Ester Gill var målare, tecknare, illustratör och serieskapare. Hon tecknade serier i Folkskolans barntidning med start från 1918, i Dagens Nyheter 1925–1939 och illustrerade i Stockholms-Tidningen 1924–1926.
Ester Gill föddes som Ester Johanna Pettersson på Långö liebruk i Älvdalen 1893. Föräldrarna var Carl, inspektor på Långö liebruk, och Isabella Pettersson. Ester Gill fick polio som tvååring och blev förlamad från midjan och nedåt. På grund av sin funktionsnedsättning fick hon under flera år träning och utbildning på vanföreanstalterna Eugeniahemmet och Norrbackainstitutet i Stockholm. Hon gick också på Fernanderska flickskolan i Örebro från tredje till och med femte klass.
Ester Gill skaffade sig därefter en gedigen konstutbildning i måleri, dels på Ahltins konstskola, vilken låg i samma portuppgång som familjens bostad, och dels på Konstakademien fram till 1921. Därefter flyttade hon till familjen, som då bodde i Malmö. Där drev hon en konstskola i familjens lägenhet till 1924.
Tillsammans med sin syster försörjde Ester Gill familjen, då fadern blivit arbetslös. Hans arbetsplatser Långö liebruk och Baltiska Cement lades ned. Enligt kyrkoböckerna drev fadern därefter en agentur, okänt i vad. Lönsamt var det inte, så barnen måste bidra ekonomiskt.
År 1918 godkände domkapitlet i Lund att familjen Pettersson, som de fortfarande hette, lade till efternamnet Gill. De flesta skrev sig sedan enbart med Gill som efternamn.
Familjens ekonomiska situation gjorde att Ester Gill inte hade möjlighet att etablera sig som målare. Hennes konst bestod av mindre landskapsstudier i olja och akvarell samt teckningar. År 1918–1926 tecknade Ester Gill serier för Folkskolans barntidning, vilka hennes mor skrev texterna till. Ester Gill gick vidare till att rita serier för Dagens Nyheter 1925–1939. Hon tecknade också på uppdrag från bland andra Bonniers förlag och illustrerade i Stockholms-Tidningen 1924–1926.
Ester Gill planerade under Malmötiden att starta en konstskola i Sankt Petersburg tillsammans med några vänner. Hon lärde sig därför ryska. Men när fadern dog år 1922 tvingades Ester Gill att bo kvar hos modern. På grund av sin nedsatta rörelseförmåga kunde Ester Gill aldrig ha ett eget hem. Från mitten av 1940-talet, då modern dog, var hon huvudsakligen inneboende hos sin syster Inger Waldau i centrala Stockholm. I lägenheten var det trångt. Där fanns också systerns två minderåriga barn. Ester Gill förfogade över en liten alkov i köket tills barnen flyttat ut i början av 1950-talet och varvade sitt boende där med att periodvis vistas hos andra släktingar. De sista åren bodde hon på Råcksta sjukhem i Stockholm.
Ester Gill avled 1981. Hon är begravd på Sankt Pauli norra kyrkogård i Malmö.