Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gudrun Lisa Johanna Brost

1910-04-061993-06-28

Skådespelare, revyartist

Gudrun Brost var skådespelare och revyprimadonna, verksam under 1900-talet.

Gudrun Brost var dotter till köpmannen Otto Brost och hans maka Elise, kallad Lisa. Hon föddes i Malmö år 1910, men växte upp i Veinge i Halland. Hennes föräldrar drev där ett gästgiveri, där dottern ofta hjälpte till. Hon gick i folkskola i Veinge och sedan i flickskola i Laholm. Gudrun Brost utbildade sig därefter till gymnastikdirektör, vad man numera kallar sjukgymnast och arbetade som sådan ett par år på olika kurorter i Tyskland, Holland och Belgien. Väl hemma i Sverige igen gick hon på hushållsskola för att lära sig att sköta ett hem. Då tog teaterintresset över och hon begav sig till Malmö där hon kontaktade Oscar Winge som engagerade henne till Hippodromteatern 1934. Hon fick en del små uppgifter det närmsta året, men viktigast av allt, en möjlighet att lära sig yrket från grunden. Några större uppgifter tilldelades Gudrun Brost 1935, dels i operetten Gri-Gri dels i en revy där hon framträdde utstyrd som Marlene Dietrich, sjungandes en av dennas många välkända melodier, ”Johnny”.

Gudrun Brost begav sig sedan till Stockholm för att söka sig än djupare in i teatervärlden. Hon fick till en början även där en del små uppgifter, bland annat på Vasateatern. Den första var en statistroll i En flicka i frack hösten 1935, som Stina Bergman själv tilldelat henne. Hon tog under tiden även privatlektioner hos Julia Håkansson. Men 1938 lossnade det och Gudrun Brost fick sina första större roller, däribland som Sjörövar-Jenny i Tolvskillingsoperan på turné med Riksteatern. Sedan kom nästa genomslag, som revyskådespelare och primadonna på Södra Teatern 1942. Där hade hon revydebuterat och verkat sedan 1939, då engagerad av Gustav Wally. Från 1944 kom den nyfödda divan i Karl Gerhards tjänst, hon medverkade i flera av hans revyer. Han kallade henne ”en snäll vamp från Veinge.” Från 1954 fram till 1976 var hon engagerad vid Malmö stadsteater. Gudrun Brost framträdde under åren även på scener som Oscarsteatern, Blancheteatern och Chinateatern samt på Stockholms stadsteater, där hon kom att göra sin sista scenroll 1982, i August Strindbergs Fadren.

Bland Gudrun Brosts scenroller kan nämnas Gina Ekdahl i Vildanden 1954 på Malmö stadsteater, Iduna i Oh, mein Papa 1954 på samma scen och Martha i Faust 1958 likaså, Mor Courage i Mor Courage och hennes barn 1960 på Folkteatern i Göteborg och 1968 på Malmö stadsteater samt Amman i Fadren på Stockholms stadsteater 1982.

Gudrun Brost filmdebuterade 1936 i en mycket liten roll i Sigurd Walléns militärfars Samvetsömma Adolf. Hon kom att medverka i omkring 40 filmer under sin karriär, däribland Stål, 1940, Det sägs på stan, 1941, Tänk, om jag gifter mig med prästen, 1941, Gula kliniken, 1942, Himlaspelet, 1942, Anna Lans, 1943, Kungliga patrasket, 1945, Mans kvinna, 1945, Lata Lena och blåögda Per, 1947, Gycklarnas afton, 1953, Luffaren och Rasmus, 1955, Jungfrukällan, 1960, Här har du ditt liv, 1966, och Ebon Lundin, 1973.

Bland Gudrun Brosts TV-roller märks TV-serierna Bombi Bitt och jag, 1968, Kvartetten som sprängdes, 1973, och Kulla-Gulla, 1986, den senare kom också att bli hennes sista roll. Gudrun Brosts enda egentliga skivinspelning var, ”Kvinnan av idag” ur Södrans nyårsrevy 1939, Honnör för 39. Hon medverkade även i radio, i radioteaterföreställningar av olika slag.

Gudrun Brost var en av birollsfackets stora konstnärer, en mångfacetterad karaktärsskådespelare. Hon har beskrivits som parant, urstark och stolt, inte sällan blåste hon liv i kvinnoporträtt som drog åt det tragiska. Många gånger okuvligt starka men också förledda och fala kvinnor, ömma, djärva, förtvivlade eller rentav ursinniga. Hon besatt en säregen skönhet och persona, med en air av fransk aktris. En stjärna sprungen ur såväl realism som extravagans, med klar diktion, utstrålning och närvaro. Hon hann kreera många gripande, flerbottnade och mänskliga roller under sina 50 år i yrket, ett hantverk av kunnande från såväl sitt skrå som av livets törnar.

År 1942 tilldelades Gudrun Brost en Charlie för sin roll i Tänk, om jag gifter mig med prästen.

Gudrun Brost var gift med författaren Sven Forssell 1946–1951, med vilken hon fick sonen Johannes Brost, som också kom att bli skådespelare.

Gudrun Brost avled i Stockholm 1993. Hon är begravd på Veinge kyrkogård utanför Laholm.


Jennifer Vintkvist


Publicerat 2021-02-19



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gudrun Lisa Johanna Brost, www.skbl.se/sv/artikel/GudrunBrost, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Jennifer Vintkvist), hämtad 2024-03-29.




Övriga namn

    Gift: Forssell


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Elise, kallad Lisa, Brost, född Bengtsson
  • Far: Karl Otto Emil Brost
  • Make: Sven Gustaf Forssell
  • Son: Edvard Johannes Brost Forssell


Utbildning

  • Flickskola, Laholm
  • Yrkesutbildning, Malmö: Gymnastikdirektörsexamen, Malmö Zanderinstitut
  • Yrkesutbildning, : Teaterstudier för Julia Håkansson


Verksamhet

  • Yrke: Sjukgymnast vid kurorter i Tyskland, Nederländerna och Belgien
  • Yrke: Skådespelare, revyartist


Kontakter

  • Mentor: Julia Håkansson
  • Kollega: Oscar Winge
  • Kollega: Per Lindberg
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Malmö
  • Malmö
  • Laholm
fler ...


Prizes/awards



Källor

Litteratur
  • Dagens Nyheter, 1993-07-01

  • Holm, Crick, På tu man hand med filmidoler, Medén, Stockholm, 1947

  • Svenska Dagbladet, 1993-07-02

Uppslagsverk
  • Nygren, Sven (red.), Svenskt biograf- och filmfolk i ord och bild: ett porträttgalleri med biografiska uppgifter över inom svenska biograf- och filmfacket verksamma personer, Biografiskt galleri, Stockholm, 1940

  • Qvist, P O, 'Gudrun Brost', Svensk filmdatabas (Hämtad 2021-02-19)

  • Sundström, Einar (red.), Svenska konstnärer inom teaterns, musikens och filmens värld, Mimer, Stockholm, 1943



Vidare referenser

Uppslagsverk
  • Ericson, Uno & Engström, Klas (red.), Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning, Bra böcker, Höganäs, 1989-1993

Litteratur
  • Åhslund, Anna Pia, 'Vampen från Veinge: Gudrun Borst revyprimadonna och skådespelerska', Halländsk kvinnokraft : fem författare om fyrtio kvinnor från förr och nu, S. 117-119, 2012