Birgit Cullberg är en av Sveriges mest omtalade koreografer. Baletten Fröken Julie gav henne ett internationellt renommé och verket har dansats av en rad stora balettkompanier. Hon startade Cullbergbaletten 1967 som kom att bli en av Sveriges största internationella framgångar.
Birgit Cullberg växte upp i ett välbärgat hem i Nyköping tillsammans med sin far bankdirektör Carl Cullberg, modern Elna och storasystern Astrid. Konst, kultur och politik ingick i vardagen. Båda föräldrarna var engagerade i stadsfullmäktige där de representerade Högerpartiet. Fadern var också aktiv i Teaterbolaget och Nyköpings föreläsningsanstalt. Modern hyste ett stort konstintresse men fick aldrig själv möjligheten att bli konstnär vilket hon hade goda förutsättningar för. Hon var starkt engagerad i olika sociala frågor och även i kvinnorörelsen och kampen för kvinnlig rösträtt. En av flera välkända förgrundsgestalter inom kvinnorörelsen som besökte hemmet i Nyköping var Ellen Key.
Birgit Cullberg klädde gärna ut sig som barn och tyckte om att regissera sina kamrater när de lekte tillsammans. Hon musicerade och tecknade, bland annat karikatyrer, och tog danslektioner på somrarna. Efter avslutad skolgång vid Nyköpings Elementarskola för flickor fortsatte hon under ett år att fokusera på teckning för att 1927 resa till Stockholm och studera på Konstskolan.
Modern Elna gick bort i cancer våren 1929. Birgit Cullberg återvände till Stockholm där hon tog studentexamen 1931 och därefter började studera litteraturhistoria vid Stockholms högskola. Parallellt med sina studier tog hon balettlektioner hos Vera Alexandrova som kommit till Sverige efter ryska revolutionen. Åren 1932–1935 studerade hon fridans hos Jeanna Falk. Hon studerade även för Lilian Karina, som hon senare skrev boken Balettskolan, 1960, tillsammans med.
Efter tre betyg i litteraturhistoria bestämde sig Birgit Cullberg för att resa till England. Där skulle hon ta en sommarkurs i dans på Dartington Hall i Devon, som leddes av Kurt Jooss-Leeder och Sigurd Leeder. Det var framför allt Jooss-Leeder som skulle få stor betydelse för Birgit Cullbergs konstnärskap. Han hade några år tidigare vunnit pris för sitt verk Gröna bordet och kort därefter tvingats fly från Tyskland till England. Birgit Cullberg blev kvar längre än planerat och återvände till Sverige först våren 1939, alltså inte långt före andra världskrigets utbrott.
Tillbaka i Sverige försörjde sig Birgit Cullberg som dansare i olika revyer, som Taggenrevyn, Karl Gerhards revyer, på Liseberg i Göteborg och Paletten-kabarén i Oslo. Under åren 1940–1942 var hon balettmästare hos Karl Gerhard. Det var nu som hon väckte uppmärksamhet för sitt politiska engagemang, inte minst genom ”Kulturpropaganda” en satirisk balettscen i revyn Gullregn. Hon försökte vidare att etablera en fristående dansteater, Cullbergbaletten, och lyckades samla en grupp dansare som uppträdde på Konserthuset i Stockholm. Cullbergbaletten omskrevs i överlag mycket positiva ordalag. År 1944 turnerade truppen i Riksteaterns regi. Senare startade hon tillsammans med Ivo Cramér Svenska Dansteatern.
Birgit Cullberg gifte sig 1942 med skådespelaren Anders Ek. Året efter fick de sitt första barn Niklas, och två år därefter tvillingarna Mats och Malin. Äktenskapet varade inte i så många år och hon levde sedan som ensamstående, yrkesarbetande mamma. Kamratskapet med barnens far varade emellertid.
