Hjördis Töpel var en av landets bästa simmare och simhoppare under 1920-talet.
Hjördis Töpel föddes i Göteborg 1904 som dotter till Viktor Emanuel och Matilda Josefina Töpel. Fadern var typograf och boktryckare. Hjördis Töpel hade sex bröder och två systrar.
Hjördis Töpels klubbtillhörighet under idrottskarriären var göteborgska SK Najaden, som hade bildats 1917. Inför OS i Antwerpen 1920 anordnades uttagningstävlingar i Stockholm, vilka samtidigt tjänade som SM. SK Najaden skickade flera av sina simmerskor dit. Några av de tävlande flickorna ansågs tillräckligt duktiga för att få företa resan till Belgien. Hjördis Töpel fick nöja sig med att vara reserv på hemmaplan.
Den första ordinarie så kallade damolympiaden 1922 inleddes med simtävlingar vilka var förlagda till Monte Carlo. Till detta evenemang sände Svenska Simförbundet fem tävlande av vilka en var Hjördis Töpel. I grenen raka hopp placerade hon sig som tvåa efter Eva Olliwier. Hjördis Töpel ingick också i Sveriges lag som vann den lagkapp som gällde frisim.
År 1924 tillhörde Hjördis Töpel gruppen som företrädde Sverige vid OS, som detta år hölls i Paris. I den ena av simhoppningens två grenar, raka hopp, visade hon sig nästan jämbördig med de amerikanska storfavoriterna. Hon belönades med bronsmedalj. Liksom 1920 blev det i detta OS blev det bronsmedalj för Sverige i lagkappen 4x100 meter fritt, där sex nationer kom till start. Det svenska laget bestod, förutom Hjördis Töpel, av Aina Berg från Göteborg, Wivan Pettersson från Eskilstuna Simsällskap samt Gulli Ewerlund från Malmö Simsällskap. Hjördis Töpel och hennes yngre syster Ingegärd, som också tillhörde SK Najaden, deltog båda i OS i Amsterdam 1928 i grenen raka hopp. De blev dock utslagna i första omgången där de hade placerats i samma heat.
Hjördis Töpel vann många tävlingar i nationell konkurrens. Hon blev svensk mästare i tre olika grenar, vilket utgör bevis på en stor bredd. 100 meter fritt vann hon 1923, 1924 och 1930, 200 meter bröst 1923 och livräddning 1923 och 1924. På 100 meter fritt, 200 meter bröst och höga hopp segrade hon också vid Nordiska mästerskapen 1923, i höga hopp även 1925. Hjördis Töpel satte svenskt rekord på 100 meter fritt 1923, 400 meter fritt 1930 och 200 meter bröst 1923.
I de simtävlingar som tillhörde Sveriges Idrottsspel i Göteborg 1923 segrade Hjördis Töpel på både 100 meter fritt och 300 meter fritt. En stark insats av henne på sista sträckan medförde att Sverige vann lagkappen 4x100 meter. År 1924 vann Hjördis Töpel överlägset i första upplagan av den så kallade Älvsborgssimningen, som omfattade 2 000 meter och där 12 damer fullföljde tävlingen. Hjördis Töpels tid var 44:30,5 minuter. Att damer tilläts tävla på en så lång distans kan förvåna med hänsyn till den utbredda uppfattningen om kvinnors oförmåga att genomföra mera avancerade styrkeprov. På lokal nivå fortsatte Hjördis Töpel att tävla i mogen ålder. I DM vann hon raka hopp så sent som 1935 och 1936 ingick hon i SK Najadens segrande lag på 4x100 meter.
Det kan noteras att flera av simmarflickorna i SK Najaden tillhörde GS Widar. Detta gymnastiksällskap började omkring 1920 att under sommartid praktisera friidrott i form av löpning 60 meter och stafettlöpning över samma distans. I denna aktivitet var simmarflickorna verksamma. De kom också att vara involverade i den tidiga damfotbollen i Göteborg, vilken i detta skede hade funktionen av muntration. Under 1923 spelades en offentlig match mellan två lag från GS Widar. Sannolikt fanns flera simmarflickor bland spelarna. När en likartad tillställning ägde rum 1924 utgjorde SK Najaden ett av lagen. Bland deltagarna fanns då både Hjördis och Ingegärd Töpel.
Under hela sitt yrkesliv arbetade Hjördis Töpel som kontorist. Hon dog i Göteborg 1987 och är begravd på Västra kyrkogården i samma stad.
