Eva Olliwier var under en stor del av 1920-talet landets ledande kvinnliga simhoppare.
Eva Olliwier föddes i Stockholm 1904. Hon var dotter till skräddaren Albert Oliver och hans hustru Alma Maria. Eva Olliwier tillhörde Stockholms Kappsimningsklubb (SKK) och debuterade i SM redan som 14-åring 1918. Hon blev då mästare i raka hopp. I denna gren vann hon nya mästerskapstecken åren 1921–1926. I grenen svikthopp, som tillfördes SM-programmet 1927, segrade hon detta och följande år. Någon möjlighet att fortsätta denna svit gavs inte eftersom någon tävling inte genomfördes i just denna gren de närmaste åren. Eva Olliwier var inte bara en duktig hoppare utan även en kapabel simmare. Detta faktum markerades med eftertryck när hon blev svensk mästare i livräddning 1926. Totalt vann hon således tio SM-guld.
Eva Olliwier tävlade med betydande framgång i olika internationella sammanhang. Vid de Nordiska mästerskapen i raka hopp segrade hon vid tre tillfällen: 1919, 1921 och 1922.
Den första ordinarie så kallade damolympiaden våren 1922 inleddes med simtävlingar, vilka var förlagda till Monte Carlo. Till detta evenemang sände Svenska Simförbundet inte mindre än fem tävlande av vilka en var Eva Olliwier. I grenen raka hopp erövrade hon första plats närmast följd av landsmaninnan Hjördis Töpel. I grenen svikthopp var Eva Olliwier ensam svenska. Hon kom där tvåa.
EM i simning påbörjades för herrar 1926. År 1927, då mästerskapet avgjordes i Bologna, var det debut för kvinnliga EM-tävlingar. Svenska Simförbundet utsåg både Eva Olliwier och Lala Sjöqvist att tävla i raka hopp. Eva Olliwier blev trea medan Lala Sjöqvist tog fjärdeplatsen. Enligt signaturen Sim Simson i Idrottsbladet var det ”lumpen politik” från ett par domare som medförde att en fransyska placerades före de båda svenskorna.
Eva Olliwier tävlade vid två tillfällen i de olympiska spelen. I Antwerpen 1920 representerades Sverige av åtskilliga simhoppare av vilka flera vann medaljer. I raka hopp för damer deltog tre svenskor. I kvalificeringen blev både Karin Leidnitz och Selma Andersson utslagna medan Eva Olliwier vann sin kvalgrupp. I finalen hoppade hon, enligt Erik Bergvalls beskrivning i boken De olympiska spelen i Antwerpen 1920, 1920, ”bättre och säkrare än någonsin förut i år. Det väckte därför en allmän förvåning, då resultatet av tävlingen tillkännagavs och det blev bekant, att hon endast placerats som trea.”
I OS i Paris 1924 deltog svenskor i både raka hopp och svikthopp. Sistnämnda gren hade haft OS-debut för damer i Antwerpen 1920. I raka hopp ställde Sverige upp med Eva Olliwier och Hjördis Töpel. I försöksomgången misslyckades Eva Olliwier ”för en gångs skull”, skriver Erik Bergvall, och slogs ut. Hjördis Töpel gick däremot vidare till final och blev bronsmedaljör. Eva Olliwier ställde även upp i svikthopp, där hon hade sällskap av bland andra klubbkamraten Märta Johansson. Båda svenskorna avancerade till final. Här kom de dock till korta mot tre amerikanskor. Eva Olliwier klarade alla sina hopp ”utmärkt”, säger Bergvall, men fick ändå nöja sig med fjärde plats, placeringen före Märta Johansson.
Eva Olliwier gifte sig 1928 med civilingenjören Eric Torsten Lundqvist. Paret fick två barn.
Eva Olliwier dog i Stockholm 1955. Hon är begravd på Bromma kyrkogård.