Birgit Cullbergs koreografiska gärning är omfattande. Hennes dramatiska dansteater bars upp av ett starkt patos och skildrade ofta orättvisor och förtryck. Mänskliga relationer var ett annat återkommande tema där kärlek och erotik fick ta plats. I hennes baletter fanns också gott om utrymme för humor och lekfullhet. Uttrycken spände över det bombastiska, naiva och burdusa till det finstilt känsliga. Hon lämnade också plats åt sina egna personliga erfarenheter. Hennes koreografiska tolkning av August Strindbergs Fröken Julie betraktas som hennes stora genombrott. Fröken Julie hade sin urpremiär i Västerås den 1 mars 1950. I titelrollen dansade Elsa Marianne von Rosen vilket i sig väckte stor uppmärksamhet. I rollen som Jean dansade Julius Mengarelli och Birgit Cullberg själv dansade i rollen som Kristin. Verkets stora framgångar fick Kungliga Teatern (nuvarande Kungliga Operan) att införliva Fröken Julie i sin repertoar. Birgit Cullberg bjöds in för att göra instuderingen och Elsa Marianne von Rosen att som gäst dansa titelrollen.
Fröken Julie har gått till danshistorien och räknas till ett av svensk baletts viktigaste verk. Baletten har satts upp på många av de stora scenerna och dansats av prestigefyllda kompanier i Europa och USA. År 1958 dansades verket på Metropolitan i New York för första gången. Rollerna som Julie och Jean har lockat och dansats av många internationella balettstjärnor. I Fröken Julie låter Birgit Cullberg den klassiska balettens teknik smälta samman med moderna dansuttryck, vilket öppnade upp för ett nytänkande som kommit att inspirera en rad namnkunniga koreografer.
Två år efter succén med Fröken Julie och en omfattande turné i Sverige skrev Birgit Cullberg boken Baletten och vi, 1952, i vilken hon utöver att introducera danskonst ur en mångfald perspektiv även analyserar Fröken Julie och diskuterar Strindbergs drama i relation till sitt eget verk.
År 1956 lämnade Birgit Cullberg Kungliga Teatern, hon fick inte ett förnyat kontrakt. Hon engagerades då av Det Kongelige Teater i Köpenhamn. För dem skapade hon ett annat av sina stora verk, Månrenen, 1957, med nyskriven musik av den danske tonsättaren Knud Aage Riisager.
Birgit Cullberg hade en stark samtidskänsla och var inte rädd för att pröva nya vägar. Så fångade televisionen som medium tidigt hennes intresse. År 1961 skapade hon direkt för TV Den elaka drottningen som vann Prix Italia. Det var första gången som Sveriges Television fick det prestigefyllda priset. Birgit Cullberg tog sig an detta nya medium och experimenterade för att skapa ett scenrum som utgick från bildens tvådimensionella format. Hon tänkte skärmen som en inramad tavla, tecknade varenda bild och bestämde var klippen skulle vara. Hon kom med andra ord till studion minutiöst förberedd. Birgit Cullbergs arbete fångades upp internationellt och inspirerade bland annat BBC att satsa på originalverk för television. Hon engagerades av tevebolag i USA, Norge och 1969 knöts Cullbergbaletten till TV2 som en fast ensemble. TV-baletten Rött vin i gröna glas, 1970, skapade hon med chromakeyteknik. Än en gång förlänades Sveriges Television Prix Italia genom Birgit Cullberg.
År 1967 etablerades Cullbergbaletten och blev en del av Riksteatern. De turnerade nationellt och var eftertraktade internationellt. Konstruktionen av kompaniet kom att bli förebild för en rad nya kompanier i Europa. Till Cullbergbaletten bjöds unga koreografer att pröva sina vingar och påfallande många har haft lysande karriärer därefter. Birgit Cullberg gav även sin son Mats Ek möjlighet att koreografera. Han debuterade som koreograf med verket Kalfaktorn, 1976. Samma år bjöds Birgit Cullberg till Kungliga Teatern för ett samarbete mellan Cullbergbaletten och Operabalettens dansare i verket Rapport till musik av Allan Pettersson. Året efter dansade hon rollen som Moder Afrika i Mats Eks Soweto.
År 1985 lämnade Birgit Cullberg Cullbergbaletten men fortsatte att skapa baletter.
Birgit Cullberg dog i Stockholm 1999. Hon vilar i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.
