockholms universitet.
Ying Toijer-Nilsson avled i Stockholm sommaren 2012.
