Elsa Fougt var boktryckare och förläggare. Hon ledde det största företaget inom den svenska bokbranschen under flera decennier kring sekelskiftet 1800.
Elsa Fougt föddes 1744 och växte upp i en familj som var verksam inom bokbranschen. Fadern Peter Momma var Kungl. boktryckare och hade därmed ensamrätt att trycka och förlägga rikets offentliga skrifter. Modern Margareta Momma härstammade från Holland och gjorde pionjärinsatser som kvinnlig publicist i Sverige. Hon har utpekats som författare till en radikal tidskrift i slutet av 1730-talet där hon bland annat pläderade för kvinnors rätt till bildning och hon redigerade den franskspråkiga tidningen Stockholm Gazette. Elsa Fougt hade som kvinna inte tillträde till universitetet men bör ha fått en god utbildning i hemmet. Hon gifte sig 1762 som 18-åring med ämbetsmannen Henric Fougt och paret fick sex barn. Sedan båda makarna Momma avlidit 1772 ärvde Elsa Fougt och hennes man gemensamt deras affärsverksamhet och Henric Fougt övertog titeln Kungl. boktryckare. Elsa Fougt deltog redan som gift i driften av familjeföretagen. Maken dog 1782 och Elsa Fougt blev nu ensam ledare för företagen, med titeln Kungl. boktryckare. Hon var verksam till 1811, då hon vid 67 års ålder överlät Kungliga tryckeriet på sonen Henric. År 1835 överlät han företaget på P.A. Norstedt & Söner.
I tre decennier ledde Elsa Fougt familjens företagsimperium i Stockholm. Tidigare forskare har skildrat henne som en passiv figur i skuggan av maken. I Anna-Maria Rimms avhandling om henne från 2009 framträder hon emellertid som en kompetent och driftig företagsledare. Flera faktorer gjorde det möjligt för henne att uppnå en central position inom den svenska bokbranschen: hennes familjebakgrund, arvet av paret Mommas verksamhet samt inte minst hennes ställning som änka från 1782, som gav henne juridisk rätt att självständigt driva sina företag. Det rörde sig inte bara om det statliga ämbetet som tryckare och förläggare av rikets offentliga skrifter utan även om privata affärsrörelser som förläggare, bokhandlare samt även stilgjutare. Att hon var kvinna tycks inte ha utgjort något hinder i hennes olika yrkesroller.
Under makens livstid var Elsa Fougt bland annat verksam som tidningsredaktör, i moderns efterföljd, i Stockholms Weckoblad. Som Kungl. boktryckare från 1782 svarade hon för utgivningen av kungliga förordningar, riksdagsbeslut och andra offentliga handlingar från kronan och dess myndigheter. Hon deltog oproblematiskt i branschorganisationen Boktryckerisocietetens arbete. En av hennes affärsstrategier var att försöka dra nytta av ämbetet som Kungl. boktryckare i syfte att gynna sina privata företag. Som förläggare av icke-statliga tryck utgav Elsa Fougt bland annat en rad teaterpjäser samt storsäljande titlar som Cajsa Wargs kokbok. Hon var en aktiv, medskapande förläggare, som granskade sina författares texter, gav råd, korrekturläste, skötte den typografiska formgivningen med mera. Förlagsprodukterna från Kungl. tryckeriet såldes i Fougts boklåda på Stora Nygatan, huvudgatan för bokförsäljning i Stockholm. Hon drev därtill under åren 1784–1786 en internationell bokhandel med firmanamnet Elsa Fougt et Comp. Orden ”et Comp.” avsåg bokhandlaren Carl Gottlieb Ulff, Elsa Fougts kompanjon och den svagare parten i samarbetet. Kunderna fick tillgång till vetenskapliga verk på latin och tyska såväl som underhållningslitteratur på franska, inklusive förbjudna böcker från det klandestina förlaget Société typographique de Neuchâtel i Schweiz.
Med sitt breda kontaktnät blev Elsa Fougt en central gestalt i Stockholms kulturliv under gustaviansk tid. Hon tillhörde Stora Amaranterorden, ett sällskap med både kvinnliga och manliga ledamöter, och höll där två bevarade minnestal över avlidna ordenssystrar.
Elsa Fougt dog i Mariefred–Kärnbo 1826.
