Agda Holst var konstnär. Hon beskrev sig själv som en modifierad modernist, och hon målade flera uppmärksammade porträtt samt stilleben.
Agda Holst föddes i Kristianstad 1886 som andra dotter till Nils Holst och hans maka Elna. När hon var ett år flyttade familjen till Nosaby, strax norr om staden. Fadern handlade med skånsk bondtobak odlad i trakten. År 1895 gick flyttlasset tillbaka, till Cardellsgatan, där fadern öppnade en garn- och vävnadsbutik som hustrun övertog vid hans död. Äldsta dottern Frida avled 1896, bara elva år gammal. Makarna Holst fick senare sonen Walfrid, kallad Wasa. Han kom att betyda mycket för Agda Holst livet igenom.
Agda Holst gick i småskolan i Nosaby 1892—1894 och sedan ett år i folkskolan. Hon fick fina omdömen i biblisk historia och slöjd men i övrigt slätstrukna betyg. Hon var som ung engagerad i KFUK och uppfostrad i en kristen anda. När hon var åtta år fick hon en färglåda i julklapp och uppmuntrades sedan att utveckla sina färdigheter av sin teckningslärare, målarinnan Emilia Lönblad. Agda Holst var också elev hos Axel Kleimer, som under ferierna bedrev undervisning i hemstaden.
Efter ett år på Tekniska skolan i Kristianstad packade Agda Holst väskan och reste ensam med tåg till Paris. Hon studerade måleri på Académie Colarossi, som var skolan på modet och där norrmannen Christian Krogh undervisade. Den unga skånskan blev snart som enda kvinna medelpunkt i en kamratkrets kallad Ligan. Där ingick bland andra Gösta Sandels, Gunnar Cederschiöld, Torsten Holmström och Gunnar Friesendahl. Som kvinnlig konstnär blev hon, till skillnad från många andra, alltid väl behandlad och respekterad av de manliga kollegerna. Den norske konstnären Ludvig Karsten uppvaktade Agda Holst och skickade eldiga brev. Men hon var sval och behärskad och i förening med ett raffinerat artisteri kom detta att känneteckna större delen av hennes konstnärskap.
Efter ett längre uppehåll i sina konststudier for Agda Holst åter ut i världen. Resan gick till München och den ålderdomliga konstakademien som var känd för sin undervisning i figur-, porträtt- och genremåleri. Läraren Julius Exter gav åren 1910—1911 Agda Holst en grundlig utbildning i teckning, något hon ansåg nödvändigt men inte särskilt inspirerande. Under München-tiden arbetade hon även med grafik. Särskilt hennes träsnitt är påverkade av jugendstilens uttrycksfulla förenkling. Hela tiden höll hon kontakt med hemmet via brev till modern och mer lättsamma dito till brodern, sitt ”älskade Wasa-barn”.
Vid nästa resa till Paris prövade hon olika skolor. När hon kom till holländaren Kees van Dongens populära skola trivdes hon och inspirerades till överraskande djärva figurmålningar.
Under några år var Agda Holst hemmadotter. Hon hjälpte sin mor med affären och hade måleriet som en hobby. År 1916 visade hon för första gången några små tavlor med motiv från Kristianstad i skyltfönstret på Littorins bokhandel. Därefter debuterade hon på Skånes konstförenings utställning i Malmö.
Agda Holst hyrde tidvis en ateljé i Köpenhamn där hon vistades för att få ro att måla. På grund av första världskriget hade många konstnärer svårt att ta sig ut i Europa och samlades därför i den danska huvudstaden. Under dessa år skapades flertalet av Agda Holsts grafiska arbeten med influens från den tyska expressionismen och dansk grafik. Åren efter vistades hon åter i Paris. Nu studerade Agda Holst för André Lhote som enligt henne själv ”redde ut begreppen” och gav eleverna ”en sorts ryggrad”. Hon insåg hur hon skulle bygga upp sina bilder med geometrisk skärpa och skapade nu många av sina skickligt genomförda porträtt.
Under 1920-talet avbildade Agda Holst inte bara sin bror som en tidstypisk dandy och sin mor sittande i profil vid ett fönster, utan utförde också en rad självporträtt. Ett av dem, signerat 1925 och utfört i en ny saklig anda, rönte uppmärksamhet på Malmö Museum. Skånska Dagbladets recensent Gustav Thomaeus berömde med orden: ”En så friskt målad tavla som Agda Holsts självporträtt ser man sannerligen ej för ofta”. Han tillade att han bugade sig djupt för fröken Holst. Dagen efter blev konstnären uppringd av intendenten Ernst Fischer som köpte tavlan till museet.
År 1927 for Agda Holst åter till Paris där hon målade porträtt, stilleben och roade sig. Vid hemkomsten var hon mogen för sin första separatutställning som ägde rum på Lunds universitets konstmuseum. När hon ville ha något nytt att visa upp på Skånes konstförenings vernissage föreslog brodern Wasa henne att måla av hans vän Hjalmar Gullberg, som samma år debuterade med diktsamlingen I en främmande stad. Profilporträttet av Gullberg skulle så småningom införlivas med porträttsamlingen på Gripsholms slott.
