Henrika Tornberg var den första kvinnliga tjänstemannen på Lunds universitetsbibliotek. Som skrivbiträde präntade hon över 100 000 kort i den då nya bibliotekskatalogen, Katalog -1957, som används än idag.
Henrika Tornberg föddes 1847 som fjärde barnet i en syskonskara som skulle omfatta sex döttrar. Föräldrarna var professorn i österländska språk Carl Johan Tornberg, dåtidens främste expert på arabiska språket och litteraturen, och Hedvig Svanberg, dotter till en matematikprofessor. Uppväxtmiljön i Lund präglades därmed av ett starkt intresse för bildning — trots detta är det okänt om de många döttrarna fick någon formell skolning.
Henrika Tornberg genomgick en kurs för handarbetslärarinnor på Nathalie Zahles välrenommerade institut i Köpenhamn. Hon återvände därefter till Lund och fick 1880 tjänst som handarbetslärare på Lunds fullständiga läroverk för flickor. Där var hon uppskattad av såväl eleverna som kollegerna, av vilka Selma Colliander senare skulle följa i hennes fotspår på universitetsbiblioteket. Henrika Tornberg behöll sin tjänst på flickläroverket även sedan hon 1886 börjat tjänstgöra på biblioteket. Om dubbelarbetet föranleddes av dåtidens lågt satta kvinnolöner eller var eget val är inte bekant.
När Henrika Tornberg anställdes som skrivbiträde vid universitetsbiblioteket var detta en manligt dominerad arbetsplats med ett i flera avseenden åldersdigert arbetssätt. Under de tjugosex år som hon arbetade där genomgick biblioteket sin första stora modernisering. Den nytillträdde bibliotekschefen Elof Tegnér drev då igenom en anpassning till nya vetenskapliga ideal genom att låta uppdatera föråldrade inbundna kataloger till en modern kartotekskatalog, som skulle vara lättare att hitta i såväl som att hålla aktuell. Att skriva ut kartotekskorten blev Henrika Tornbergs livsverk. Över 100 000 av hennes vackert kalligraferade men läsbara kort utgör stommen i Lunds universitetsbiblioteks kortkatalog, idag benämnd Katalog -1957. Vid sekelskiftet 1900 ansågs katalogen för landets bästa. Idag, 2020, är den fortfarande i bruk.
Till Henrika Tornbergs övriga biblioteksuppgifter hörde kontroll och indexering av pliktleveranser och bytessändningar av material från landets övriga universitetsbibliotek. Under hennes första 20 år som anställd, 1886—1907, var universitetsbiblioteket synnerligen trångbott, med endast ett tjänsterum, förbehållet överbibliotekarien. Övriga tjänstemän fick därför utföra sina sysslor i läsesalen. På flera fotografier från tiden, bland annat återgivna i Svenska folket genom tiderna: 10, 1938—1940, ses Henrika Tornberg sitta ensam och skriva vid ett fönsterbord medan de större borden befolkas av idel namnkunniga manliga professorer, från Axel Moberg till Ewert Wrangel och Hans Hugold von Schwerin. När biblioteket 1907 flyttade från Lundagård till sin nuvarande huvudbyggnad vid Helgonabacken blev lokalerna rymligare, men Henrika Tornberg förblev den enda kvinnan i personalen. Det skulle dröja till året efter hennes död, 1913, innan nästa kvinnliga medarbetare anlände: hennes gamla flickskolekollega Selma Colliander.
Henrika Tornberg levde hela sitt liv i Lund, nära föräldrar och systrar. Mycket lite är känt om hennes liv utanför arbetet, men hon förblev ogift och barnlös. Efter sin död 1912 beskrevs hon i flickläroverkets årsredogörelse som älskvärd och hjärtegod. Hon skapade sitt eget minnesmonument i form av bibliotekets handskrivna kartotekskort. Hon ligger begravd på Lunds östra kyrkogård.