Agda Holsts debut i Lund blev en stor framgång. Sydsvenska Dagbladets Hakon Hedemann-Gade, som ansågs vara den ledande kritikern, skrev: ”Konstnärinnans skicklighet att hålla samman även rätt stora dukar till en dekorativ helhet imponerar – f.ö. måste man beundra hennes förmåga att få in så pass mycken porträttkaraktär i en form av stiliserande förenkling”. Hon fick nu porträttbeställningar och insåg att hon kunde försörja sig som konstnär. Samma år fick hon ställa ut på Tekniska skolan i hemstaden. Intresset var stort, lokalpressen översvallande och konstnären nöjd.
I februari 1928 bildades konstföreningen och konstnärsgruppen Aura. De ursprungliga medlemmarna i gruppen var tolv, alla män förutom Agda Holst. I maj 1930 avled modern Elna och Agda Holst sörjde. Hon begravde sig i arbete med porträttbeställningar, försäljning av målningar och arbete i affären som hade varit moderns stolthet. Hon målade snabbt och effektivt och kände själv att hon gjorde en massa ”dåliga säljetavlor”. Hon kände ofta en press att kunna försörja Wasa fram till hans disputation, vilken ägde rum i maj 1931.
Sin första separatutställning utanför Skåne hade Agda Holst på Värmlands Museum i Karlstad, och tillsammans med manliga kolleger visade hon verk i Köpenhamn och Malmö. Hon kände sig nu trygg i sitt konstnärskap och hade en stor separatutställning på Malmö rådhus 1931. Hakon Hedemann-Gade rosade henne i en rikt illustrerad artikel i Sydsvenska Dagbladet. Under en lång följd av år ställde Agda Holst ut tillsammans med Aura och 1932 var det dags för Konsthallen i Göteborg. Där var kritiken också positiv och Agda Holsts självporträtt Vid staffliet berömdes. Det visades och lovordades också på Salon des Indépendants i Bordeaux.
Som ensam kvinna i Aura väckte Agda Holst uppmärksamhet i Köpenhamn, i Norrköping och på Liljevalchs. Hon fortsatte också att ställa ut tillsammans med Skånes konstförening och grep med tanke på ekonomin de tillfällen som gavs för att visa upp sin konst. Under 1930-talet tillkom många av hennes stilleben. Walfrid Holst fick ett lektorat och kunde därmed bidra till affärspersonalens löner. Detta medförde att Agda Holst kunde resa igen, till Paris, Sydfrankrike och München.
Under andra världskriget fördjupades vänskapen mellan Agda Holst och kollegan Tora Vega Holmström. För att få miljöombyte bytte de ibland bostäder med varandra och kommenterade varandras verk. De upprördes över krigets alla fasor och engagerade sig i barnkolonier. Eftersom brodern nu hade en säker försörjning kunde affärsverksamheten avvecklas.
De många utställningarna avlöste varandra. I Skövde konsthall visades en retrospektiv utställning som spände över drygt två decennier. I de senare verken, exempelvis Symfoni i grönt, 1937, hade Agda Holst gett färgen en ny roll. Under fredsåret 1945 visades 40 års måleri på hemstadens museum och sedan i Malmö med överflödande recensioner. Nu kunde konstnären äntligen måla det hon hade lust med utan tanke på försörjning. Hennes måleri fick en allt allvarligare ton, hon började måla med kniv, motiven blev ofta bibliska och alltmer skissartade.
Agda Holsts hälsa tvingade henne att tidvis vistas på Hultafors sanatorium. Julen 1958 firade Agda Holst tillsammans med Wasa. I februari nästkommande år dog brodern hastigt i en hjärtinfarkt. Sorgen förlamade Agda Holst. Hjalmar Gullberg, som var allvarligt sjuk och låg i respirator, skickade ett mödosamt handskrivet brev. Fram till sin död 1961 höll han med hjälp av sin käresta Greta Thott brevkontakt med Agda Holst.
När Kristianstad utdelade sitt första kulturpris 1964 var Agda Holst den självskrivna kandidaten. Året efter inbjöds hon till en retrospektiv utställning på museet där hon visade ett sextiotal oljor, pasteller och linoleumsnitt från 1912 till 1960-talet. När konstnärens syn försämrades blev pastellkritan allt mer betydelsefull.
Agda Holst avled 1976 i sitt hem på Cardellsgatan där hon levt i stort sett hela sitt liv. Hon har fått en gata uppkallad efter sig i hemstaden och hennes verk har visats i flera postuma grupputställningar och separata minnesutställningar.
Agda Holst blev 90 år gammal. Hennes stoft vilar i familjegraven på Östra begravningsplatsen i Kristianstad.
